Boverkets samråd den 14 juni 2018 - del 2 av 4

På dagordningens punkt ”problem i vardagen” ombads jag berätta om DHRs anmälan av Region Gävleborg till Gävle tingsrätt med anledningen av att jag inte kunde åka buss. Jag beskrev händelseförloppet sedan 2015 kortfattat och berättade om tingsrättens dom den 11 juni 2018 som ger mig upprättelse genom att konstatera att den otillgänglighet jag utsattes för var diskriminering.  Representanten från Synskadades Riksförbund i Boverkets samråd berättade att SRF driver en diskrimineringsanmälan med hjälp av Diskrimineringsombudsmannen. Det blir tingsrättsförhandling i augusti i ett fall som handlar om en person som på grund av otillgänglighet inte kunnat hantera Försäkringskassans digitala tjänst för att anmäla vård av sjukt barn. Samrådets representant från Hörselskadades riksförbund berättade att de också driver ett diskrimineringsfall. Diskrimineringsombudsmannen utredde med valde att lägga ner så nu driver HRF själv ärendet i domstol. Det handlar om en möteslokal som saknat hörselslinga vilket medfört att en person inte kunnat vara delaktig i ett möte som andra.

Jakob Wranne på Boverket pratade om kommittén för modernare byggregler som just nu utreder hela BBR och förväntas komma med förslag på förändringar. Parallellt sitter Boverket också och gör översyn. Just nu arbetas det exempelvis med en förstudie om dagsljus. Förstudien ska resultera i en rapport om hur reglerna var förr, hur det är nu och hur nuvarande regler kan moderniseras. Det finns lag som säger att i alla fall lite dagsljus måste kunna komma in i en lägenhet. Samtidigt byggs det allt tätare i dag och det finns flerbostadshus som godkänts trots att vissa lägenheter bara får in tillräckligt mycket dagsljus en dag per år (midsommarafton). Förstudien görs för att byggbranschen upplever oklarheter i nuvarande regler, SIS-standarden har ändrats och det byggs allt tätare och högre. Men funderar också på om det bör finnas speciella regler för exempelvis skolor och kontor eller om det är ett ansvar som Arbetsmiljöverket eller Folkhälsoinstitutet ska ha.

Boverkets Frida Jorup, som är projektledare för nordisk harmonisering av byggregler, berättade om regeringsuppdraget som finansieras av Nordiska ministerrådet. Genom att samarbeta mellan de nordiska ländernas byggmyndigheter hoppas man kunna enas kring långsiktiga mål och hitta strategier som harmoniserar byggreglerna på tillgänglighetsområdet. En fast arbetsgrupp har bildats och deras uppgift blir att se över vad som tidigare gjorts, ta fram nya förslag och bedöma förslagens kostnader. I december 2017 träffades man i Norge för att bestämma hur man går vidare. Man gjorde också ett studiebesök på fullskalelaboratoriet i Gjövik där man exempelvis bygger upp ramper i olika lutningar och testar vad som är bäst. Tillsammans beslutade man att ha en gemensam nordisk forskningsdatabas där alla länders försöksresultat samlas. Man beslutade också att utrusta en långtradare som ett mobilt fullskalelaboratorium för att enkelt kunna utföra tillgänglighetsstudier på olika håll i norden. Ett mobilt laboratorium ger en större spridning av försökspersoner med egen erfarenhet av funktionsnedsättning och forskningsresultat blir effektivare och säkrare. Man bror att det minst behövs ett 20-tal personer i exempelvis rullstol som flera gånger testar olika lutningar av ramper vid olika tillfällen för att få ett hyfsat statistiskt säkert resultat.

Den 29 maj träffades arbetsgruppen senast och konstaterade att man alltså identifierat mål och planerar att arbeta vidare. De inser dock att politiska förändringar i respektive land kan äventyra fortsatt framtida finansiering. Det uttalande som arbetsgruppen gjorde ställde sig Danmark inte bakom. Uttalandet handlar om satsningen på forskning och resultat som ska leda till harmonisering av byggregler. Vilket i sig leder till lägre byggkostnader. Arbetsgruppen skriver bland annat så här: ”De årliga merkostnader som skillnader i nationella byggregler i norden leder till beräknas enligt en rapport från Nordisk Innovation ligga på mellan 40 och 60 miljoner euro enbart i Sverige. En ökad harmonisering kan leda till en mer integrerad marknad för arbete och produkter, med kostnadsfördelar för såväl fastighetsägare och byggentreprenörer som för den offentliga sektorn”.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0