Livet rullar vidare

När DHR arrangerar en tvådagarsutbildning på Clarion hotel Arlanda, 5-6 juni, är jag med. Dagarna handlar om det nya tillägget i diskrimineringslagen som från årsskiftet gör att otillgänglighet betraktas som en ny form av diskriminering. Eftersom jag är en av de första personer i Sverige som testar lagen. Eftersom Diskrimineringsombudsmannen just nu arbetar med att utreda båda mina två anmälningar. Och eftersom det visat sig krävas en hel del för att hävda sin mänskliga rättighet att få ta del av samhället utifrån samma förutsättningar som andra eftersom jag tar mig fram med gummidäck och de flesta andra har gummisulor på skorna. Personligen ser jag verkligen fram emot dessa dagar som kommer att ge en rejäl djupdykning i lagen och även handla om hur lagen kan användas på bästa sätt.

Lördagen den 11 april arrangerade DHR Region Västra Götaland, i samarbete med ABF Västra Götaland, en utbildningsdag om tillägget i diskrimineringslaget som innebär att även otillgänglighet är en diskrimineringsgrund. 28 personer var anmälda. När kursansvarige och förbundsstyrelseledamoten Mohammed Jaber hälsat alla välkomna och deltagarna gjort en presentationsrunda, var det dags för undertecknad att påbörja utbildningen. Eftersom Karolina Celinska, från förbundskansliet, var sjuk fick jag hålla i trådarna hela dagen.

Den första timmen handlade om de regelverk och lagar vi sedan tidigare, och fortfarande har, att använda i vår argumentation när vi arbetar för ett mer tillgängligt samhälle för fler. Allt från FNs konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning och EU-direktiv till Sveriges nationella strategi för genomförandet av funktionshinderpolitiken och Plan- och bygglagen. Resten av dagen ägnades åt teori och praktiska övningar för att lära oss mer om diskrimineringslagen. Eftersom jag är en av de första i Sverige som nu testar lagen berättade jag också hur man praktiskt går tillväga för att diskrimineringslaget ska bli ett verktyg i vårt rättighetspolitiska arbete. Personligen tycker jag att det blev en bra dag, och utifrån deltagarnas kommentarer i utvärderingen och på sociala medier så uppfattar jag det som att utbildningsdagen blev en mycket lyckad tillställning.

Måndagen den 27 april utbildar jag politiker, tjänstemän och representanter från olika funktionshinderorganisationer i Kristinehamn om tillgänglighet- och bemötandefrågor. Naturligtvis gör jag det som vanligt på ett lättsamt, underhållande, lite provokativt och lärorikt sätt. Det är alltid skoj att bokstavligen få vända ut och in på dessa aktuella ämnen. Min föreläsning i Kristinehamn arrangeras på Brandkårsvägen 2, håller på i två timmar med en paus i mitten och börjar klockan 13.00.

När DHR Norrbottens distrikt har årsmöte på Sunderby Folkhögskola i Luleå passar DHR-medlemmarna på att även utbilda sig i tillägget i diskrimineringslaget, och då rycker jag in. Under ett program på två timmar kommer jag berätta om det nya med att otillgänglighet, sedan årsskiftet, betraktas som en ny form av diskriminering. Jag kommer förstås också berätta hur man kan använda lagen och hur det går för mina två anmälningar som Diskrimineringsombudsmannen just nu utreder.Du som är en trogen läsare av min blogg kommer naturligtvis först få informationen så fort Diskrimineringsombudsmannens utredning är klar.

 

På måndag, nästa vecka, är det Östersund som gäller. Tack vare pengar från Arvsfonden och att Kulturens Bildningsförbund är projektägare har jag arbetat tillsammans med projektledaren Johan Seige och Fredrik Ahlkvist de senaste åren. Projektets fokus handlar om kultur ur ett funktionshinderperspektiv, om rätten till kultur verkligen är en mänsklig rättighet och om all kultur verkligen kan göras tillgänglig för alla. Projektet ska resultera i en bok, en teaterföreställning, föreläsningar och workshops samt flera kortfilmer - allt med temat hur det är att leva i Sverige som person med funktionsnedsättning. Nyligen var vi, tillsammans med Kari Berg och hennes projekt Rätten till sin identitet, på turné i Malmö och Göteborg. Måndagen den 20 april fortsätter turnén i Östersund. Alla är välkomna och det kostar ingen entré. Mer information hittar du här.

När Boverket arrangerar en halv konferensdag med inspiration, utbildning och erfarenhetsutbyte bland de kommuner som inventerar tillgängligheten i sitt flerbostadshusbestånd så är jag med. Jag gör en kort och inspirerande föreläsning om tillgänglighetsfrågan och hur jag tycker man ska tänka i arbetet med att plocka bort enkelt avhjälpta hinder. Boverkets arrangemang genomförs på Clarions hotel på Arlanda, torsdagen den 23 april.

Folkbildningsrådet har inlett en översyn av nuvarande stadsbidragssystem till studieförbunden på uppdrag av Folkbildningsförbundet. Men när Folkbildningsrådet kom med ett första utkast i oktober 2014 blev inte ABF nöjd. Förslaget handlade bland annat om att alla studieförbund skulle få samma grundstöd, oberoende storlek, lokal närvaro i kommuner och hur många unika deltagare som går i studiecirklar. Ett förslag som gynnar små studieförbund men drabbar hårt mot stora. ABF påpekade att bidraget måste anpassas efter lokal närvaro och utgå från unika deltagare, men när Folkbildningsrådet nu kommit med ett slutligt förslag finns inget om lokal närvaro med. Det mesta handlar om att det studieförbund som skapar flest folkbildningstimmar får mest bidrag. Man ser bara till kvantitet och inte till kvalitet, bara en hetsjakt på ökad volym.

 

Idag är ABFs stadsbidrag fördelat så att studieförbundet får 75 procent av pengarna i ett grundbidrag varje år. 25 procent är rörligt och 18 procent av det rörliga fördelas utifrån hur många studietimmar ABF gör. Det nya förslaget skulle ge ABF ett grundstöd på endast 4 procent. 60 procent är ett verksamhetsstöd som fördelas på 1/4 unika deltagare förra året, 1/4 studietimmar förra året, 1/4 antal aktiviteter förra året och 1/4 ett snitt på deltagare de senaste tre åren. 6 procent rubriceras annan folkbildning och 20 procent är kulturprogram. De sista 10 procenten är ett tillgänglighetsbidrag som bara får användas för att ge pedagogiskt stöd och hjälpmedel till personer med funktionsnedsättning.

 

ABF sitter nu och skriver ett remissvar som ska vara klart den 10 april. Folkbildningsrådets målsättning är att det nya bidragssystemet ska införas under verksamhetsår 2016-2017. I dag innebär det nuvarande bidragssystemet att ABF har en säker årsinkomst, att endast 18 procent förändras lite från år till år. Om det nya systemet införs kommer 53 procent förändras varje år. I sitt remissvar kommer ABF även föreslå att tillgänglighetsbidraget får användas till att åtgärda fysisk otillgänglighet i offentliga inomhusmiljöer. Jag stödde förslaget men poängterade att de i första hand måste arbeta utifrån ansvars- och fördelningsprincipen där den som äger en fastighet även är skyldig att stå för de kostnader ägandet innebär i form av exempelvis drift och underhåll.

 

 

Sedan snart ett år tillbaka sitter jag som erkättare för Börje Vestlund i ABFs Förbundsstyrelse. Och när Börje Vestlund inte kunde komma blev jag, med kort varsel, kallad till förbundsstyrelsemötet måndagen den 23 mars. Det mesta på dagordningen handlade inte om varken funktionshinderpolitik eller tillgänglighetsfrågor. Jag väljer därför att endast rapportera det som känns relevant, det jag tror kan intressera er.

Politik

Vi har ett nytt politiskt landskap i både riksdag, kommuner och landsting. En kombination av varierande konstellationer för att få stark majoritet eller styrande minoriteter som lätt kan fällas av en popsition. KD har ny partiledare på gång, och frågan är hur det påverkar. Socialdemokraterna och Miljöpartiet regerar med en alliansbudget. När ska Folkpartiets partiledare avgå och betyg i skolan från årskurs fyra införs på prov trots att de styrande Socialdemokraterna och Miljöpartiet sagt blankt nej. En nybildad riksdagsgrupp arbetar för att "tagga upp" och rusta riksdagsledamöterna i kommande diskussioner och debatter med Sverigedemokraterna och ett antirasistiskt nätverk har bildats. När Socialdemokraterna i år har kongress i Västerås med temat arbetsmarknad handlar kringaktiviteterna om folkrörelsen och ABF hjälper till att ta fram ett innehållsrikt program.

 

 

 

Studieförbundet ABF är en stabil organisation men har tappat lite andelar gentemot andra studieförbund under 2014. ABF genomgår ett stort generationsskifte bland ombudsmännen de kommande åren. Arbetet med nyrekrytering och interna chefsutbildningar/ombudsmannautbildningar är därför extra viktigt och måste ses över och utvecklas. Arbetet med att revidera ABFs idéprogram är också i full gång. Vi gick igenom hela årsredovisningen för räkenskapsåret 2014. Ett bra år med plusresultat. Verksamhetsberättelsen för 2014 gick vi också igenom innan revisorerna hälsade på och gav styrelsen och ABF-kansliets personal tummen upp.

 

Fortsättning imorgon...

 

Angelica Lindblad, som till vardags arbetar i ABFs reception, berättade att hon just nu även arbetar med att tillgänglighetsinventera lokalerna där ABF har SFI-utbildning, ABF-huset på Sveavägen och lokalen i Vällingby. Allt inventeras med hjälp av TD, Västra Götalands Tillgänglighetsdatabas. Jag kritiserade att ingen riktig fristående tillgänglighetsrådgivare används och att funktionshinderrörelsen inte är delaktig i processen. Det är dock positivt att ABF äger de fastigheter som inventeras vilket ökar chanserna att de enkelt avhjälpta hinder som hittas i inventeringen kommer att åtgärdas.

 

Under eftermiddagen fick alla representanter från funktionshinder-rörelsen berätta vad tillgänglighet betyder för dem och deras organisationer. Den ena efter den andra presenterade sin syn, sina behov av tillgänglighet. Diskussionerna var många och långa. Vi kom bland annat fram till att vi har för lite kunskap om varandra mellan funktionshinderorganisationerna. Jag hade kunnat prata om ramper, automatiska dörröppnare, hissar eller annat som underlättar tillgängligheten för personer med nedsatt rörelseförmåga. Istället lyfte jag tillgänglighetsfrågan till en högre nivå och menade att mycket också handlar om bemötande och attityder. Alla måste förstå att tillgänglighetsarbete är att arbeta med mänskliga rättigheter. När jag exempelvis arbetar med funktionshinderpolitik så är det rättighetspolitik som gäller.

Inför studiekommitténs alla deltagare berättade Carina Thurfjell på ABF att det var DHRs förtjänst att ABFs Förbundsstämma år 2012 beslutade sig för att anta en tillgänglighetspolicy. Den innehåller SKA-satser och inget bör eller eventuellt. Målet är att all ABF verksamhet ska vara tillgänglig för personer med funktionsnedsättning under 2016. Enligt Carina Thurfjell så arbetar studieförbundet intensivt för att försöka förverkliga målet. Samtidigt berättar hon att de insett att det kommer ta längre tid än vad de tänkt från början. Vi gick igenom policyn, sida för sida. Endast två ABF avdelningar är publicerade i Tillgänglighetsdatabasen idag, men de flesta har i alla fall utsett en tillgänglighetsansvarig. Sakta men säkert arbetar avdelningarna med att inventera och ta fram handlingsplaner. Policyns genomförandeplan och mätbara mål låter bra men min personliga gissning är att det kommer vara långt ifrån klart under 2016. ABF har heller inte avsatt några extra pengar i studieförbundets budget för att nå målen.