Livet rullar vidare

Nästan dagligen utbildar jag andra i tillgänglighet- och bemötandefrågor, men att prata om benskörhet är egentligen inte min grej. Jag har naturligtvis en personlig erfarenhet av att under 44 år ha levt ett helt liv med Osteoporos Imperfekta, men jag har egentligen aldrig satt mig in i diagnosen. Till 110 procent intresserar jag mig för funktionshinderpolitiska frågor, främst tillgänglighetsfrågan förstås men annat kan också vara spännande. Jag kan stånga mig blodig för att någon ska bygga ett ledstråk för blinda, installera en hörselslinga för hörselskadade eller bygga en ramp för personer med nedsatt rörelseförmåga. Men min privata diagnos är mycket sällan, typ aldrig, på dagordningen.

 

Jag är medlem i Osteoporosförbundet. För några år sedan satt jag i Gävleborgs regionala osteoporosförening och i takt med att föreningen etablerade sig i Gävleborg lyckades vi påverka Regionen så att utrustning och kompetens för bentäthetsmätning nu finns i Gävle. Personer med benskörhet behöver inte längre åka till Falun eller Uppsala. Just nu sitter jag och läser Socialstyrelsens information om ovanliga diagnoser. Den 20 oktober 2016 arrangerar nämligen Gävleborgs regionala osteoporosförening en medlemskväll och jag har fått uppdraget att hålla i trådarna.