Livet rullar vidare

I lagen "Straffskärpningsregeln BrB 29 kapitlet, paragraf 2 punkt 7", definieras de extra skyddade grupperna där hatbrott kan användas. Det står ras, hudfärg, nationalitet eller etniskt ursprung, trosbekännelse, sexuell läggning eller annan liknande omständighet". "Sexuell läggning" är lagens nyaste komplettering och "annan liknande omständighet" används aldrig. Där skulle eventuellt personer med funktionsnedsättning kunna ingå. Det kan innebära både positiva och negativa delar om personer med funktionsnedsättning inkluderas i hatbrott. Risken finns att fördomar som "tycka synd om" och att det är en "utsatt grupp" ökar. Fördelarna är att det stärker individerna som utsätts för brott och kan skrämma och förebyggande positivt minska brottsligheten. Ett plus är att den nuvarande regeringen intresserar sig mer än tidigare i frågan. Ett minus är att rättsväsendet visat svagt intresse.

 

Historiskt kan man se att det varit intresseorganisationers hårda påtryckningsarbete som givit resultat och tillfört en ny skyddad grupp. Det talar för att DHR har chansen att lyckas om förbundet pekar på de nationella och internationella åtaganden som Sverige har. DHR bör också göra undersökningar, opinionsbilda och ta fram mer fakta och statistik för att lyckas. Ett problem däremot är att personer med funktionsnedsättning inte är en tillräckligt homogen grupp. Ett annat problem är att många brott mot personer med funktionsnedsättning äger rum i hemmet. Det betraktas som övergrepp istället för våldsbrott, och när en anhörig utför brottet kan det inte ses som ett brott mot en skyddad grupp och betraktas som hatbrott.

 

Ingrid Aspelund, kampanjledare Norges Handikapforbund, berättade om "Stopp Hatprat". Ett internationellt ungdomsprojekt som Norge deltar i och handlar om fördomar, främst texter, bilder och symboler på Internet som är diskriminerande mot personer som tillhör en grupptillhörighet. Under hösten 2015 har särskilt fokus varit på personer med funktionsnedsättningar. Ingrid Aspelund sa bland annat att inkluderande formuleringar och positiva kommentarer och omdömmen om varandra motverkar och är positivt förebyggande. I Norge finns ingen lag som definierar vad hatbrott innefattar, men i "Straffparagrafen 185 - Hatefulle ytringer" nämns personer med funktionsnedsättning.

 

Dagen avslutades av Anneli Svensson, socionom och legitimerad psykoterapeut, som pratade om vad som sker med individen som utsätts för hatbrott. Hon refererade till Evelyn Kallens "Ogiltigförklarandets tre steg". Först den ogiltigförklarande myten/fördomen där en utpekad grupp utmålas som underlägsen och/eller farlig. Sedan den ogiltigförklarande ideologin. Där utvecklas skymfande teorier, stöttande argument och "bevis" för att rättfärdiga ett förnekande av de mänskliga rättigheterna. Avslutningsvis uppstår utgångspunkter för hatbrottet i det hat som piskas fram, liksom tillfogandet av skada och förnekandet av mänskliga rättigheter.