Tillgänglighetsarbetet i Gävle kommun - 2 av 7
Igår började jag en serie här i bloggen som kommer att pågå i flera dagar. Det handlar om Gävle kommun. Du som troget läser min blogg kommer få fördjupad kunskap om hur bra eller dåligt Gävle kommuns förvaltningar arbetar med funktionshinderpolitiska frågor. Naturligtvis ligger fokus på tillgänglighetsfrågor, men jag kan inte låta bli att blanda in lite bemötandefrågor också. Igår handlade blogginlägget om Omvårdnadsförvaltningen.
I dag är det Näringsliv- och arbetsmarknadsförvaltningen som gäller.
Under Näringsliv- och arbetsmarknadsenheten finns Arbetsmarknadsenheten, Vuxenutbildningen, Näringslivsenheten och Enheten för daglig verksamhet. Under vuxenutbildningen finns SFI och där ser förvaltningen till att prioritera tillgängliga lokaler. De arbetar också för att få bort rökare som står utanför entréer och omplacera cykelställ. Automatiska dörröppnare och förbättrade hissar är åtgärder som gjorts den senaste tiden för att förbättra vuxenutbildningens lokaler.
För några år sedan beslutade Gävles kommunfullmäktige att arbeta lite extra för att anställa personer med funktionsnedsättning. Fullmäktiges politiker enades om att 1,5 procent av kommunens alla anställda ska ha en funktionsnedsättning. I antal personer blir det 110 stycken. Efter flera års arbete på Arbetsmarknadsenheten
har kommunen nått målet, men alla 110 personer är anställda i någon arbetsmarknadspolitisk åtgärd och får lönebidrag. Kommunens plan är nu att nå målet 2 procent innan 2018. Arbetsmarknadsenhetens ambitioner är bra, men andelen anställda med dolda eller synliga funktionsnedsättningar är svindlande liten och det är synd att kommunen bara anställer personer med funktionsnedsättning om de får bidrag och inte behöver betala hela deras lön.
Enheten för daglig verksamhet sysselsätter närmare 4 000 personer. 60 procent av verksamheten ligger utanför kommunens verksamhet och lokaler i olika företag och föreningar. En positiv statistik är att det generellt är fem personer per år som lämnar daglig verksamhet och får en riktig anställning. Eller förresten... är fem personer
per år av 4 000 verkligen något att skryta med?
Under Näringsliv- och arbetsmarknadsenheten finns Arbetsmarknadsenheten, Vuxenutbildningen, Näringslivsenheten och Enheten för daglig verksamhet. Under vuxenutbildningen finns SFI och där ser förvaltningen till att prioritera tillgängliga lokaler. De arbetar också för att få bort rökare som står utanför entréer och omplacera cykelställ. Automatiska dörröppnare och förbättrade hissar är åtgärder som gjorts den senaste tiden för att förbättra vuxenutbildningens lokaler.
För några år sedan beslutade Gävles kommunfullmäktige att arbeta lite extra för att anställa personer med funktionsnedsättning. Fullmäktiges politiker enades om att 1,5 procent av kommunens alla anställda ska ha en funktionsnedsättning. I antal personer blir det 110 stycken. Efter flera års arbete på Arbetsmarknadsenheten
har kommunen nått målet, men alla 110 personer är anställda i någon arbetsmarknadspolitisk åtgärd och får lönebidrag. Kommunens plan är nu att nå målet 2 procent innan 2018. Arbetsmarknadsenhetens ambitioner är bra, men andelen anställda med dolda eller synliga funktionsnedsättningar är svindlande liten och det är synd att kommunen bara anställer personer med funktionsnedsättning om de får bidrag och inte behöver betala hela deras lön.
Enheten för daglig verksamhet sysselsätter närmare 4 000 personer. 60 procent av verksamheten ligger utanför kommunens verksamhet och lokaler i olika företag och föreningar. En positiv statistik är att det generellt är fem personer per år som lämnar daglig verksamhet och får en riktig anställning. Eller förresten... är fem personer
per år av 4 000 verkligen något att skryta med?
Hur går det med enhetens försök att leva upp till kommunens tillgänglighetsprogram då? Den fysiska tillgängligheten är stundtals besvärlig eftersom enheten delvis använder gamla lokaler. I Näringsliv- och arbetsmarknadsenhetens budget finns heller inga öronmärkta pengar för att plocka bort otillgänglighet i den fysiska miljön. Information och kommunikation arbetar man däremot mer med. De använder piktogram och lättläst och skyltningen ses över.
Fortsättning imorgon...
Kommentarer
Trackback
