Mitt senaste möte med Riksantikvarieämbetet och Kulturrådet - Del 2
Kulturrådet pratade om att Myndigheten för delaktighet givit dem ett gott betyg. De är nöjda med att Kulturrådet lyckats uppnå ett av sina tre mål, men påpekar att arbetet med att åtgärda enkelt avhjälpta hinder och tillgängliggöra webben måste intensivieras. För att kulturaktörer ska få statligt bidrag ställer Kulturrådet krav på att enkelt avhjälpta hinder skyndsamt ska undanröjas, att tillgänglighetsinventeringar görs och åtgärdsplaner upprättas. Ändå svarar bara 16 procent av kulturaktörerna som fått statliga pengar att samtliga enkelt avhjälpta hindren är helt borta. Kulturrådet berättade också att de nyligen haft ett välbesökt seminarium om tillgänglighet på scenkonstbienalen i Malmö. De ser ett generellt ökat intresse för normbrytande-, demokrati-, och mångfaldsfrågor och menar att tillgänglighetsfrågan även finns med där. När Kulturrådet delar ut sitt stadsbidrag på 1,2 miljarder kronor ställs tillgänglighetskrav. Men eftersom myndigheten tycker att arbetet med exempelvis enkelt avhjälpta hinder går för långsamt har de nyligen gjort ett utskick till alla kulturaktörer. Det kan också bli så att Kulturrådet drar åt tumskruvarna ytterligare med nya tuffare krav och villkor i nästa nationella strategi för funktionshinderpolitiken.
Jag pratade om sammanställningen av kulturhuvudstadsåret i Umeå som nu görs. En slutrapport och utvärdering som konstaterar att totalt 453,6 miljoner kronor har använts och resulterat i 1054 programpunkter. Det står att ”en stor del av projekten har i någon grad integrerat genus, tillgänglighet och mångfald”. Men de signaler jag fått är att allt för många arrangemang gjort i otillgängliga lokaler för personer med nedsatt rörelseförmåga, att hörselslingor saknas och att allt för få arrangemang syn- och teckentolkats. Den 4 april 2015 publicerades även en omfattande artikel i Västerbottens kuriren med massiv kritik på tillgängligheten i Umeås nybyggda kulturhus. Jag tog också upp Riksantikvarieämbetets satsning på att skapa fler arbetstillfällen för personer med funktionsnedsättning genom bidraget Kulturarvs-IT. Tio miljoner kronor utdelas 2015 till museer och andra kulturinstitutioner. Pengarna används till löner för arbesledare som kan leda mellan 5-12 personer med funktionsnedsättning. Arbetsuppgifterna handlar om att öka tillgängligheten till museernas material via webbplatser och databaser. Jag gav ett pluss till satsningen, men samtidigt ett minus för att det ska behövas specialla statliga bidrag för att fler personer med funktionsnedsättning ska få jobb. Jag gav även Riksantikvarieämbetet ett pluss för att deras endagsutbildningar om tillgänglighet har föredragshållare med egen erfarenhet av funktionsnedsättning. Det saknar Kulturrådet när de arrangerar tillgänglighetsutbildning den 10 juni.
Lika Unikas representant var från RBU och pratade om att deras profilfrågor är den personliga assistansen och vikten av samordning av den omsorg och det stöd en familj med ett funktionsnedsatt barn behöver. Handikappförbundens representant pratade om att de lägger mycket fokus på att regeringen ska ta FN-kommiténs kritik på allvar när det gäller att Sverige inte lever upp till FNs konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning. Handikappförbunden vill också se mer forskning inom funktionshinderfrågor, de ska arbeta mycket med den kommande nationella funktionshinderpolitiska strategin och vill att särskoleelever ska kunna studera vidare på högskolor och universitet.
Jag pratade om sammanställningen av kulturhuvudstadsåret i Umeå som nu görs. En slutrapport och utvärdering som konstaterar att totalt 453,6 miljoner kronor har använts och resulterat i 1054 programpunkter. Det står att ”en stor del av projekten har i någon grad integrerat genus, tillgänglighet och mångfald”. Men de signaler jag fått är att allt för många arrangemang gjort i otillgängliga lokaler för personer med nedsatt rörelseförmåga, att hörselslingor saknas och att allt för få arrangemang syn- och teckentolkats. Den 4 april 2015 publicerades även en omfattande artikel i Västerbottens kuriren med massiv kritik på tillgängligheten i Umeås nybyggda kulturhus. Jag tog också upp Riksantikvarieämbetets satsning på att skapa fler arbetstillfällen för personer med funktionsnedsättning genom bidraget Kulturarvs-IT. Tio miljoner kronor utdelas 2015 till museer och andra kulturinstitutioner. Pengarna används till löner för arbesledare som kan leda mellan 5-12 personer med funktionsnedsättning. Arbetsuppgifterna handlar om att öka tillgängligheten till museernas material via webbplatser och databaser. Jag gav ett pluss till satsningen, men samtidigt ett minus för att det ska behövas specialla statliga bidrag för att fler personer med funktionsnedsättning ska få jobb. Jag gav även Riksantikvarieämbetet ett pluss för att deras endagsutbildningar om tillgänglighet har föredragshållare med egen erfarenhet av funktionsnedsättning. Det saknar Kulturrådet när de arrangerar tillgänglighetsutbildning den 10 juni.
Lika Unikas representant var från RBU och pratade om att deras profilfrågor är den personliga assistansen och vikten av samordning av den omsorg och det stöd en familj med ett funktionsnedsatt barn behöver. Handikappförbundens representant pratade om att de lägger mycket fokus på att regeringen ska ta FN-kommiténs kritik på allvar när det gäller att Sverige inte lever upp till FNs konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning. Handikappförbunden vill också se mer forskning inom funktionshinderfrågor, de ska arbeta mycket med den kommande nationella funktionshinderpolitiska strategin och vill att särskoleelever ska kunna studera vidare på högskolor och universitet.
Kommentarer
Trackback
