Livet rullar vidare

Victoria Nordholm och Hanna Ohlin Pettersson från Boverket berättade om regeringsuppdraget ”Funktionshinderperspektiv i översiktsplanering”. De arbetar med att ta fram en vägledning till hur kommunerna bör implementera tillgänglighetsfrågor i hela byggprocessen. Övergripande tillgänglighetsplaner, program och policyn finns redan i Sveriges kommuner, men något som mer detaljerat styr planprocessen saknas. Från översiktsplaner och detaljplaner till byggstart, ritningar och tekniska egenskapskrav. Vägledningen förklarar översiktsplanens grund för tillgänglig fysisk miljö, redovisar avvägningar mellan intressen och tydliggör mål och ställningstaganden. De förklarar skillnader begrepp som funktionshinder och funktionsnedsättning, berättar om universell utformning och hänvisar till plan- och bygglagens andra kapitel, tredje paragrafen första stycket. Funktionshinderperspektivet ska vara med i hela planprocessen. Vägledningen består också i en kortfilm i Boverkets kunskapsdatabas. Hela rapporten ska presenteras för regeringen innan sista november.

Daniel André från Boverket berättade om myndighetens regeringsuppdrag ”Digitaliseringens möjliga påverkan på rumslig utveckling”. Det handlar inte om att digitalisera planprocessen utan handlar om hur ny teknik kan påverka byggda miljöer och rumsliga strukturer. Hur digitalisering påverkar när vi konsumerar, arbetar, möts, reser och lever våra liv på olika andra sätt. Vilka risker och vilka fördelar ger mer digitalisering? Under 2017 utsågs Uppsala, Malmö och Karlskrona till ”Framtidsstäder” och i samarbete med kommunerna har Boverket försökt ta reda på hur digitalisering påverkar på olika sätt. Boverket menar att det är viktigt med långsiktiga mål så planerare får konkret stöd för att kunna väga in hur digitalisering och ny teknik kan påverka byggd miljö. Under hösten 2018 tar Boverket fram kunskapsunderlag. Under vintern 2018-2019 arbetar man med problemformulering. Under 2019 ska man bygga upp en kunskapsbank, sprida den och utvärdera.

På uppdrag av regeringen har Agnes Jensen-Carlén på Boverket analyserat reglerna om ”Enkelt avhjälpta hinder” i HIN. Hennes färdiga rapport är nu inskickad till Näringsdepartementet. Uppdraget handlade om ifall EAH behöver förtydligas, och ändras, samt bedöma behovet av att införa krav på tillsynsplan för kommunernas byggnadsnämnder. Till att börja med konstaterar hon att tillgängligheten har ökat i de fall man arbetar med EAH. Men många avstår eftersom ansvarsfrågan anses svår, man är okunnig om den ekonomiska bedömningen och tillsynen är otillräcklig och inte systematiserad. Nu föreslår Boverket därför att regeringen gör om EAH så det tydligare framgår att det alltid är fastighetsägarens ansvar att åtgärda otillgänglighet som betraktas som enkelt avhjälpta. Boverket föreslår också en lagändring så de åtgärder som inte kostar så mycket plockas bort från skälighetsbedömningen om det är ekonomiskt försvarbart så de Enkelt avhjälpta hindren alltid ska åtgärdas direkt. Boverkets tredje förslag är att ställa krav på kommunerna om tillsynsplaner. Att kommunen ska kunna ta ut en sanktionsavgift om någon missköter sig och inte åtgärdar ett enkelt avhjälpt hinder. I dag finns redan möjligheten att kommunen utfärdar ett vitesföreläggande, men en sanktionsprocess skulle gå enklare och snabbare. De pengar som kommunen får i sanktionsavgifter kan användas för att finansiera tillsynen.

Boverkets fjärde förslag är att kretsen klagoberättigade ökar. I dag är det personen som direkt drabbats av otillgängligheten som kan anmäla ett enkelt avhjälpt hinder. Boverket vill att även funktionshinderorganisationer ska kunna anmäla. Förutom de fyra förslagen ser Boverket ett stort behov av mer utbildning om vad som gäller i regelverket. Informationsbehovet är stort och det var länge sedan man gjorde någon nationell kampanj. I dag är osäkerheten om hur regler och allmänna råd ska användas stort. Boverket funderar till och med på om Transportstyrelsen borde ta över kommunernas ansvar om tillgänglighet och användbarhet för vägar, gator, torg och busshållplatser. Då skulle otillgänglighet kunna åtgärdas mer enhetligt runt om i landet. När det gäller kravet på byggnadsnämnderna om tillsynsplan tror Boverket att planen bör sträcka sig minst tre år. Där ska framgå hur nämnden fördelar resurser. Planen ska följas upp, utvärderas och skickas till Länsstyrelsen för granskning. Hittills har inte många röster hörts vare sig för eller emot Boverkets rapport. Men Sveriges kommuner och landsting (SKL) har lämnat en skrivelse där man är mycket kritisk.

Sista delen imorgon... den 3 februari 2019.

Boverkets tredje samrådsmöte med funktionshinderorganisationerna under 2018 genomfördes torsdagen den 8 november i myndighetens lokaler på Drottninggatan 18 i Karlskrona. På grund av sjukdom och tjock dimma var många från funktionshinderrörelsen inte med, men jag representerade DHR. Mötet inleddes även denna gång med att generaldirektören Anders Sjelvgren hälsade välkommen och sa några ord. Han poängterade verkligen att han högt prioriterat att komma till vårt möte eftersom tillgänglighetsfrågorna är viktiga. Och en minut senare, eller kanske tre minuter senare, var han tvungen att gå. Han hann dock med att säga att tillgänglighet i den byggda miljön ständigt är aktuellt med utgångspunkt i mål 11 i de globala målen. I myndighetens strukturuppdrag om gestaltad livsmiljö ser man till att ge alla plats i offentliga inomhus- och utomhusmiljöer. Han tror också att staten kommer ta ett tydligare större ekonomiskt ansvar för den offentliga sektorn. Jag hann säga att tillgänglighetsfrågan borde ses i ett större perspektiv och att begreppet universell utformning borde få ta mer plats.

Under presentationsrundan kom det fram att Boverkets försök till ett nordiskt samarbete fortsätter. Man hoppas på mer forskning och erfarenhetsutbyte om hjälpmedels utformning, storlek på bostäder osv... Men inga nya pengar är hittills avsatta för fortsatta nordiska samarbetsförsök nästa år. Boverket ”skvallrade” att de nu även försöker se över möjligheterna att bygga om sin hemsida så den lever upp till lagkrav utifrån nya EU-direktiv. Tre nya bidragssatsningar är också på gång. Snart ska kommuner kunna söka statliga medel till ”Grönare städer”, ”Radonborttagning” och ”Innovativt och hållbart bostadsbyggande”.

Fortsättning i morgon.... den 2 februari 2019.