Livet rullar vidare

Fortsättning från igår...

 

Jag hade lyft två frågor på dagordningen. Den första med anledning av att arbetsmarknadsministern Ylva Johansson nyligen pratat om arbetsmarknadssituationen för personer med funktionsnedsättningar. Enligt Sveriges strategi för genomförandet av funktionshinderpolitiken ska statliga myndigheter vara ett föredömme när det gäller att anställa personer med funktionsnedsättning. Men trotts vackra mål är både det privata näringslivet och kommuner bättre. Enligt Post- och Telestyrelsens personalavdelning har myndigheten 15 personer anställda med funktionsnedsättning vilket motsvarar 5 procent av de totalt anställda. Siffran har citat "räknats fram på ett högst ovetenskapligt sätt" och är "räknat på vad vi känner till". PTS nyanställer alltid utifrån principerna "lika villkor" och "mångfalld". Och rekrytering sker utifrån skicklighet och kompetens.

 

Min andra fråga grundade sig i att en DHR medlem tog kontakt med mig när jag hade telefonjour. Medlemmen påtalade problemet med talsvars robotar där personer med nedsatt talfunktion inte kan göra sig förstådd. Personer med assistans kan be assistenten ringa, men hur gör man för att exempelvis få kontakt med en myndighet med talsvars robot om man inte har personlig assistent? PTS tipsade om tjänsten "Teletal". En kostnadsfri hjälp via en tolk som svarar på telefonnummer 020-221144. Mer information på www.teletal.se. Personligen tycker jag att vi borde informera och tjänsten i ett kommande nyhetsbrev till avdelningar och distrikt.

 

Ett regeringsuppdrag som PTS just nu har är "Webbriktlinjer". Det handlar om att ge webbansvariga, webbutvecklare och webbredaktörer stöd i hur man bör arbeta med webbplatser inom offentlig sektor i Sverige. Totalt är det över hundra riktlinjer som PTS tagit över från e-delegationen. Allt finns på www.webbriktlinjer.se och den största informationsbiten handlar om tillgänglighet. Det utgår från WCAG 2.0 (Internationell standard för tillgänglig webb). Där finns bland annat ett verktyg där webbplatsers tillgänglighet kan testas. WCAG 2.0 utgår från fyra principer: Möjlig att uppfatta, Hanterbar, Begriplig och Robust. I dag används "Webbriktlinjer" till 75 procent av myndigheter, men det blir mer och mer i tankt med nya lagar, FN-konventionen, förordningar och EU-direktiv. Målsättningen är att utveckla "Webbriktlinjer" ytterligare till andra digitala kanaler som appar, sociala medier, kartor osv. PTS vill därför veta i vilka kanaler som medlemmar i funktionshinderorganisationerna upplever störst hinder. De vill gärna att vi, utifrån målgruppernas behov, beskriver de situationer som uppstår och hindrar.

 

Post- och telestyrelsen träffar representanter från funktionshinderorganisationerna i ett samråd två gånger per år. Höstterminens möte arrangerades i myndighetens lokaler måndagen den 12 oktober. Jag deltar i egenskap av mitt förtroendeuppdrag i DHR och lyfter främst frågor om den fysiska tillgängligheten trots att PTS verksamhet förstås mest kretsar kring information och kommunikation.

 

PTS presenterade ett av sina regeringsuppdrag med rubriken "Språkresurs". Ett pilotprojekt för att främja språkinfrastruktur, uppdelat i två delar. När Kungliga teckniska högskolan inventerat dagens språkresurser är målsättningen att ta fram en språkresursbank och samla allt på ett ställe. Detta görs för att taltjänster, som exempelvis Iphones Siri, ska fungera bättre. Projektets andra del görs tillsammans med SVT. Det finska företaget Lingsoft vann nyss upphandlingen och ska ta fram ett direkttextsystem med bättre kvalité och mindre felskrivningar än det är i dag. Om några år räknar man med att alla vädersändningar i SVT kan direkttextas.

 

Nu är upphandlingen av "Portofri befodran av posttjänst" klar. Det inkom endast ett anbud så det blir Post Nord som får fortsätta att, kostnadsfritt för kunden, leverera blindskriftsförsändelser upp till sju kilo. När PTS nyligen utredde frågan visade det sig fortfarande finnas ett stort intresse för riktiga böcker med punktskrift trotts att uppläsningsfunktioner och olika digitala format blir allt vanligare. En nyhet, nu när den nya upphandlade perioden tar vid, är att försändelser kan levereras direkt till dörren.

 

Nästa inovationstävling som PTS arrangerar har temat "Fritid". I vår 2016 är det redan bestämt att inriktningen ska vara webbtillgänglighet. Ett exempel på goda resultat av tidigare inovationstävlingar är appen "ResLedaren" som kostnadsfritt fungerar i hela Sverige. Appen är sprängfylld med information som hjälper alla resenärer som vill använda markbunden kollektivtrafik. Appen är tillverkad som ett hjälpmedel för att i första hand fungera för personer med kognitiva, psykiska och/eller synnedsättningar, men underlättar förstås resan för alla. Ett annat exempel på en innovationsvinnare är myndigheten för tillgängliga medier och Myndigheten för delaktighets studie av EPUB3-filer. Används detta filformat kan tillgängligheten radikalt öka i redan befintligt material. Ett exempel i form av en barnbok visades där uppläsningsfunktion, teckentolkning och en innehållsförteckning inkluderats. Projektledarna konstaterar att det går att utveckla detta ytterligare och att det är en tjänst som är bra för många. Verktygen måste dock göras mer användarvänliga, fler läsare måste stödja filformatet och information och utbildning behövs så fler använder formatet.

 

 

Imorgon kommer del två.

 

16 personer från DHRs Göteborgsavdelning hade samlats på hotell Kusten för en helkväll, tisdagen den 29 september, för att lära sig mer om tillgänglighetsfrågan. Som representant i DHRs förbundsstyrelse var jag inbjuden att utbilda om tillägget i diskrimineringslagen som betraktar otillgänglighet som en ny form av diskriminering. Jag gick grundligt igenom lagens alla begrepp. Dess undantag och skälighetsbedömningar diskuterades vilt av en intresserad och engagerad publik. Självklart delade jag även med mig av mina personliga erfarenheter av att ha lämnat in tre anmälningar till diskrimineringsombudsmannen. Allt fokus låg på diskrimineringslagen, men det blev så att kvällen även handlade lite om FNs konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning, hur det på EU-nivå arbetas med tillgänglighetsfrågan och hur det går med Sveriges strategi för genomförandet av funktionshinderpolitiken.

Du som följer min blogg vet att jag dagligen arbetar med funktionshinderpolitik. Allt inom området intresserar och engagerar mig, men extra mycket brinner jag för tillgänglighetsfrågor. Trotts att jag pysslat med detta, i mitt företag och som förtroendevald i DHR, i över tio år brukar jag sällan säga att jag arbetar med funktionshinderpolitik. För mig handlar det om mänskliga rättigheter. Det är en rättighet för alla människor att få förutsättningar att leva det liv man vill leva. Men otillgängliga miljöer, brister i hjälpmedel, besparingar inom rehabilitering, vård och omsorg samt nerdragningar i personlig assistans gör att vissa inte får chansen att visa vad de går för.

 

Personligen ser jag mig själv som en medelsvensson. Jag har visserligen inte villa, volvo och vovve utan katt, radhus och hyundai. Men jag borde ändå få titulera mig medelsvensson om jag vill och ha alla rättigheter och skyldigheter som en medelsvensson har. För den enda skillnaden, som jag ser det, mellan dig och mig är att jag tar mig fram rullande med gummidäck. Du tar dig fram gående med gummisulor på skorna. Tänk att ett liv (som mitt) kan bli så annorlunda bara på grund av en liten detalj. Den där lilla skillnaden - gummidäck eller gummisula.

 

Eftersom jag påstår att jag arbetar med frågor kring mänskliga rättigheter, inte funktionshinderpolitik, vill jag förstås lära mig ännu mer. Under 2015 har jag därför gått en kurs hos studieörbundet Kulturens som handlar om mänskliga rättigheter. I utbildningen har jag fått massor med spännande litteratur, och jag har tagit del av några av Sveriges bästa föreläsare kring mänskliga rättighetsfrågor. Min målsättning är naturligtvis, å ena sidan rent egoistiskt, att få ännu större kunskap. Men målsättningen är också att framöver använda mig av min kunskap och dela med mig av den i kommande föreläsningsprogram. I november avslutar jag denna utbildning. Jag lyckas förhoppningsvis slutföra det avslutande skriftliga, och ganska omfattande, provet och ta "examen".

32 personer från DHR Blekingeläns distrikt hade samlats för två konferensdagar den 24-25 september på Valjeviken i Sölvesborg. Som representant i DHRs förbundsstyrelse var jag inbjuden att utbilda om tillägget i diskrimineringslagen som betraktar otillgänglighet som en ny form av diskriminering.

 

Jag ansvarade för hela förmiddagen och gick grundligt igenom lagens alla begrepp. Dess undantag och skälighetsbedömningar diskuterades vilt av en intresserad och engagerad publik. Självklart delade jag även med mig av mina personliga erfarenheter av att ha lämnat in tre anmälningar till diskrimineringsombudsmannen.

 

Eftermiddagen ägnades åt en rapportering från Sven-Olof Persson och Dick Petersson. De ansvarar för "tillgänglighetsgrupper" som består av DHR-medlemar med egen erfarenhet av nedsatt rörelseförmåga. Grupperna har gått runt i Karlskrona, Lyckeby och Ronneby för att kontrollera tillgängligheten i butiker och andra verksamheter som konserthus, museum och badhus. Genomgången har resulterat i en skriftlig sammanställning som används som påtryckning mot kommunerna och oppinionsbildning via lokala medier. Nästa steg är nu att skriva personliga brev till de verksamhetsutövare som tillgänglighetsgrupperna besökt där DHR påtalar otillgängligheten och samtidigt ger rådgivning om hur brister kan åtgärdas. En engagerande diskusion följde efter rapporteringen med erfarenhetsutbyte där den ena efter den andra berättade hur de arbetade lokalt i sina avdelningar. Flera frågor om tillgänglighet uppkom som jag hjälpte till att besvara.

 

Eftermiddagen innehöll även en föreläsning från distriktets ordförande Bengt Jonsson. Det handlade om att stärka sin självkänsla, skillnaden mellan självkänsla och självförtroende samt vikten av ett positivt tänkande. Jag var inte med på konferensens andra dag, men det handlade om att deltagarna fick prova på många av Valjevikens aktiviteter. Det stod bland annat bad i bassängen på schemat.

 

När Kinna kommun arrangerar en utbildningsdag om bemötande och personer med funktionsnedsättning är jag med. Utbildningsdagen arrangeras torsdagen den 3 december i kommunhuset i Kinna. Som vanligt kan jag nog inte låta bli att göra en föreläsning som innehåller både lite provokation och humor. Sedan är den även innehållsrik och lärorik förstås.

Fredagen den 18 september inbjöd Riksantikvarieämbetet till en workshop om tillgänglighet på webben till historiska platser och byggnader. Inbjudna var Myndigheten för delaktighet, representanter från funktionshinderorganisationer och Wikimedia. Jag närvarade i egenskap av att jag är DHRs representant i Kulturrådet och Riksantikvarieämbetets samråd med funktionshinderorganisationerna. Workshopen arrangerades inom ramen för uppdraget "Kulturarv för alla" i regeringens strategi för genomförandet av funktionshinderpolitiken 2011-2016. Workshopen syftade till att tillsammans ta fram rekommendationer till kulturmiljösektorn för förbättrad information på webben om tillgänglighet till historiska platser och byggnader (kulturmiljöer). Resultatet sprider Riksantikvarieämbetet sedan till berörda målgrupper.

 

För det första konstaterade vi att en hemsida med tillgänglighetsinformation om kulturmiljö/besöksmål måste leva upp till tillgänglighetskrav. Den ska kunna användas av blinda, synskadade, döva, hörselskadade, personer med kognitiva funktionsnedsättningar och personer med nedsatt rörelseförmåga. Därefter är det viktigt att tillgänglighetsinformationen är samlad på samma ställe som öppettider och annat, och inte finnas separat på annan hemsida. I grunden är vi inte emot användarbaserad information men den måste vara strukturerad och styrd efter exempelvis markens lutningens grader, antalet centimeter bred stig och vilket material underlaget består av. Det ska alltså inte stå att stigen är bred, underlaget mjukt och marken lutar lite i en beskrivning av vägen till en runsten. Fotografier, mått och gradangivelser gör att person med nedsatt rörelseförmåga själv enklare kan bedömma om kulturmiljön/besöksmålet är tillgängligt eller inte.

 

Andra viktiga faktorer att tänka på är att rutiner finns för att uppdatera ofta, kontaktuppgifter till den som angett tillgänglighetsinformationen bör anges och arbeta gärna med bildsymboler. Tillgänglighetsdatabaser som TD i Västragötalandsregionen är bra men har så mycket och så detaljerad information att det blir svårt att hantera. Det kom då ett förslag om att lägga tillgänglighetsinformation i olika nivåer. I nivå ett ser man att entrén exempelvis har trapp och ramp. En "inzoomning" till nivå två visar hur bred rampen är och hur den lutar. I nivå tre finns information om trappen och rampen är försedda med ledstång, avåkningsskydd och kontrastmarkeringar.

 

Vi diskuterade också hur guidade turer kan göras mer tillgängliga för fler. Det handlade om syn- och teckentolkar och att man i en virituell värld på nätet eller med fotografier i en pärm kan ta del av besöksmål även om det fysiskt är omöjligt att ta sig dit för exempelvis en rullstolsanvändare.

 

Representanterna från Wikimedia berättade om ett nytt projekt de arbetar med. Tillsammans med Kungliga Tekniska högskolan, Post och Telestyrelsen och Södermanlands talsyntesservice ska Wikipedias texter göras mer tillgängliga på flera språk. Funktionen ska vara användarrellaterad så alla Wikimedias volontärer kan sköta inläsningen. Och ju fler som läser in samma texter ju bättre uttal blir det eftersom en artificiell röst kontinuerligt utvecklas.

Fortsättning från igår...

 

Vi pratade om funktionshinderorganisationernas hemsidor. Många organisationer är på gång med nya och uppfräschade hemsidor. Vi diskuterade och kom fram till att det vore spännande om någon utvecklade en app och webbplats som automatiskt samlar nyheter från funktionshinderorganisationer. Ett verktyg som kontinuerligt, och automatiskt, uppdateras med ny information.

 

ABF vill att vi helst använder e-listor och redovisar studietimmar digitalt. Men om det inte går kan de gamla blanketterna förstås fortfarande användas. Om någon har svårt att fylla i blanketterna, på grund av exempelvis en funktionsnedsättning, är det okej att be någon annan att administrera deltagarlistorna.

 

Den 26-28 maj 2016 arrangeras "Ordet fritt 2016" i Göteborg. Carin Thurfjell har gått igenom konferenslokaler och Göteborgshotell för att försäkra sig om att de är tillgängliga för personer med funktionsnedsättning. Hon säger att det ser bra ut, men representanter från funktionshinderorganisationerna som bor i Göteborg, blir tveksamma när de hör att arrangemanget ska genomföras på Folkets Hus. "Ordet fritt 2016" ska innehålla massor av seminarium och andra aktiviteter under rubriken "Motverka klassamhället och stärk folkbildningen". Konferensen vänder sig till alla ABFs medlems- och samarbetsorganisationer. Det förväntas komma omkring 1500 personer per dag. Just nu vill ABF ha programförslag och vi i Studiekommittén beslutade att skicka in ett förslag om att ett seminarium borde handla om ABFs arbete med studieförbundets tillgänglighetspolicy.

 

Behrang Miri avslutade dagen med en innehållsrik och lärorik utbildning om intersektionalitet, rasifieringsprocesser, postkolonialism och exotism. Han är nyligen anställd av ABF för att lyfta normkritiska perspektiv och arbeta med social mobilicering. Han gör strukturella och individuella analyser för att bekämpa orättvisor och diskriminering. Han vill bryta normer. Behrang Miri vill fokusera på segregationen istället för att prata om integration. Han tycker det är fel att prata om utanförskap utan vill hellre bekämpa innanförskapet.

Tack vare med engagemang i DHR är jag även vice ledamot i studieförbundet ABFs förbundsstyrelse. Mitt DHR-uppdrag innebär också att jag har en position i ABFs studiékommitté. I detta blogginlägg, och i det jag publicerar imorgon, kan du läsa vad studiekommittén gjorde på höstmötet. ABFs studiekommitté är studieförbundets samråd med funktionshinderorganisationerna som träffas två gånger per år. På mötet den 17 september låg mycket fokus på tillägget i diskrimineringslagen som betraktar otillgänglighet som en ny form av diskriminering.

 

I ABF finns över 30 funktionshinderorganisationer representerade, i samrådet finns SRF, RTP, HRF, HjärtLung, Mag- och tarmförbundet, Dyslexiförbundet, DHB, SDR, Reumatikerförbundet och Diabetesförbundet. Jag är förstås där som representant för DHR. ABFs centrala kontaktperson, och ansvarig för studiekommittén, är Carin Thurfjell. Hon har även ett centralt tillgänglighetsansvar i studieförbundet och arbetar på förbundskansliet. Personligen har jag en delad känsla för studiekommittén. Det är mycket diskusion, mycket "bubbel" från en kreativ och pratglad grupp. Samtidigt är det lite, eller rättare sakt ingen, verkstad. Vi lär oss av varandra, men jag frågade på mötet vad syftet med Studiekommittén är och fick svaret att det handlar om nätverksbyggande.

 

Mötets första två timmar ägnades åt presentationsrunda och summering av vad som hänt sedan vårmötet. ABFs nya medlemsmaterial "Jag i förening" är ännu inte klart. Materialet handlar om medlemsutveckling/medlemsvärvning och hur föreningar kan jobba för att medlemmar ska känna sig hemma i organisationen. ABF hoppas att studiematerialet blir klart under 2016. Och det har inte hänt något med det andra jag skrev om i rapporten från vårmötet heller. Studiematerialet och välfärdsteknologi och tillgänglighet har inte blivit klart eftersom man inte hittat någon finansiär. PRO ska kanske bli samarbetspartner med ABF så detta kan bli klart under 2016.

 

När diskrimineringslagen diskuterades fick alla representanter från de olika funktionshinderorganisationerna berätta hur de jobbar. Det visade sig att Synskadades Riksförbund och Sveriges dövas riksförbund har stor kunskap och jobbar en hel del med diskrimineringslagen. De andra fokuserar mer på annat som exempelvis att använda och utveckla patientlagen. Jag presenterade DHR genom att prata om allt från Marschen för tillgänglighet och Torsdagsaktionen till den nya lagens undantag, skälighetsbedömningar och mina tre anmälningar. Jag pratade även om det positiva i att demokratiminister Alice Bah Kunke aviserat att se över undantagen, och det negativa i att kommuner tar försäkringar för att skydda sig mot diskrimineringslagen.

 

Fortsättning imorgon...

Från den 1 juli 2014 till den 30 juni 2017 har jag ett förtroendeuppdrag från regeringen som ledamot i Norrbacka-Eugeniastiftelsens styrelse. Det handlar mycket om rehabilitering, vård och omsorg, och det är viktigt. Men min position som DHRs representant i stiftelsens gör att jag försöker minska patient och diagnosperspektivet. Vid flera tillfällen har jag lyft frågan och vid dagens möte gjorde jag ännu ett försök när annonseringen av stiftelsens doktorandstöd fastslogs.

 

2002 utbetalade stiftelsen lön till några doktorander tack vare en extra utlysning. 2005, 2008 och 2011 gjordes det igen med mycket lyckat resultat. 2011 kostade det stiftelsen 7,9 miljoner kronor. Tidsplanen inför kommande utlysning är att information sprids via annonsering i november, sista ansökningsdag i februari 2016 och styrelsen tar beslut på junisammanträdet. I diskussionen om annonsens text hade jag en plan för att minska patient och diagnosperspektivet och försöka få fler att forska om tillgänglighet, assistans, hjälpmedel osv. Jag förändrade lite, men lyckades inte fullt ut. Kanske beror det på min förmåga/oförmåga att påverka, men jag vill främst skylla på att ingen av stiftelsens andra ledamöter från funktionshinderorganisationerna gav något understöd. De sa inget!!

 

Jag redovisade för styrelsen att 77 av de 87 forskningsansökningar vi diskuterat på dagens styrelsemöte har fokus på patient och diagnosperspektiv. Av de 10 ansökningar som handlar om annat beviljade vi pengar till endast fyra. Annonsen, som publiceras i november, har rubriken "Forskning rörande personer med fysisk rörelsenedsättning". Rubriken är okej.

 

2011 var annonsens första mening "Ansökningar från samtliga vetenskapsområden välkomnas". Den resterande annonstexten är formalia. Nu var beredningens förslag "Forskning som förbättrar situationen för målgruppen barn, ungdomar och vuxna med varaktig fysisk rörelsenedsättning och tvärvetenskapliga projekt välkomnas särskilt". När jag presenterade min mening startade diskussionen. "Vi ser gärna att forskning bedrivs ur ett samhällsperspektiv som behandlar livsvillkoren för personer med nedsatt rörelseförmåga, istället för medicinsk forskning kopplad till diagnoser." Den sista delen, efter kommatecknet fick jag naturligtvis stryka direkt. Det andra diskuterades en hel del, men jag är besviken på att inga andra från funktionshinderorganisationerna yttrade sig. Ordet "samhällsperspektiv" var nära att komma med, men det blev slutligen följande första mening i annonsen. "Forskning som förbättrar livsvillkoren för målgruppen barn, ungdomar och vuxna med varaktig fysisk rörelsenedsättning prioriteras."

Tack vare mitt förtroendeuppdrag i DHR sitter jag även i Norrbacka-Eugeniastiftelsen. I dagens, och morgondagens, blogginlägg får du en exklusiv rapport från mitt arbete när styrelsen träffades för sitt septembermöte. Stiftelsens ändamål är att underlätta för personer med nedsatt rörelseförmåga. Omkring tre miljoner kronor utbetalar vi tre gånger per år till enskilda personer, organisationer och universitetsstuderande. På styrelsemötet den 15 september var fokus på det sistnämnda och 3 335 000 kronor utbetalades till ett 50-tal ansökningar för att främja forskning och utvecklingsarbete. Det blev alltså lite mer än budgeterat, men vi i styrelsen anser att vi har utrymme till det. Så ovanligt många som 97 ansökningar hade lämnats in, tio avskrevs direkt på grund av bristande dokumentation. Utifrån beredningen diskuterades den ena ansökan efter den andra. På grund av att stiftelsens pengar inte är obegränsade fördelades bidragen så fler fick lite istället för att få tar allt. Det innebar dock att många forskningsprojekt som ansökt om 100 000 eller 200 000 kronor fick 50 000 kronor.

 

BDO har sedan 2004 utfört årsredovisningens revision och reviderat styrelsens förvaltning av Norrbacka-Eugeniastiftelsens pengar. BDO har inte misskött sig på något sätt, men vi i styrelsen känner att det är dags för en förändring. Det är dags för ett för hat avtal och vi beslutade därför att göra en ny upphandling av revisionstjänster. Det nya avtalet kommer att gälla från och med första januari 2016.

 

I Norrbacka-Eugeniastiftelsens arbetsutskott sitter två representanter från funktionshinderorganisationerna. Vid dagens styrelsemöte behövde vi välja en ny och uppdraget gick till Agneta Vikengren från RBU.

 

Norrbacka-Eugeniastiftelsen ger maximalt 35 000 kronor till personer med en årsinkomst på högst 125 000 kronor för ensamstående och 270 000 kronor för makar. När stiftelsen då och då gör uppföljningar har vi, via bilregistret, redovisad årsinkomst och annat, misstänkt vissa orosmoln. För att öka vår trygghet i att rätt personer med stort hjälpbehov får pengarna tog vi i styrelsen några viktiga beslut. Vi vill inte sluta utbetala detta bidrag, men den eventuella missbruket måste stoppas. Vi bestämde att alla som fortsättningsvis skickar in ansökningar måste bifoga ett intyg från läkare eller sjukgymnast. Den enskilde måste också själv beskriva behovet av bidraget. Från den första juli 2014 kan personer söka både statliga och kommunala mobilitetsstöd. Utformningen av vårt ansökningsformulär ska ses över och vissa omformuleringar behövs för att tydligare informera om de statliga och kommunala pengarna. Avslutningsvis beslutade vi också att höja bidragets maxnivå till 45 000 kronor.

 

Gunnar Hellström driver ett EU-finansierat ETSI-projekt som går ut på att ta fram ett IP-baserat kommunikationsverktyg med hjälp av video och realtidstextning. Det finns i dag tydliga EU-direktiv om att exempelvis 112-tjänster ska fungera även för personer med funktionsnedsättning. Det ska inte spela någon roll vart i Europa som en person med funktionsnedsättning befinner sig. det ska vara lika enkelt att kontakta en larmcentral ändå. Och det ska inte spela någon roll om personen är blind eller döv. I projektet ingår också att ta fram guider och verktyg för att implementera och öka medvetenheten av total konversation. Projektet ska vara klart i mars 2016.

 

 

Post- och Telestyrelsen informerade om att E-delegationen upphört och myndigheten har tagit över allt ansvar för webbriktlinjer. I uppdraget, som myndigheten har tills sista december 2016, inkluderas även appar. Post- och Telestyrelsen har gjort en ny upphandling för bildtelefoni. Tre företag skickade in anbud och myndigheten utsåg en vinnare i sommras. De två som förlorade har överklagat så upphandlingen är långt ifrån klar. Post- och Telestyrelsens senaste inovationstävling fick in ett tiotal bidrag på temat smart e-handel. Det pågår nu ett arbete med att ta fram en vinnare som presenteras i december. Post- och Telestyrelsen vill gärna ha hjälp från funktionshinderorganisationerna att ta fram idéer till kommande teman i nya tävlingar.

 

Där ITS arrangerade sitt möte, i en lokal i Kista, fanns en entré. Jag kunde inte låta bli att fotografera.

Hur tänkte man här?

 

Arbetet med att ta fram en ny standard med tillgänglighetskrav för offentligt upphandlad ICT i Europa har pågått i många år. Enligt ETSI har det resulterat i en av världens kanske mest kompetenta tillgänglighetsnorm. Samtidigt har USA valt att stå utanför eftersom de vill ha tuffare krav än det Europa nöjde sig med. Standarden är i dag officiell och kan användas. Det finns ett webbverktyg som ger användare stöd och hela standarden finns i en svensk översättning på ITS hemsida. men för att detta ska börja användas "på riktigt" tror ITS att det behövs en svensk tillämpningsanvisning. Vi beslutade därför att tillsammans försöka ta fram ett förslag till en svensk "manual". Vi från funktionshinderorganisationerna i ITS föreslog också att vi parallellt tar fram en guide/manual som lokala representanter från funktionshinderorganisationer kan använda vid upphandlingar i exempelvis kommuner och landsting/regioner.

 

 

Den 2 september arrangerades en workshop hos Myndigheten för delaktighet. Ett startskott för ett ITS-projekt för att förbättra ICT-miljöer för personer med kognitiva funktionsnedsättningar. I maj 2016 ska förslag till riktlinjer vara färdiga som sedan ska ligga till grund för nya guider/rekommendationer. Från funktionshinderorganisationerna är vi kritiska till att riktlinjerna ska utgå från diagnoser. För det första är inte alla individer lika och har samma behov fast de tillhör samma diagnos. För den andra kan det innebära problem för en person att få rätt stöd om personen exempelvis har läs- och skrivsvårigheter men ingen dokumenterad diagnos som exempelvis dyslexi. Det viktigaste är att se till vilka egenskaper en person har och vilka behov personen då behöver.

 

Fortsättning imorgon...

Tack vare mitt uppdrag som förbundsstyrelseledamot i DHR är jag bland annat engagerad i Post och Telestyrelsens samråd med funktionshinderorganisationerna. Och tack vare det hamnade jag nyligen på ett intressant möte. I detta blogginlägg, och det som kommer imorgon och i övermorgon, lämnar jag härmed en rapport.

 

 

Det var tråkigt att se SKLs nya lokaler i Kista, som ITS lånat för detta möte. Trots att lokalerna är nyrenoverade så det till och med luktade målarfärg var färgkontrasterna mellan vägg och ljusknappar otroligt dåliga ur tillgänglighetssynpunkt. Ser du den svarta ljusknappen på den svara väggen? Om jag går riktigt nära med kameran och sätter på blixten så ser du bättre.