Jönköping 23-24 maj 2017
Min vårtermin 2017 börjar lida mot sitt slut. Men ännu är det inte riktigt över, och innan sommaren kan jag konstatera att jag aldrig haft så mycket uppdrag som nu. Höstterminen är också mer eller mindre redan nu bokad och det händer förstås spännande saker även i sommar. Året då jag firar tio år som företagare ser ut att bli rekort i antalet uppdrag. Sedan över ett år tillbaka har jag arbetat i ett Arvsfonden projekt som ägs av Kulturens Bildningsverksamhet för att göra Sveriges mest tillgängliga teaterföreställning. I början på mars var det premiär i Västerås och sedan genomfördes arrangemanget i Luleå den 29-30 mars. Nyss var vi i Trollhättan och nu är det Jönköping som gäller den 23-24 maj. Och det handlar inte "bara" om en teaterföreställning. Under två dagar har vi ett sprängfullt program på Rosensalen med allt från föreläsningar till workshops. Självklart gör även jag föreläsningar om tillgänglighet, bemötandefrågor och lagen som betraktar otillgänglighet som diskriminering.
Tävling nummer 3 av 6
Vårterminen 2017 är snart slut. Tiden går så fort när man har roligt, brukar folk säga, och för min del har vårterminen innehållit så galet många spännande arbetsuppgifter så jag förstår inte att det snart är sommar. Det känns även overkligt att jag livnärt mig på tillgänglighet- och bemötandefrågor på heltid i 10 år nu. Mitt företag "rullar" helt enkelt på riktigt bra. För att uppmärksamma att jag firar 10 år som företagare arrangerar jag bland annat en tävling här i min blogg. Den som först svarar rätt vinner en "Livet rullar vidare" överraskning. Totalt arrangeras 6 tävlingar under 2017. Vill du svara på tävlingens fråga skriver du svaret här i bloggen, som en kommentar i min blogg. Skickar du ett mail, skriver du på Facebook, om du Twittrar, om du lämnar svaret genom ett telefonsamtal eller på annat sätt så räknas det inte. Vill du inte registrera dig utan skriva anonymt besvarar du frågan med en kommentar som både innehåller ditt namn och ditt svar. Alla tävlande får bara lämna ett svar var. Tävling nummer 3 pågår från och med den 3 maj 2017 till den 31 maj 2017. Rätt svar och information om vem som vunnit publiceras i början av juni. Nu återstår bara frågan och vem som först svarar rätt genom en kommentar här i min blogg.
Jag titulerar mig tillgänglighetsrådgivare och brukar säga att jag, nästan dagligen, hjälper kommuner, landsting, regioner, företag och föreningar att skapa tillväxt genom att göra verksamheter mer tillgängliga för fler. Det jag arbetar med är inventeringar och utbildningar. När kunder hör av sig och vill att jag gör utbildningar handlar det om tre ämnesområden. Jag gör inspirerande och lärorika program med fokus på diskrimineringslagen, tillgänglighetsfrågor eller...
Jag titulerar mig tillgänglighetsrådgivare och brukar säga att jag, nästan dagligen, hjälper kommuner, landsting, regioner, företag och föreningar att skapa tillväxt genom att göra verksamheter mer tillgängliga för fler. Det jag arbetar med är inventeringar och utbildningar. När kunder hör av sig och vill att jag gör utbildningar handlar det om tre ämnesområden. Jag gör inspirerande och lärorika program med fokus på diskrimineringslagen, tillgänglighetsfrågor eller...
Frågan är vad det tredje ämnesområdet är?
Funk i 4d i Trollhättan 26-27 april 2017
Jag firar i år tio år som företagare, tio år med att på heltid arbeta med tillgänglighet- och bemötandefrågor. Det är skoj att konstatera att jag har enormt mycket uppdrag under vårterminen 2017, jag hinner nästan inte med. Sedan över ett år tillbaka har jag arbetat i ett Arvsfonden projekt som ägs av Kulturens Bildningsverksamhet för att göra Sveriges mest tillgängliga teaterföreställning. I början på mars var det premiär i Västerås och sedan genomfördes arrangemanget i Luleå den 29-30 mars. Nu laddar vi om inför Funk i 4d i Trollhättan den 26-27 april 2017. Och det handlar inte "bara" om en teaterföreställning. Under två dagar har vi ett sprängfullt program på N3 med allt från föreläsningar och workshops till ståupp show. Självklart gör även jag föreläsningar om tillgänglighet, bemötandefrågor och lagen som betraktar otillgänglighet som diskriminering.
Läs mer här: http://www.funki4d.se/trollhattan-26-27-april-2017/
Inventering på uppdrag av ABF
Detta blogginlägg skrivs på ett hotellrum i Östersund. Efter att ha åkt alla milen från Gävle är jag framme på Scandic city i Östersund och konstaterar irriterat att kvällens hockeymatch mellan Brynäs och HV71 inte visas på TV4. Här på hotellet finns ingen TV12-kanal i min tv och jag hittar ingen webbsida som visar SM-final nummer två utan att först tvingas binda mig i ett abonemang hos Viasat. Jag lyssnar på Sveriges radio P4 via nätet.
Anledningen till att jag är i Östersund är att jag just nu har ett uppdrag åt ABF. Studieförbundet arbetar en hel del med tillgänglighetsfrågan och har bland annat bestämt att alla ABF-avdelningar ska tillgänglighetsinventeras. Resultatet av inventeringen publiceras i Tillgänglighetsdatabasen. Jag har tidigare bland annat inventerat, och publicerat, tillgängligheten i ABF Gästrikebygdens lokaler i Sandviken, Gävle, Hamrångebygden och Ockelbo. Mitt uppdrag nu är att imorgon inventera tillgängligheten i Bräcke. På torsdag är det Ånge som gäller. Klicka på bilden nedanför och läs mer om ABFs Tillgänglighetspolicy.
ViSyns - Ett arrangemang 30 april 2017 om bemötande
På självaste valborgsmässoafton arrangeras "ViSyns - Du och jag och alla andra är vi." Det kostar inget att ta del av detta, men anmäl dig gärna här så arrangören vet hur många som kommer. Så här har arrangören beskrivit dagen.
"Du och jag och alla andra är vi, som lever tillsammans i samhället. Vi är med och formar framtiden, oavsett vi vill eller inte. Kanske är det helt enkelt så att våra olikheter är vår enda likhet. Vad ser du i mötet med andra?
Fokus på eventet är möten mellan människor och hur lätt det är att förstå varandra om vi väljer det. På olika sätt kommer människor att synliggöra bemötandet mellan dig, mig och alla andra som är vi, samtidigt som vi för fram osynliga talanger. Vi bjuder bl.a.. på: Föreläsningar, olika typer av musik, workshops, vernissage, mingel och en Modeshow med människor som dig och mig, exakt som vi ser ut, vi som lever i samhället. Ett axplock av ämnen - Introvert möter extrovert, lågaffektivt bemötande, bemötande ur rullstolsperspektiv, stå-upp av blind man, mötet med barnet och möten via musik, skulpturer, böcker, smycken, tavlor, kläder m.m."
Fokus på eventet är möten mellan människor och hur lätt det är att förstå varandra om vi väljer det. På olika sätt kommer människor att synliggöra bemötandet mellan dig, mig och alla andra som är vi, samtidigt som vi för fram osynliga talanger. Vi bjuder bl.a.. på: Föreläsningar, olika typer av musik, workshops, vernissage, mingel och en Modeshow med människor som dig och mig, exakt som vi ser ut, vi som lever i samhället. Ett axplock av ämnen - Introvert möter extrovert, lågaffektivt bemötande, bemötande ur rullstolsperspektiv, stå-upp av blind man, mötet med barnet och möten via musik, skulpturer, böcker, smycken, tavlor, kläder m.m."
Är du i Stockholm söndagen den 30 april och vill ta del av ett helt nytt funktionshinderpolitiskt evenemang med fokus på bemötandefrågor ska du ta dig till restaurang Mynchen. Restaurangens adress är Söder Mälarstrand 65 i Stockholm. Det blir en inspirerande, lärorik, humoristisk och tänkvärd dag som är sprängfylld av varierande programpunkter. Personligen ska jag göra ett kort framträdande och jag tar med mig min bok "Livet rullar vidare". Om du alltså är i Stockholm den sista april så hoppas jag att "ViSyns".
Ett besök på Eugeniahemmet - del 2 av 2
Norrbacka-Eugeniastiftelsen bytte revisor ifjol bara för att någon med nya ögon skulle få granska oss. Och det märktes att revisorn från Grant Thornton var nya. Han föreslog att vi ser över stiftelsens placeringspolicy och följer upp så vi får bästa möjliga avkastning på kapitalet, men det gör vi redan varje år. Vi bjuder till och med in representanter från bankerna till styrelsen så vi hela tiden förvaltar pengarna på bästa sätt. På ett ställe i en mening i förvaltningsberättelsen har Grant Thornton skrivit "företaget". Vi frågade om det inte borde stå "stiftelsen". Revisorn Johan Andersson medgav att det stod fel. Personligen undrar jag om revisionsbyrån tar rejält betalt för att kontrollera Norrbacka-Eugeniastiftelsen, men egentligen klipper och klistrar man in färdiga meningar i förvaltningsberättelser. Och här glömde man bort att Grant Thorntons inte gjorde ett företagsuppdrag.
Stiftelsens pengar växer så det knakar. Under stiftelsens första verksamhetsår utdelades från 1972-1974 totalt 1,3 miljoner kronor vilket var 4,1 procent av dåvarande förmögenhet. År 2016 utdelades totalt 10,1 miljoner kronor, 4,8 procent av nuvarande förmögenhet. Sista december 2016 hade vi nästan 225 miljoner kronor i olika aktie- och räntefonder.
Styrelsen beslutade att fastställa förvaltningsberättelsen för år 2016. Betgräffande bokslutet för år 2016 bestämde vi att dels tillföra bundet eget kapital med 525 000 kronor och dels att uppkommet underskott på 4,2 miljoner belastar fritt eget kapital. I rummet där styrelsemötet ägde rum, som troligtvis varit sovsal för minst tolv barn då Eugeniahemmet fanns, beslutade vi också att fastställa resultaträkning och balansräkning för 2016. Huset byggdes 1896 och verksamheten drevs av välgörenhetsföreningar innan staten gick in med ekonomiskt stöd från 1930-talet. I mötesrummet, som tidigare var sovsal, hade många barn från tre år och uppåt gråtit sig till sömns. De lämnades bort och fick endast träffa sina föräldrar några gånger per år.
Detta blogginlägg skulle jag lätt kunna förvandla till en bok. Efter att ha lyssnat på Karin Westlund, Rolf Johansson och Roland Petersson från föreningen Norrbacka och Eugeniahemmets vänner är jag påtagligt berörd. Deras personliga historier från en förhoppningsvis svunnen tid, där personer med funktionsnedsättning placerades på institutioner. Deras berättelser blev extra starka av att samtidigt vara på plats i den historiska miljön.
- Och titta ut genom fönstret där. Trähuset där borta användes till...
Nej. Jag skulle inte förvandla blogginlägget till en bok, och slutar därför att skriva. Det finns förresten redan mycket bra litteratur för dig som vill veta mer. Ett exempel är boken "Robert - anstalten blev mitt hem" av Roland Söderlnd. Ett annat exempel är boken "Ho klarer sej allti" av Karin Westlund.
Ett besök på Eugeniahemmet - del 1 av 2
Jag hade sett fram emot den här dagen, och det blev riktigt intressant. Sedan några år tillbaka sitter jag, utsedd av regeringen på ett DHR mandat, i Norrbacka-Eugeniastiftelsens styrelse och delar ut cirka nio miljoner kronor per år till personer med funktionsnedsättning, funktionshinderorganisationer och personer som forskar inom funktionshinderfrågor på universitet. Stiftelsens pengar kommer från den vinst som blev kvar när institutionerna Norrbacka och Eugeniahemmet stängdes på 1970-talet.
Tisdagen den 21 mars 2017 hade stiftelsen ett av sina fyra årliga möten, men denna gång var det inte vilket möte som helst. Efter mötet gjorde vi nämligen ett studiebesök vid Karolinska universitetssjukhuset, i de lokaler som förr var institution. Vi fick även träffa Karin Westlund (tidigare ordförande i DHR), Rolf Johansson och Roland Petersson som med egna erfarenheter av funktionsnedsättning berättade om hur det var att bo på Norrbacka och Eugeniahemmet.
Eftersom revisorn Johan Andersson var förskylld stannade han hemma och fick leverera en föredragning om hur stiftelsen förvaltar sitt kapital via högtalartelefon. Vi (stiftelsen) har god ordning och allt är välskött, enligt revisorn. Han informerade kort om den nya årsredovisningslag som gäller från 2016, men det påverkar inte stiftelsen mer än redaktionella ändringar i förvaltningsberättelsen.
Fortsättningen publiceras den 6 april 2017.
Polhemskolans årskurs tre elever
Det är alltid lika roligt att få arbeta med skolelever i alla åldrar. Att få dela med mig av min kunskap i tillgänglighet och bemötandefrågor till kommande generationer känns bra. Tisdagen den 4 april har jag ett spännande uppdrag. Tillsammans med elever i årskurs tre på Polhemskolan ska jag göra en prova-på-aktivitet på stan i Gävle. Vi träffas vid tågstationen och jag tar med mig både rullstolar och speciella glasögon så eleverna får prova på att både vara synskadad och rullstolsanvändare. Under en eftermiddag ska vi ta oss från tågstationen till torget, och jag har massor av både bra och dåliga inomhus och utomhusmiljöer som jag ska utsätta eleverna för.
Svar på tävling 2 av 6
Eftersom jag firar tio år som företagare passar jag på att uppmärksamma jubileumet lite extra i min blogg. Under 2017 arrangerar jag sex tävlingar. Och de som vinner får Livet rullar vidare prylar. Den andra tävlingsfrågan publicerades i mars och det var meningen att den som först svarade rätt skulle bli vinnare. Frågan handlade om vad huvudpersonen i min bok "Livet rullar vidare" heter. Det verkade som om ni tyckte att den här tävlingen var svår eftersom jag inte fått ett rätt svar. Svaret är nämligen att huvudpersonen i bokens noveller inte har något namn. Jag spar de priser jag tänkte dela ut eftersom ingen blev vinnare den här gången, och så får du en ny chans i en ny tävling början av maj.ABFs studiekommitté den 14 mars 2017 - del 3 av 3
Större delen av dagen med ABFs studiekommitté innehöll en workshop av Sofia Ohlsson Lönn och Anders Grund. Med hjälp av olika övningar arbetade vi med normkritik och fördommar. De kom från ABF i Västra Götalandsregionen och driver bland annat Arvsfonden projektet ABF (A som i Attityder, B som i Bemötande och F som i förståelse). Ett projekt där även DHRs förbundsstyrelseledamot Mo Jaber är med. Jag väljer att inte gå in i detaljer och workshopens innehåll mer än att berätta att programmet utgick från de fyra pelarna - Synliggöra normer, Ifrogasätt normer, Synliggör privilegier och granska din egen position.
ABFs förbundsstyrelse har gett förbundsledningen i uppdrag att göra en genomlysning av ABFs centrala medlems- och samarbetsorganisationer. Arbetet har påbörjats och ska avslutas under hösten 2017. Målsättningen är bland annat att studieförbundet ska ta kontakt med medlems- och samarbetsorganisationer, kontrollera när respektive organisation senast deltog på ett centralt ABF arrangemang och ta reda på mer om respektive organisations verksamhet, antal studietimmar, kulturarrangemang osv... År 2016 var det sista året med det gamla stadsbidragssystemet där fördelningssystemet haft ett högt grundbidrag i tidigare utbetalda stadsbidrag. Förr var grundbidraget 75% och endast 25% omfördelades beroende av verksamhet varje år. Från och med 2017 omfördelas närmare 90% av stadsbidraget varje år och verksamhetsvolymer får därför stor betydelse.
Den nya stadsbidragsfördelningen till studieförbunden innehåller sedan 2017 ett tillgänglighetsbidrag på 8% av det totala bidraget. De öronmärkta pengarna består av en fast och en rörlig del. Den fasta delen är lika till alla studieförbund och den rörliga delen fördelas utifrån de tre senaste årens verksamhet där studieförbunden gjort särskilda insatser för att göra verksamheter tillgängliga för personer med funktionsnedsättning. Andelen baseras på antal timmar samt antal deltagare som deltar för att studieförbundet gjort verksamheten tillgänglig.
ABFs studiekommitté den 14 mars 2017 - del 2 av 3
Ett nytt ABF-material är på gång för att peppa trötta styrelser. Studiematerialet kan användas för en utbildningsdag eller studiecirklar. Under ledning av en ABF representant får styrelsen i en förening möjligheten att stärkas genom att exempelvis reflektera kring frågor som "Vad vill vi med föreningen?", "Varför sitter jag i styrelsen?" och "hur arbetar vi tillsammans när alla inte är som jag?". Studiematerialet heter "Möte med styrelse" och innehåller totalt sju kapitel.
Svenska Celiakiungdomsförbundet (SCUF) vill komma igång med att samverka med ABF runt om i landet. Via studieförbundets nyhetsbrev uppmanar de nu alla att komma igång med lokal samverkan.
ABF har numera möjlighet att skapa mötesrum på sin videomötestjänst Acano för funktionshinderorganisationer på lokal och distriktsnivå. Lokalt och regionalt kan verktyget användas för att genomföra cirklar, möten och andra aktiviteter via webben. Varje ABF avdelning kommer, via en egen inloggning, få möjlighet att lägga upp sina egna mötesrum för sina lokala och regionala funktionshinderorganisationer.
ABFs Idékonferens 17-19 oktober 2017 i Stockholm vänder sig till alla tillgänglighetsansvariga och alla som är ansvariga för arbetet med funktionshinderorganisationerna i ABF. En av dagarna ska bland annat innehålla utställningen "Kännbart". Det kommer även bli en nätverksdag för de ABF anställda tillsammans med de funktionshinderorganisationer som ABF samverkar med.
Fortsättning den 26 mars...
ABFs studiekommitté den 14 mars 2017 - del 1 av 3
När studieförbundet ABF träffade sina medlemsförbund inom funktionshinderrörelsen, tisdagen den 14 mars 2017, var jag med och representerade DHR. Detta blogginlägg och de två kommande är helt enkelt en rapport från mötet och några sprängfyllda blogginlägg med ABF nyheter med fokus på tillgänglighetsfrågor för personer med funktionsnedsättning.
Första timmen ägnades åt "laget runt" där alla presenterade sig själva och berättade vad som är aktuellt inom respektive förbund. Jag berättade om DHRs samarbete med ABF för att ta fram ett studiematerial att erbjuda DHRs avdelningar och distrikt. Kurser i föreningskunskap som utgår från DHRs idéprogram med målsättningen att underlätta i föreningsarbetet. Jag berättade också om DHRs arbete med otillgänglighet som ny diskrimineringsgrund, att DHR är aktiv i flyktingfrågan, medverkar i demonstrationer mot nerdragningar inom personlig assistans och förbereder inför Almedalsveckan och Pride. DHR lyfter jämställdhetsfrågan genom en kurs i ledarskap för kvinnor. Avslutningsvis berättade jag att DHR ska arbeta lite extra med frågor om tillgänglighet och användbarhet i bostäder fram till nästa val.
Förra året gjorde Folkbildningsrådet en enkätundersökning bland alla studieförbund för att ta reda på hur nyanlända upplever att vara studiecirkeldeltagare. Under 2017 undersöks hur personer med funktionsnedsättning upplever att vara studiecirkeldeltagare. En mängd personer ska intervjuas om vad som fungerar bra, och om vad som kan göras bättre.
Fortsättning den 24 mars...
Funk i 4d i Luleå 29-30 mars 2017
Jag firar i år tio år som företagare, tio år med att på heltid arbete med tillgänglighet- och bemötandefrågor. Det är skoj att konstatera att jag har enormt mycket uppdrag under vårterminen 2017, jag hinner nästan inte med. Sedan över ett år tillbaka har jag arbetat i ett Arvsfonden projekt för att göra Sveriges mest tillgängliga teaterföreställning. I början på mars var det premiär i Västerås och nu laddar jag om inför Luleå den 29-30 mars 2017. Och det handlar inte "bara" om en teaterföreställning. Under två dagar har vi ett sprängfullt program på Ebeneser med allt från föreläsningar och workshops till ståupp show. Självklart gör även jag föreläsningar om tillgänglighet, bemötandefrågor och lagen som betraktar otillgänglighet som diskriminering.
Piteå 27-28 mars 2017
Nu är det dags för alla i Piteå att se upp. Snart dyker jag upp i Piteå och gör till och med två uppdrag. Först ansvarar jag för en utbildning om att otillgänglighet nu för tiden betraktas som diskriminering. Hela eftermiddagen måndagen den 27 mars delar jag med mig av min kunskap kring det nya i diskrimineringslagen. På mitt speciella personliga sätt berättar förstås också om hur det gått med mina tre anmälningar till Diskrimineringsombudsmannen. Alla som vill lära sig mer är välkomna till Nolia på Bryggargatan 14 mellan klockan 13.00-16.30. Jag lovar försöka hinna med att även prata lite om hur tillgänglighetsåtgärder kan skapa tillväxt.
Dagen därpå, tisdagen den 28 mars, arrangeras en kvällsfika på Kaleido. Varje vecka har olika teman och när jag är där handlar det mycket om bemötandefrågor. Jag kan förstås inte låta blir att även här prata lite om att tillgänglighetsåtgärder skapar tillväxt, men mest fokus läggs på bemötandefrågor. Med humor och en skopa provokation lovar jag att vända ut och in på detta rejält.
Tillgängliga vandringsleder - del 2 av 2
Hela eftermiddagen med Naturvårdsverket ägnades åt olika frågeställningar. När vi diskuterade information påpekade jag att det är en av de viktigaste frågorna ur tillgänglighetssynpunkt. Information om att en verksamhet exempelvis har en tillgänglig toalett är avgörande ifall många väljer att åka dit överhuvudtaget. Information på exempelvis hemsidor ska utformas så en person med funktionsnedsättning själv kan bilda sig en uppfattning om vandringsleden fungerar eller inte.
När vandringsledernas utformning stod på dagordningen kom både förslag på tydliga riktlinjer som diktatoriskt måste följas överallt till betydligt friare tyglar med regional och kommunalt självstyre. Jag tycker att en lösning mittemellan är bäst. Jag pratade om vikten av standarder med minimikrav som skapar trygghet. Och efter att ha följt de "diktatoriska" minimikraven kan regioner och kommuner ha fritt att nästan göra som man vill.
Sedan diskuterades ledernas skick. Många önskade tydligare krav på service och underhåll. Jag inflikade att ett kontinuerligt arbete med tillgänglighetsfrågor i ordinarie verksamhet enligt ansvars och finansieringsmetoden är viktigt. I dag är det allt för vanligt att man arbetar kontinuerligt med allt som ordinarie verksamhet innebär. Men när tillgänglighetsåtgärder kommer på tal söks externa EU-medel eller annat bidrag och så görs tillgänglighetsarbetet i ett tillfälligt projekt istället för självklart och alltid integrerat i ordinarie verksamhet.
Avslutningsvis handlade workshopen om rubriken "organisation och samverken". Mitt inlägg här blev vikten av medborgardialog och inte bara fråga ledförvaltare, näringsliv, kommuner, regioner eller länsstyrelser hur situationen är och vad som kan bli bättre. Samråd med referensgrupper som består av ledernas användare är viktigt för att ta reda på individuella behöv och önskemål.
Tillgängliga vandringsleder - del 1 av 2
Naturvårdsverket har fått i uppdrag av regeringen att kartlägga alla vandringsleder och föreslå hur arbetssättet kan utvecklas. Målet är att lyfta angelägna åtgärder, prioritera dem och ta fram förslag på hur de ska genomföras, av vem och med vilka styrmedel. Avslutningsvis ska Naturvårdsverket också beskriva vilka konsekvenserna blir för olika aktörer och målgrupper om förslagen genomförs. En del i regeringens friluftsuppdrag handlar om att ta fram förslag på hur vandringsleder kan utvecklas för att främja friluftsliv, turism och tillgänglighet. Naturvårdsverkets workshop onsdagen den 22 februari 2017 diskuterade detta i en lokal utan hörselslinga. Närmare 50 personer hade samlats från Länsstyrelser, regioner, företag, kommuner, stiftelser, föreningar och intresseorganisationer.
En kvinna från Myndigheten för delaktighet, Anders Andrae från föreningen Skogstur och jag från DHR försökte lyfta funktionshinderperspektivet så gott vi kunde bland mycket annat som diskuterades. Naturvårdsverkets kartläggning visar att det finns ett stort behov av underhåll och upprustning bland landets vandringsleder. I en enkät, med ett 50-tal frågor till alla ledförvaltare för längre leder nedom fjällkedjan, fanns endast en fråga om tillgänglighet. Frågorna hade skickats till 206 personer som tillsammans förvaltar cirka 800 mil vandringsled. Totalt finns närmare 2000 mil vandringsled i hela Sverige. Naturvårdsverket fick 116 svar.
Naturvårdsverkets enkätfråga om tillgänglighet var formulerad så här: "Har leden på något sätt gjorts tillgänglig för personer med funktionsvariationer?". Jag begärde ordet och ifrågasatte varför myndigheten Naturvårdsverket valt ordet variation när myndigheten Socialstyrelsen rekommenderar att använda "personer med funktionsnedsättning som blir funktionshindrade av en otillgänglig miljö." Naturvårdsverkets svar var att myndigheternas anställda trodde att man inte får säga funktionsnedsättning". Jag påpekade att alla personer har en variation i förhållande till andra om man kan använda vandringsleder eller inte. Risken finns att ledförvaltare som gjort enkäten inte förstått att det handlar om tillgänglighet för personer med funktionsnedsättning. I enkäten fanns heller inget mått eller någon definition på vad som betraktas som tillgänglighet. Och vad svarade ledförvaltarna då? Nio procent visste inte om någon tillgänglighetsåtgärd gjorts. 13 procent sa ja och 78 procent svarade nej.
Fortsättning på måndag den 13 mars...
Tävling nummer 2 av 6
Tänk vad tiden går. Det känns overkligt, men det är faktiskt så att jag livnärt mig på tillgänglighet- och bemötandefrågor på heltid i 10 år. För att uppmärksamma att jag firar 10 år som företagare arrangerar jag bland annat en tävling här i min blogg. Den som först svarar rätt vinner en "Livet rullar vidare" överraskning. Totalt arrangeras 6 tävlingar under 2017. Vill du svara på tävlingens fråga skriver du svaret här i bloggen, som en kommentar i min blogg. Skickar du ett mail, skriver du på Facebook, om du Twittrar, om du lämnar svaret genom ett telefonsamtal eller på annat sätt så räknas det inte. Vill du inte registrera dig utan skriva anonymt besvarar du frågan med en kommentar som både innehåller ditt namn och ditt svar. Alla tävlande får bara lämna ett svar var. Tävling nummer 2 pågår från och med den 2 mars 2017 till den 31 mars 2017. Nu återstår bara frågan och vem som först svarar rätt genom en kommentar här i min blogg.
Min bok "Livet rullar vidare" innehåller poesi och några texter som kanske är debattartiklar eller krönikor. Det mesta i boken är däremot noveller om en person som sitter i rullstol. Delar av personen är förstås jag, men personen gör och säger samtidigt saker som jag aldrig skulle göra. Frågan är nu vad huvudpersonen i bokens noveller har för namn?
Boverkets samråd - Del 6 av 6
Tillgängliga webbplatser
Det är först och främst Post- och Telestyrelsen som är den myndighet som ansvarar för tillgängligheten på Internet. På webbriktlinjer.se finns svar på alla frågor. Sveriges kommuner och landsting vänder sig ofta till sin medlemsorganisation SKL. Antalet frågor har ökat i takt med att nya EU-direktiv förändrar svensk lagstiftning vilket leder till större krav på tillgängliga hemsidor hos kommuner och landsting. Tomas Johansson Haavik från SKL berättade att de hänvisar alla undrande medlemmar till Post- och Telestyrelsens webbplats.
Hur den kommande nya svenska lagstiftningen utifrån de tuffare EU-direktivet blir är i dagsläget inte klart. Men större krav kommer även ställas på mobilappar. Myndigheten Boverket berörs förstås. Där arbetar man redan med tillgänglighetsfrågan sedan några år tillbaka. Men för att förbereda inför ny lagstiftning planerar myndigheten interna utbildningar, man ser även över Boverkets riktlinjer och strategier för webben så allt följer lagkrav.
När vi ändå hade webben på dagordningen passade Boverket på att visa delar av sin Kunskapsbank. Via Boverket.se kan politiker och tjänstemän (och även du om du vill) runt om i landet lära sig mer om plan- och bygglagen genom webbutbildningar. Det täcker allt från arbetet med översiktsplan till slutbeskedet för byggande. Ett helt nytt kapitel handlar om tillgänglighet i planering och byggandet. Just denna del i PBL Kunskapsbanken har ännu inte hunnit göras tillgänglig, men det handlar om tillgänglighet, och tillgänglighetsåtgärder på Kunskapsbanken är på gång.
Boverkets samråd - Del 5 av 6
Anställningspolicy
Kristina Jönsson från Boverkets personalenhet berättade hur myndigheten arbetar för att försöka anställa fler personer med funktionsnedsättningar. Arbetsmarknadsministern vill att staten ska vara föregångaren, men statistiken visar att privata företag anställer flest personer med funktionsnedsättning. Tvåa kommer kommunerna och inte förrän på tredje plats hittar vi myndigheter. Regeringens senaste satsning är att 1000 fler personer med funktionsnedsättning, per år 2017-2018, ska få praktikplatser på myndigheterna. Boverket har erbjudit praktikplatser i ett projekt redan ifjol, men då glömdes personer med funktionsnedsättning bort. Projektet vände sig bara till nyanlända. Under 2017 och 2018 lovar personalenheten att man blir bättre.
Det finns förstås ingen statistik på hur många personer med funktionsnedsättning som arbetar hos Boverket. Enligt personalenheten är det ändå några personer. "Vi är varken bra eller dåliga på detta, lite som mellanmjölk", säger Kristina Jönsson. De är dock noga med hur ska-krav formuleras vid nyanställningar och personalenheten anser att myndighetens chefer aldrig är omöjliga när det gäller att hitta lösningar/anpassningar i arbetsmiljön. De tänker lika mycket på tillgänglighetsfrågan i sin offentliga webbplats som intranätet. De har bytt heltäckningsmattor, godkända för astma- och allergi, som både förbättrar ljudmiljön för hörselskadade och orienteringsförmågan för blinda.
Vi diskuterade myndighetens anställningsförfarande och jag förestlog att man borde uppmuntra till mer mångfald, men samtidigt inte ge förtur bara för att en individ tillhör en speciell kategori. Kanske skulle det i Boverkets jobbannonser kunna stå något i stil med att "vi strävar efter en arbetsplats som är fri från diskriminering och öppen för alla, med anställda som speglar samhället i stort".
Fortsättningen får du den 27 februari. Då handlar det om tillgängliga webbplatser...
Boverkets samråd - Del 4 av 6
Plattformshissar
Boverket ser just nu över formuleringar i maskindirektivet. Regelverket kring hissar, plattformshissar, trappliftar osv. är stort. I exempelvis plan- och bygglagen, Boverkets byggregler, Boverkets föreskrifter och allmänna råd, Boverkets konstruktionsregler och plan- och byggförordningen står det hur allt ska vara. Men det är inte nog. EU-direktiv säger att hissar bara får finnas på marknaden om de lever upp till direktivets hälso- och säkerhetskrav. I Sverige har vi ett hissdirektiv och ett maskindirektiv som grundar sig i EU-direktivet. I hissdirektivet står det att hissen ska medge självständigt användande, och frågan var om det ska stå så även i maskindirektivet som reglerar plattformshissar.
Diskussionen kretsade mest till vad "självständigt" användande egentligen innebär. På grund av sin funktionsnedsättning kan inte alla själv reglera vare sig en hiss eller plattformshiss. Går det verkligen att då ställa krav på att alla självständigt ska kunna använda en plattformshiss. Jag framförde att vi alltid måste ha utgångspunkten i ett självständigt användande. Plattformshissens knappar, som för många kan vara svåra att hålla intryckta under hela resan, kan bytas ut mot en joystick eller liknande. Samtidigt finns det förstås individer med omfattande nedsatt rörelseförmåga som behöver assistans. Jag påpekade därför att plattformens/hissens yta är oerhört betydelsefull så att både rullstolsanvändare och assistenten får plats.
I början var plattformshissen främst till för individuella lösningar. Det blir därför problem när de i dag allt oftare används som generella lösningar. Vid nybyggnationer och för generella lösningar borde bara "riktiga" hissar användas, ansåg jag.
Fortsättning den 25 februari. Då handlar det om Boverkets anställningspolicy...
