Livet rullar vidare

Jag sitter i Norrbacka-Eugeniastiftelsen som DHR-representant, men det är självaste regeringen som gav mig förtroendet genom ett förordnande från juni 2014 till juni 2017. Nu önskar regeringen frånträda ansvaret och vill ha förslag från oss i styrelsen om vem som borde ta över uppdraget. Vi föreslår i första hand Socialstyrelsen, i andra hand Myndigheten för delaktighet. På tredje plats kommer Länsstyrelsen.

 

Mötet gästades av Michael Stjernström från SEB. Han levererade en nulägesanalys av finansmarknaden, både hur situationen ser ut nationellet och internationellt. Han guidade oss igenom de senaste årens ekonomi, allt från Kina, USA och valuta- och oljesituationen till Storbritannien som kanske lämnar EU, Norges olja och kreditåtstramingen i Sverige.

 

Norrbacka-Eugeniastiftelsens pengar hos SEB har de senaste åren ökat med totalt 62 procent. Per år innebär det en generell ökning med 7,8 procent, men de låga räntorna gjorde att ökningen bara blev 3,10 procent år 2015 och det ser ännu sämre ut för år 2016. I dag består SEBs totalportfölj till 42,5 procent av svenska aktier, 5 procent av utländska aktier och 52,5 procent i räntebärande placeringar. På grund av dagens räntor som till och med är minus beslutade styrelsen att placera om pengarna enligt följande. Svenska aktier 45 procent, utländska aktier 5 procent, räntebärande 30 procent och Hedgefonder 20 procent.

För sista gången, tisdagen den 22 mars 2016, genomfördes Norrbacka-Eugeniastiftelsen sitt styrelsemöte i Stockholm på Alströmergatan 39. När nästa möte genomförs i juni, i Reumatikerförbundets nya lokaler, får jag istället ta mig till Hälsingegatan 43. Norrbacka-Eugeniastiftelsen bildades genom beslut av kungen den 20 december 1974 att slå ihop Norrbackastiftelsen och Sällskapet Eugeniahemmets stiftelse. Pengarna ska användas för att underlätta personer med nedsatt rörelseförmågas situation genom stöd för utbildning, boendeförhållanden, arbetsmöjligheter och rekreationsresor. Pengarna ska också användas för att främja forskning och utvecklingsarbete. Bidrag utbetalas till bil, körkortsutbildningar, till sport och fritidsaktiviteter, sådant som förhöjer livskvalitet och delaktighet osv...

 

Per år utdelar vi ungefär nio miljoner kronor fördelade på tre miljoner per möte. Ett möte där pengar till privatpersoner utdelas, ett där doktorander och universitetsstudenter får sin andel och ett möte där funktionshinderorganisationer får pengar. Men stiftelsens styrelse träffas fyra gånger per år, och mötet den 22 mars var 2016 års möte där inga pengar utbetalades.

 

Istället fastslog vi stiftelsens riktlinjer för kapitalplacering (ingen skillnad från ifjol) och klubbade årsbokslutet för år 2015. Vi fastställde förvaltningsberättelsen för år 2015 och gick igenom revisorernas årliga granskning (de hade inget att anmärka). Beträffande bokslutet för år 2015 tillförde vi bundet eget kapital med 760 000 kronor, belastade fritt eget kapital med ett uppkommet underskott på 596 800 kronor samt fastställde resultat- och balansräkning. Vi konstaterar också att Länsstyrelsen medgivit att vi, under en 3-5 års period (räknad från 2014) får använda högst 15 miljoner kronor av kapitalbehållningen (utöver kapitalets direktavkastning). 2015 har 4 miljoner kronor av dessa pengar flyttats från bundet till fritt eget kapital.

 

Fortsätter med del 2 imorgon...

När Post- och Telestyrelsen träffar funktionshinderorganisationerna lämnas mycket tid för dialog. På senaste mötet pratades det om vikten av att alltid börja i behövsändan, inte i "funktionsnedsättningsändan". En första version av en ISO-guide som konkretiserar begreppet kognitiv nedsättning skickas ut på remis till sommaren. Internetstiftelsen ger ut ett dokument om svenska folkets internetvanor varje år, men personer med funktionsnedsättning finns inte med. När Internetstiftelsen uppmärksammas om detta vill de inte diskutera bristerna.

 

De döva påpekade att det är allt för få appar med teckenspråkstolkning. För de blinda och synskadade är möjligheten att betala via mobiltelefoner en stor fråga just nu. De tycker också det är tråkigt att regeringen aviserat att blinda och synskadade inte själva kommer kunna rösta i valet 2018. SRF förstår inte varför det ska behöva vara så svårt och planerar därför ta fram en egen prototyp. De hörselskadade påpekade att texttelefoni.se inte kan användas om man vill ringa betaltjänster. Det är också svårt att komma i kontakt med vården. HRF informerade vidare att västra Götalandsregionen fått pengar från Socialdepartementet för en förstudie om tolkning på distans. Avslutningsvis tog de upp frågan om video/TV på webben. Alla tevekanaler har regler och riktlinjer att följa men Aftonbladets webb-TV och liknande saknar regler vilket gör det otillgängligt för många personer med funktionsnedsättning.

 

Jag frågade hur det går för Post- och Telestyrelsen med uppföljningen av målen i strategin för genomförandet av funktionshinderpolitiken. Och har de nya mål på gång från 2017? Post- och Telestyrelsen berättade att de deltagit på Myndigheten för delaktighets workshop. De har lämnat sin slutrapport och konstaterar att det är viktigt att inkludera alla i alla samhällsområden. De har också kommit fram till att IT-politiken och funktionshinderpolitiken är allt för långt bort från varandra.

När Post- och Telestyrelsen studerat surfplattor kan de konstatera att de inte förbättrats och gjorts mer tillgängliga sedan 2011. Trotts att surfplattor, de senaste åren, tagit allt mer plats i våra liv har ingenting hänt på "tillgänglighetsfronten". Blinda, personer med synnedsättning, personer som har ADHD, nedsatt handfunktion och personer med kognitiv funktionsnedsättning har deltagit i testgruppen. Där hittade man även personer som är 75 år eller äldre.

 

Testgruppen gav Apple Ipad AIR2 bästa betyg. Tvåa kom Samsung Galaxy Tab4 och trea blev Lenova Tab2. Testgruppen har kontrollerat både hårdvaran och mjukvaran, och kommit fram till flera förbättringsförslag. Man vill se över knapparnas placering och sätta mer motstånd i dem. Man vill att det ska bli enklare att hitta i app-butiken, att skärmläsaren är konsekvent och att bildsymboler ses över. Dolda menyer upplevs svåra av många, och reglage istället för knappar kan ge problem. På testgruppens önskelista står också att alla bokstäver ska bli förstorade i alla menyer när användaren ändrar inställning. Post- och Telestyrelsen har utrett grundligt, personer med funktionsnedsättning har kommit med många förbättringsförslag, men eftersom ingen av surfplattornas tillverkare finns i Sverige tror myndigheten det blir svårt att delge dem utredningens resultat.

Post- och Telestyrelsen har tagit reda på hur bra myndigheter och företag följer Myndigheten för delaktighets riktlinjer kring telesvar. Det visade sig att allt från Arbetsförmedlingen, försäkringsbolag och telefonbolag till Stockholms stad, SJ PostNord och Vårdguiden hade stora brister. Man lever inte alls upp till de riktlinjer som bestämts. Samtidigt upplever Post- och Telestyrelsen att digitalisering och IT är en lågt prioriterad fråga i regeringens funktionshinderpolitik. Under våren 2016 testar myndigheten vidare och en slutrapport dyker upp i maj.

 

 

 

Den 3 maj utlyser Post- och Telestyrelsen en ny innovationstävling. Denna gång är temat "Bäst i branschen" och handlar om att utveckla webbsidor med användaren i fokus. Alla som har inovativa idéer i teknisk framkant kan söka bidragspengar fram tills den 16 juni.

Nu har jag verkligen ställt till det. På tisdag den 22 mars har Barnombudsmannen ett möte. Myndigheten har intervjuat barn med funktionsnedsättning för att ta reda på hur de själva upplever sin livssituation. Resultatet presenteras på tisdag nästa vecka och allt från Socialdepartementet och regeringen till Diskrimineringsombudsmannen och Myndigheten för delaktighet ska vara där. Och så jag, Johan och Linnéa från Arvsfondenprojektet Funk i 4d.

Jag har cirka 8 minuter där jag både ska vara rolig och allvarlig och reflektera kring Barnombudsmannens resultat. Detta är alltså ingen renodlad stand up, men nästan. Och eftersom jag aldrig tidigare gjort stand up för passar det väl bra att ha Socialdepartementet, Diskrimineringsombudsmannen, regeringen, Barnombudsmannen, Myndigheten för delaktighet osv... i publiken. Vad har jag ställt till med? Det ska verkligen bli helt underbart och jag ser fram emot detta något så oerhört mycket.

Här kommer den nya filmen. Den visar att det bara behövs lite hjälpmedel och god tillgänglighet så kan jag, i min rullstol, leva som alla andra.

 

Ibland är det bra dagar. En sådan där dag när jag med hjälp av hjälpmedel och god tillgänglighet kan fira sportlov som alla andra. På måndag kommer en film som bevisar att några trappsteg inte behöver vara ett problem för rullstolsanvändare.

 

Det uppstår ständigt situationer där personer med funktionsnedsättning diskrimineras på grund av dåligt bemötande och otillgänglig miljö. Men då och då är det, tack vare hjälpmedel och tillgänglighetsåtgärder, bra dagar. Otillgänglighet diskriminerar. Men det som i hjärtat känns diskriminerande betraktas sällan som diskriminering i svensk lag. Om en kvinna inte får fika på ett kaffé bara på grund av sitt kön kan hon använda svensk lag och betrakta sig diskriminerad. Om jag utestängs från att fika på ett kaffé på grund av otillgänglighet måste kafféägaren har tio anställda eller fler för att jag ska kunna använda svensk lag och anse mig ha blivit diskriminerad.

 

Om ett bussbolag inte välkomnar en homosexuell att få åka kollektivtrafik kan personen använda svensk lag och betrakta sig diskriminerad. Om jag utestängs från en buss på grund av otillgänglighet måste jag först kunna bevisa att jag har en varaktig relation med bussbolaget innan jag får använda svensk diskrimineringslag. Om ett studieförbund arrangerar en studiecirkel och säger att inga kristna får vara med kan de personer som tror på sin Gud använda svensk diskrimineringslag och anmäla studieförbundet. Om jag utestängs från studiecirkeln på grund av otillgänglighet måste jag först kontrollera om studieförbundet äger lokalen där studiecirkeln arrangeras. Är det en annan fastighetsägare kan jag inte använda diskrimineringslagen.

 

Det var bara några exempel. Det finns många, många fler där hjärtat säger att situationen borde vara diskriminering samtidigt som svensk diskrimineringslag inte kan användas. För att ta upp fler exempel har jag med hjälp av http://www.kalealifts.com/sv/ spelat in tre filmer. De har tidigare publicerats i min blogg och jag använder dem ofta nu för tiden i mina föreläsningar. Nu kommer film nummer fyra. På måndag den 14 mars kommer ett bevis på att trots mycket otillgänglighet finns även guldkorn. Tack vare några enkla tillgänglighetsåtgärder kan jag exempelvis fira sportlov med min son.

 

 

De tidigare tre filmerna är:

Jobbmötet

 

Andra klassens medborgare

 

Klädbutiken