Min taktik i Almedalen
Jag brukar ha ett snitt på omkring 200 läsare av min blogg per vecka, men under Almedalsveckan är det närmare 500 läsare per dag. Det är skoj att intresset för det jag skriver är stort och jag vill ge dig som läser ett tack för att du engagerar dig i funktionshinderfrågor. Personligen känns det bra att jag, på DHR-uppdrag, fått arbeta med dessa viktiga frågor. Det har varit galet, närapå kaotiskt, intensiva dagar. Samtidigt känner jag att jag gjort skillnad. Redan innan jag åkte till Gotland bestämde jag mig för en strategi och valde ut intressanta mål att bombardera med funktionshinderpolitik.
Jag har arbetat efter en strategi med tre delar. För det första - påverka genom sociala medier. Jag har bloggat, twittrat och varit på Facebook nästan dygnet runt. Tack vare # har nätet fyllts av #Funkpol. Flera konversationer har inletts då jag påpekat tillgänglighetsbrister. I två fall har organisationer, via Twitter, bjudit in mig till deras arrangemang. De har visat ett stort intresse av att ta del av mina åsikter och att de får framföra sina budskap till mig. Men när jag stått utanför de lokaler de varit i och inte kommit in på grund av trappsteg vid entrén, har de fått be om ursäkt och lovat att tänka på tillgängligheten nästa gång.
För det andra har jag stått utanför ett tiotal lokaler där intressanta seminarium arrangerats. Eftersom arrangören valt att genomföra seminariet i en lokal med trappor vid entrén har jag inte kommit in. Jag har då inte nöjt mig med att bli uppburen för trapporna eller bara gått därifrån. Jag har bett att få prata med någon ansvarig för seminariet, "bråkat" lite om att jag diskrimineras och utestängs samt lämnat ett brev från DHR som förklarar situationen vänligt men bestämt. Denna strategi har även använts vid samtal med ansvariga för ett trettiotal otillgängliga montrar.
För det tredje har jag deltagit som publik i ett tjugotal seminarium. Arrangemang som handlat om allt från arbetsmarknad, kultur och demokrati till bostadsbyggande, media och hur tillväxt kan skapas genom ökad besöksnäring. Jag har också varit på många arrangemang och seminarium som funktionshinderorganisationerna gjort, men främst har jag fokuserat på att ta plats i debatten, våga fånga mikrofonen och lyfta funktionshinderfrågor i seminarier och arrangemang där det inte finns självklart på dagordningen. Andra får bedöma om jag förvaltat mitt förtroendeuppdrag bra eller dåligt dessa dagar, men personligen känner jag att jag gjort skillnad.
Kommentarer
Trackback
