Gävle firar 100 000 Gävlebor

 
Gävle kommun växer så det knakar. Under 2017 passerade man 100 000 innevånare och det har uppmärksamats på olika sätt. Man har firat rejält helt enkelt. Ett projekt handlade om en fotoutställning med 100 portreterade Gävlebor. Ifjol fick boende i Gävle nominera Gävlebor och 100 personer valdes ut. Jag nominerades och blev en av alla utvalda vilket betytte att jag kallades till en fotoatelje för några månader sedan.
 
Fotoutställningen premiärvisades i stora Gasklockan mellan 27-30 december. Tyvärr hade jag ingen möjlighet att närvara på vernisage och missade både invigningstal av kommunstyrelsens ordförande Inger Källgren Sawela och tal av juryns ordförande Birgit Elonen. Fotoutställingen på Gasklockan är slut men bilderna kommer användas under hela året runt om i kommunen. Så när du minst anar det kan du plötsligt ramla på en porträttbild av mig bland en massa andra Gävleprofiler. Just nu finns mitt porträtt uppställt på Högskolan. Efterson jag missade mellandagarnas fotoutställning måste jag försöka hinna en tur till Högskolan. Porträttet av mig är producerad av fotograf Albin Bogren och Sebastian Österman, art director på Gävle kommun. Fotografiet från Gasklockan är taget av Björn A Wallner, den kompis som även nominerade mig.
 
Under bilden ville man ha en kort beskrivning, några sammanfattande ord om vem jag är. När jag funderat ett tag kom jag fram till "Hjulbent entreprenör och debattör".

Högsta domstolen har avgjort i ansvarsfrågan

 
För över ett år sedan kallades jag som vittne under förhandlingarna i Gävle Tingsrätt på Sveriges första rättegång om den nya tillägget i diskrimineringslagen. Sedan den första januari 2015 betraktas otillgänglighet som en ny form av diskriminering. DHR hade lämnat in en anmälan om diskriminering mot Region Gävleborg eftersom funktionshinderorganisationen och jag ansåg det vara diskriminering när jag inte kunde åka buss. Jag var förberedd, förväntansfull och förstås lite nervös eftersom jag aldrig satt min fot i en domstolsförhandling förr. Nu skulle äntligen diskrimineringslagens del om otillgänglighet testas för första gången, tänkte jag.
Men så blev det inte.
 
Jag trodde det skulle handla om Region Gävleborg, som jag och DHR anser ha diskriminerat, och att vi vill ha ett skadestånd på 100 000 kronor. Men Region Gävleborg menade att ansvaret inte ligger på dem. Regionen ansåg att om jag överhuvudtaget diskriminerats så är det bussbolagets fel. Rättegången fastnade plötsligt i ansvarsfrågan och ingen pratade längre om ifall jag diskriminerats eller inte. Gävle Tingsrätt funderade, men kom snabbt fram till att man inte kan ta beslutet utan skickade ansvarsfrågan till självaste Högsta Domstolen. Hela rättegången avbröts och Gävle tingsrätt ansåg att vi inte kan fortsätta förrän Högsta Domstolen bestämt vem som ansvarar för kollektivtrafiken.
 
Den 21 december 2017 kom Högsta Domstolens beslut. De skriver att:
"Högsta domstolen förklarar att Region Gävleborg, vid L-GWs försök att resa med buss den 2 januari 2015, tillhandahöll en tjänst (färd med buss) och därigenom ansvarade i förhållande till L-GW för att förbudet, enligt 2 kap. 12§ första stycket i diskrimineringslagen (2008:567), inte överträddes på grund av bristande tillgänglighet enligt 1 kap. 4§ i samma lag."
År 2018 inleds alltså riktigt spännande i mitt liv och under vårterminen kan jag räkna med ett brev från Gävle Tingsrätt. Detta har bland annat uppmärksammats i Bussmagasinet och i Funktionshinderpolitik.
Förhandlingarna återupptas och Gävle tingsrätt ska ta ställning till om jag diskriminerats eller inte. Nu ska Sveriges första rättegång om otillgänglighet äntligen avgöras.

God jul och gott nytt år

Nu tar jag lite jul- och nyårslov. Ett intensivt men roligt 2017 är över och jag konstaterar att jag går mot mitt elfte år som företagare. Den uppmärksamme bloggläsaren har säkert sett att jag lovat sex tävlingar under 2017 i bloggen för att fira företagets tioårsjubileum, men jag har bara publicerat fem. Min tid har helt enkelt inte räckt till, men jag lovar att den sista tävlingen tycker upp under 2018 istället.
 
2017 har varit ett extremt innehållsrikt år. Förutom all nerdragning inom den personliga assistansen har ett arbete med att förändra/förbättra Boverkets byggregler startats. Handikappersättningen ses över, bidraget för bilinköp har förändrats, en ny lagstiftning om bostadsanpassning är på gång, färdtjänsen utreds, allt fler får sina parkeringstillsånd indragna och ett av alla undantag i lagen som betraktar otillgänglighet som diskriminering har plockas bort. Jag har säkert glömt hälften. Och som om inte det vore nog beslutade rikstagen om en helt ny nationell funktionshinderpolitik i november.
 
Mitt liv är alltid intensivt och fullbokat men i år har det varit extremt. Förutom alla mina föreläsningsuppdrag (ett 30-tal under året) runt om i landet har jag fått förtroendet att göra många inventeringar av utomhus- och innomhusmiljöer. Under hela året har jag även varit ute på turné med Kulturens bildningsverksamhets Arvsfonden projekt Funk i 4d och arbetat med att skapa mer tillgänglig kultur för fler. 2017 har också innehållit ett förbundsmöte med funktionshinderorganisationen DHR. Jag har, sedan länge, engagerat mig i DHR på olika sätt lokalt i Gävle och regionalt i Gävleborg. Även på nationella uppdrag i samråd med diverse mydigheter som Boverket, Kulturrådet, Riksantikvarieämbetet och Post- och Telestyrelsen. Men från och med i år är jag även förbundsstyrelseledamot.
 
Avslutningsvis vill jag önska alla en riktigt god jul och ett gott nytt år.

Tillgänglighetspengar från Folkbildningsrådet

Den nya fördelningsmodellen av statsbidraget till studieförbund gör att 8 procent av de 1,7 miljarderna som fördelas genom Folkbildningsrådet är ett öronmärkt tillgänglighetsbidrag. När ABFs budget för 2017 sammanställdes avsattes 5,5 miljoner kronor till öronmärkta tillgänglighetspengar. Om ABF ville skulle de kunna få mer pengar om studieförbundet valt att arbeta mer med tillgänglighetsfrågorna. Men ABF satte samma belopp för 2017 som man hade 2016. I budgeten för 2018 är det fortfarande 5,5 miljoner som gäller.
 
Ett problem, som jag ser det, är att det i dag finns 2,4 miljoner kronor kvar av 2017 års tillgänglighetspengar trots att året snart är slut. När jag frågade ABF varför årets 5,5 miljoner kronor inte används menar förbundskansliet att man upplever det nya stadsbidrgets öronmärkta pengar som krångligt. De tror också att ABFs ombudsmän har dålig kunskap om hur pengarna får användas.

Hårloftet får tillgänglighetspris

På bilden syns Agneta Frid, ledamot i Gävleborgsdistriktet, Annika Löfquist på Hårloftet, Lisbeth Forsman ordförande i Gävleborgsdistriktet och mig.
 
1992 bestämde FN att utse den 3 december till en Internationell funktionshinderdag. Enligt statistiken har 15 procent av jordens befolkning någon form av funktionsnedsättning. Denna dag uppmärksammar personer med funktionsnedsättnings rättigheter. Tyvärr blir fokus ofta på brister och rättigheter som inte efterlevs. I Sverige är funktionshinderrörelsens kritik mot Regeringen, Socialdepartementet och Försäkringskassans agerande när det gäller den personliga assistansen högt på dagordningen när den Internationella funktionshinderdagen "firas". Förra veckan antog riksdagen en ny nationell svensk funktionshinderpolitik som är mer knuten till FNs konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning än tidigare. Men den har fått mycket kritik eftersom strategin saknar tydliga, konkreta och mätbara mål.
 
Du som känner mig vet att jag är mycket engagerad i organisationen DHR. Förutom mitt spännande förtroendeuppdrag som förbundsstyrelseledamot är jag vice ordförande i både Gävleavdelningen och Gävleborgs läns distrikt. DHR Gävleborgs läns distrikt har de senaste åren uppmärksammat den Internationella funktionshinderdagen genom att dela ut en blomma och ett diplom till någon som gör något bra ur tillgänglighetssynpunkt.
 
Agneta Sundin på P4 Gävleborg intervjuar Annika Löfquist på Ateljé Hårloftet.
 
Ofta påpekar funktionshinderrörelsen brister. När rättigheter inte följs och otillgänglighet dyker upp står funktionshinderrörelsen där och protesterar. Det är viktigt, väldigt viktigt. Samtidigt är det även viktigt att lyfta goda exempel och berömma alla som gör något bra. År 2014 fick Peterson Guld och Ur i Bollnäs vårt tillgänglighetspris. År 2015 delades det ut till Hofors kyrka. Förra året fick Gävleborgs läns distriktet inte in någon nominering, men i år gick tillgänglighetspriset till Ateljé Hårloftet i Valbo. Tillsammans med P4 Gävleborg överraskade vi ansvariga för hårsalongen i förmiddags.

ABFs studiekommitté den 19 oktober 2017

Ett 30-tal personer, ABF-are från hela Sverige som arbetar med tillgänglighet, träffades för utbildning och erfarenhetsutbyte i tre dagar. Den tredje dagen var även ABFs studiekommitté med representanter från funktionshinderrörelsen närvarande. Och eftersom jag representerar DHR i studiekommittén var jag med den 19 oktober 2017. Från DHR närvarade också Fredrik Canerstam. Hela förmiddagen ägnades åt att alla representanter från funktionshinderrörelsen, som sitter i ABFs studiekommitté, presenterade sina organisationer.
 
Hela eftermiddagen ägnades åt att ABF-anställda och alla representanter från funktionshinderrörelsen minglade. Jag pratade med många om att DHR förstås alltid behöver utbildning i föreningskunskap. Allt från konkret kunskap i att utföra förtroendeuppdrag som exempelvis ordförande, sekreterare och kassör till hur man skapar engagemang för att både behålla de medlemmar vi har och för att nyrekrytera. Och självklart vill DHR gärna använda ABF för annan cirkelverksamhet och kulturarrangemang. Men vi pratade förstås också om att DHRs avdelningar och distrikt är unika självständiga föreningar i organisationen. Centralt är DHR medlem i ABF, men ute i landet använder våra medlemmar även andra studieförbund. I samarbete med ABF arbetar DHR också med att ta fram ett studiematerial som lyfter DHRs idéologi och idéprogram.
 
Efter att ha pratat med "alla" ABF-anställda från olika delar av Sverige under eftermiddagens mingel konstaterar jag huvudsakligen två reflektioner. Lokalt har ABF runt om i landet en god kontakt med Funktionsrätt, tidigare Handikappförbunden. När ABF gör utskick om verksamhet hamnar det hos Funktionsrätt och sprids vidare till paraplyorganisationens medlemsföreningar. Eftersom DHR, i många fall, inte är knuten till paraplyet så glöms DHR lätt bort.
 
Reflektion två handlar om att funktionshinderrörelsens studietimmar hos ABF minskat de senaste åren. Det beror troligtvis inte i första hand på att DHR har mindre verksamhet. Anledningen kan vara att årsmöten i DHRs avdelningar och distrikt förr oftare valde en studieorganisatör lika självklart som att det ska finnas en ordförande. I dag tar allt färre på sig rollen som studieorganisatör. Studiefrågorna läggs som ett generellt ansvar på hela styrelsen. Detta gör att studiefrågan och ABF lätt glöms bort. Ingen kunnig studieorganisatör ser till att rapportera in verksamhetstimmar till ABF.
 

Söndagen den 19 november 2017

 
Söndagen den 19 november 2017 inträffar något riktigt spännande i Västerås. Organisationen MAIS (Musikarrangörer i samverkan) har sin årliga arrangörskonferens - Check 2017. Och eftersom jag uppmärksammar detta här i min blogg så förstår du säkert att årets upplaga av arrangörskonferensen har en programpunkt som handlar om att göra sin verksamhet mer tillgänglig för fler. Musikarrangörer, och andra kulturutövare, påverkas av Kulturrådets krav på att föreningarna måste arbeta med tillgänglighetsfrågan för att få statliga kulturbidragspengar. Personligen tycker jag det är bra. Fler myndigheter, som utbetalar statliga pengar till olika verksamheter, borde ställa samma krav. Och eftersom detta är en så viktig och aktuell fråga så har jag fått MAIS förtroende att lära musikarrangörerna mer kring hur de till och med kan skapa tillväxt och få sina verksamheter att växa genom att göra sina musikarrangemang mer tillgängliga för fler.

Tisdagen den 14 november 2017

Nu var det länge sedan jag uppdaterade min blogg igen. Jag har alltid mycket att göra i mitt företag som hjälper kommuner, landsting, regioner, myndigheter, företag och föreningar att skapa tillväxt genom att göra verksamheter mer tillgängliga för fler. Men just nu är det galet mycket att göra. Så mycket att jag inte ens hinner uppdatera min blogg. Jag brukar exempelvis alltid, i god tid innan en föreläsning, berätta för alla var och när jag gör mina föreläsningsuppdrag. Den 28 oktober gjorde jag ett uppdrag för Neuroförbundet på en av deras distriktsträffar i Malmköping. En föreläsning som jag helt enkelt inte hunnit berättat om här. Den föreläsningen hade både om tillägget i diskrimineringslagen som betraktar otillgänglighet som en ny form av diskriminering och att tillgänglighetsåtgärder skapar tillväxt och får en verksamhet att växa.
 
När jag, tisdagen den 14 november 2017, däremot föreläser på Finnåkers Kursgård i Fellingsbro för Västerås och Strängnäs stift, handlar det bara om "tillväxtgrejen". Med enkla, oftast billiga medel, går det att göra mycket. Och den som inte ser byggnationen av exempelvis en ramp som en kostnad utan en investering kommer på sikt att märka att det är precis så det är. Det finns i dag många exempel på dem som gjort en verksamhet mer tillgänglig för fler och sedan ökat sin omsättning radikalt. Jag ser alltid fram emot alla mina föreläsningsuppdrag. Det är alltid skoj att sprida kunskap till fler. Extra intressant blir det dock den 14 november eftersom stiften drivs i fastigheter (kyrkor) med kulturarvskrav. Men jag lovar dig... Det går att skapa tillväxt med hjälp av tillgänglighetsfrågan ändå.

Vuxenvistelse om OI 4-6/10 2017 - del 3 av 3

 
Under eftermiddagen, torsdagen den 5 oktober 2017, på OI-Vuxenvistelsen föreläste fysioterapeut Kristina Löwing och arbetsterapeut Eva Jönsson om träning och aktiviteter.UnBåda ingår i OI-teamet på Karolinska universitetssjukhuset i Stockholm. Regelbunden fysisk aktivitet har starka gynsamma effekter. Men det är viktigt att tänka på att en fysisk aktivitet inte behöver vara ett värsta träningspass. Huvudsaken är att man rör sig. Även en liten muskelaktivitet gör stor skillnad. Och tänk på att hälsoeffekten styrs av den totala energiförbrukningen, inte främst i antalet aktiviteter eller mängdansträngning. Börja försiktigt och öka långsamt, använd den egna kroppen istället för vikter och stabilisera överrörlighet. Träning visar sig också många gånger minska smärta. Eva Jönsson berättade också om sitt forskningsprojekt ”Hälsa hos vuxna personer med OI – Uppföljningar av behandling med bisfosfonat under barndommen”.

Kajsa Seeberg, dietist på Ängelholms sjukhus, berättade att varierad allsidig kost är viktigt. Ät regelbundet, minst 500 g grönsaker, rotfrukter, baljväxter, frukst och bär per dag, ät fisk gärna tre gånger i veckan och se till att få i dig D-vitaminberikade mejeriprodukter. Kalcium är viktigt. Vuxna bör få i sig 800 mg per dag. Ett glas mjölk är ca 100 mg. Men för mycket Kalcium är heller inte bra. Över 2000 mg per dag ökar risken för hjärtinfarkt. En mindre mängd magnesium är bra och det finns exempelvis i kaffe. Och när solen inte ger dig D-vitamin får man i sig vitaminerna genom att äta fisk, kantareller, ägg och berikat matfett. 10 mg D-vitamin är bra att få i sig per dag. Är man över 75 år behövs 20 mg per dag. Annat bra är K-vitamin som ger högre bentäthet, C-vitamin som är positivt för kollagenbildningen och E-vitamin som skyddar mot oxidativ stress.

Innan vi åkte hem innehöll fredagen den 6 oktober 2017 en föreläsning med tandhygienist Anna Nielsen Magneli från Mun-H-Center i Hovås. Vi hade även en gruppdiskussion om vardagsliv och samhällsinsatser. AnnCatrin Röjvik, höll i trådarna. Samtalet spelades in och när det har avidentifierats kommer resultatet publicerats på Ågrenskas hemsida.


Vuxenvistelse om OI 4-6/10 2017 - del 2 av 3

 
I din vackra miljön på Ågrenska, en bit från Göteborg, arrangerades nyss en Vuxenvistelse för personer med medfödd benskörhet, Osteogenesis imperfecta OI. Första gången som OI beskrivs i Svensk historia handlar om en familj med Typ 1 på 1700-talet i Uppsala. Men det finns även arkieloger som hittat OI i Egyptiska mumier. I dag kan man bland annat hitta OI hos rollfiguren Ivan den benlöse i tv-serien Vikings.

Osteaclaster bryter ner skellettet och Osteablaster bygger ben. Kollagenet är benets armeringsjärn och det är när detta har en förändrad struktur som personer får OI. Det finns i dag minst 24 kända gener som kan få mutationer och förändra kollagenet. Det är 50 procent risk/chans att sjukdomen går i arv, men vanligast är att det helt enkelt sker en mutation av en ren slump under graviditeten. Sympton på OI är benbrott, felställningar, skoleas. Tänder drabbas (dentionogenesis imperfekta) hälften av personer med OI får problem med hörseln och synen kan försämras. Personer med OI kan ha överrörliga leder (ligament) och det är vanligt med smärta. Personer med OI kan även drabbas av svettningar och få besvär med hjärta, blodkärl, lungor och andning. I dag behandlas personer med OI med allt från sjukgymnastik och operationer till smärtstillande och bisfosfonater. Det finns forskning och framtagande av nya metoder. Det senaste är försök med stamcellstransplanteringar på några barn i Sverige. Och i framtiden kanske det handlar om genterapi.

Henrik Wehtje, ortoped och överläkare på Karolinska universitetssjukhuset i Stockholm, pratade om ortopedi vid Osteogenesis imperfecta. I dag väntar sjukvården inte på ett benbrott, man gör mycket förebyggande som att exempelvis operera in teleskoperande märgspik. När ett benbrott ändå uppstår är det kortast möjliga tid för stillasittande som gäller. För bäst läkning är belastning bra och så kallat mjukt gips är bättre än det traditionella.
 
 
Anders Kindmark, vuxendokrinolog på Akademiska sjukhuset i Uppsala, sa bland annat att personer mellan 20-30 år har mest skellett (peak bone mass). Många faktorer påverkar skellettet. Kalk och D-vitaminbrist, samt kortison är inte bra. Personer med OI behöver ett team av kompetens runt sig. Ortopeder, narkosläkare, sjukgymnaster, tandläkare, öron-, näsa-, hals- specialist och internmedicin är några exempel. Han pratade även om OI-passet som kan beställas från den internationella OI-föreningen www.oife.org. Andreas berättade om olika läkemedel. Det är mest medicin framtagen för osteoporos och man vet egentligen inte till hundra procent hur bra dom är för personer med OI. Andreas tror ändå att vi har en betydligt bredare pallett om tio år eftersom forskningen går sakta men säkert framåt.

 
Under OI-Vuxenvistelsen testade vi ny teknik. VR glasögon, ögonstyrd dator och en 3d-skrivare. Det tredje kapitlet i min rapport från dagarna på Ågrenska dyker upp här i bloggen den 28 oktober.

Vuxenvistelse om OI 4-6/10 2017 - del 1 av 3

 
Några mil från Göteborg, vackert beläget på Lilla Amundön nära havet i Hovås, ligger Ågrenska. Ågrenska är ett nationellt kompetenscentrum för sällsynta diagnoser och en unik mötesplats för barn, ungdomar och vuxna med funktionsnedsättningar, deras familjer och professionella. Den 4-6 oktober 2017 arrangerades en vuxenvistelse för personer med Osteogenesis imperfecta, OI. Detta blogginlägg, och de kommande två, är min rapport från denna vuxenvistelse.
 
 
13 personer med medfödd benskörhet var där och tog del av allt från medicinsk information och munhälsa till diskussioner om vardagslivet, hälsa och gymnastik, ortopedi och vad som är bra att äta. Några av Sveriges främsta överläkare, ortopeder, fysioterapeuter, arbetsterapeuter, dietister och tandhygienister föreläste. Jag lärde mig mycket men det allra bästa med OI-dagarna var att det fanns gott om tid för samtal och erfarenhetsutbyte med andra personer som har OI. En ”sekreterare” fanns med hela tiden och dokumenterade allt. När dokumentationen är klar publiceras allt på Ågrenskas hemsida. Eftersom dagarna summerats av ”sekreteraren” väljer jag att hålla min rapport ganska kort.
 
 
Hela eftermiddagen, onsdagen den 4 oktober 2017, satt vi och presenterade oss för varandra. Det blev en intressant dialog om att leva med Osteogenesis imperfecta. Problem och lösningar blandades med privata livssituationer om arbetsliv, fritid och vård, medicin och omsorg. Det dök upp en mängd frågor och dessa sparades för att ställas till dagarnas föreläsare. Det blev ett långt presentatonsblock, kanske för långt. Samtidigt var det stundtals spännande att få ta del av andra OI-personers livssituation. På kvällen genomfördes ett gympapass med inspiration för bättre hälsa av instruktör Anna Nordquist.

Förmidagen, torsdagen den 5 oktober 2017 var sprängfylld med intressanta föreläsare. En kritisk injektion är att det handlade för mycket om barn trots att vi var där på en vuxenvistelse. Å andra sidan lärde jag mig en hel del nytt och det är ju trotts allt barn med OI som flest arbetar och forskar med. Överläkaren Eva Åström, från OI-teamet på Karolinska universitetssjukhuset i Stockholm, inledde med grundkunskap om OI, en medicinsk översikt och om behandling. Vad hon pratade om kan du läsa när min blogg uppdateras nästa gång den 26 oktober 2017.


Funk i 4d i Gävle 24-26 oktober 2017

 
Snart är det dags. Mitt arbete med Kulturens bildningsverksamhets Arvsfondenprojekt går vidare och har nu resulterat i att hela Gasklockan i Gävle hyrts den 24-26 oktober 2017. Under tre dagar görs ett brett arrangemang med massor av aktiviteter. En stor utställning i Lilla Gasklockan, en bemötandeutbildning i Stora retorten och sprängfyllda dagar med föreläsningar i lilla Retorten. Stå upp showen samt Sveriges mest tillgängliga teater på kvällarna får vi inte glömma. Konserterna med Musiklivet och Starflights samt en filmfestival med filmer om och med temat funktionsnedsättning får du inte missa. Förberedelserna har pågått i mer eller mindre ett år, men snart är det dags. Jag blir förstås oerhört glad ifall jag ser dig i publiken. Mer information och biljetter hittar du genom att klicka på följande länk.

Mångfaldsdag i Västerås den 20 oktober 2017

 
Den 20 oktober arrangeras en mångfaldsdag i Västerås. En mängd spännande programpunkter, och en av dem är jag. Underrubriken är "Har du råd att inte arbeta med mångfald?" och det passar ju perfekt för det jag pratar om att den som arbetar med att göra sin verksamhet mer tillgänglig för fler skapar tillväxt. Se inte byggnationen av en ramp eller installationen av en hörselslinga som kostnader - det är investeringar som på sikt får din verksamhet att växta. Personligen ser jag verkligen fram emot att få göra denna föreläsning. Hela programmet hittar du här:

Mina reflektioner från OI-Norden 2017 - del 3 av 3

När OI-Nordens styrelse träffades i Oslo passade vi på att genomföra vårt årsmöte den 7 oktober 2017. På årsmötet omvaldes Rune Bang Mogensen som ordförande i ytterligare två år. Michael Kobe tog över rollen som kassör och vice ordförande eftersom Preben Werner Nielsen slutar.
 
OI-Nordens medlemsavgift är oförändrad de kommande två åren vilket betyder 400 euro per år. Inga stadgeändringar var aktuella och inga motioner hade lämnats in. OI-Nordens reviderade arbetsprogram för de kommande två åren fastslogs och versamhetsberättelsen från de senaste två åren godkändes och lades till handlingarna. Räkenskaperna för de senaste två åren godkändes och förslag till ny budget antogs. Jag väljer att inte gå in i detalj i rapporteringen från årsmötet eftersom det helt enkelt bara var ett kort formellt vanligt årsmöte.

Mina reflektioner från OI-Norden 2017 - del 2 av 3

Här följer nu en redogörelse av de viktigaste frågorna vi diskuterade under OI-Nordens möte. Den 7 april i år var det 25 år sedan OI-Norden startade. Det uppmärksammades på olika sätt. Ingen hade direkt firat med fest men medlemstidningar skrev om händelsen och på medlemsträffar togs frågan upp. Det är bl.a. tack vare OI-Nordens hjälp som vi snart har en OI-förening även i Sverige. Nu när Sverige har det historiskt första årsmötet den 17 mars 2018 funderar OI-Norden på att prova om det är möjligt att starta en OI-förening även på Island. Vi får se hur det går.
 
En annan fråga jag tog upp var ländernas och OI-Nordens logotype. Jag inser att vi i Sverige behöver ha en logotype för vår nya förening. Vi kan inte "sno" OI-Nordens, skriva "Sverige" och kanske komplettera med färgerna gult och blått. Andra länders logotyper är allt från en teknad bild som jag tycker påminner om ett hundben till en röngenbild på ett ben som gått av. Hur Sveriges kommer att se ut återstår att se.
 
När det gäller ekonomin har alla OI-Nordens medlemsföreningar, inklusive RBU, betalat medlemsavgiften för 2017 som är 400 euro. Men utan det bidrag som Nordens välfärdscenter ger hade OI-Norden aldrig klarat ekonomin. I år har tyvärr Nordens Välfärdscenters bidrag halverats. OI-Nordens styrelse har skrivit om och uppdaterat verksamhetsprogrammet för att förhoppningsvis få mer pengar 2018. Det är inte ekonomisk kris med "konkurshot", men mer pengar behövs. Annars tvingas vi kanske ha möten via Skype istället för att träffas två gånger per år. I februari 2018 får vi besked om hur stort bidrag som Nordens Välfärdscenter ger. OI-Norden har även beslutat att alla i styrelsen letar pengar i andra fonder och stiftelser.
 
Del tre som är en rapport från OI-Nordens årsmöte dyker upp här i bloggen den 15 oktober.

RSS 2.0
Läs även andra bloggares åsikter om handikapp, tillgänglighet, politik, funktionsnedsättning
Athenas förmedlar föredrag
Blogg listad på Bloggtoppen.se
Pinga Frisim bloggping

Följ mig på Twitter

DHRs bloggnätverk