Livet rullar vidare

 

Förbundsstyrelsens möte, som arrangeras i en lokal utan hörselslinga, hade många punkter på dagordningen. Här följer en kort samanfattning av det viktigaste. Ingela Edlund från LO avbryter sitt förtroendeupddrag och ny i ABFs förbundsstyrelse blir Berit Müllerström, LOs andre vice ordförande. Tack vare ABFs enorma folkbildningsinsatts bland nyanlända det senaste året får studieförbundet 15 miljoner kronor i ett extra stöd 2016 från Folkbildningsrådet. En positiv nyhet är att ABF och Unga Örnar knyter nya band och mer uppsökande verksamhet ska göras för att hitta fler barn/ungdomar som i dag är utanför Unga Örnars verksamhet.

 

En positiv nyhet är att föreningarna Forum Kvinnor och funktionshinder samt Unga Funkisar skrivit samverkansavtal med ABF. En negativ nyhet är att Solidar, den europeiska federationenj som ABF tillhör, är i gungning. Efter att ett misstroende lyfts från Tysklands organisation kan Solidars generalsekreterare tvingas avgå. I Sverige är det Huddinges avdelning som gungar något efter att förbundskansliet inlett en granskning av två verksamheter. Brunnsvik folkhögskola gungar mindre i dag än förr. Verksamhetsmäsigt går det bra, en ny rektor har anställts och en filial har öppnats i Gävle. Folkhögskolan har det dock fortfarande ekonomiskt tufft.

Sedan några år tillbaka sitter jag som ersättare i studieförbundet ABFs förbundsstyrelse där jag, genom ett DHR förtroende, lyfter funktionshinderrörelsens frågor. En gång per år inbjuds både ordinarie ledamöter och ersättare till ett tvådagarsmöte. Den 17-18 oktober, på Rönneberga konferens på Lidingö, innehöll både ett traditionellt styrelsemöte och utbildning. De kommande sex uppdateringarna i min blogg kommer innehålla massor med spännande ABF-nyheter. Allt, de kommande två veckorna, utgår förstås i funktionshinderpolitik med fokus på tillgänglighetsfrågor.

 

Barbro Mellberg, från Idéledarskap AB, utbildade oss under rubriken "En styrelse som stry". I hela världen finns det bara en ABF Förbundsstyrelse. De ledamöter och ersättare den består av är unika. Men frågan är om vi i förbundsstyrelsen verkligen känner oss stolta? Känner vi att vi bidrar, vilka spår vill vi sätta och vilken är min roll? Personligen känner jag mig förstås stolt av att få ha förtroendeuppdraget och jag känner att jag kan bidrag med att ständigt lyfta funktionshinderpolitiska frågor som annars lätt glöms bort.

 

Utbildningen handlade också om vad mitt uppdrag i ABF är. Handlar det om att se till ABFs bästa eller representerar jag bara funktionshinderrörelsens intressen? Vi pratade också mycket om hur en styrelse kan ha olika sätt att styra och hur det påverkar verksamheten. Och är det förresten styrelsen som överhuvudtaget styr eller är det förbundskansliet?

Tillsammans med Parasport Gävleborg besökte jag Polhemskolan i Gävle för några veckor sedan. Jag gjorde en inpirerande föreläsning om tillgänglighet och bemötandefrågor och eleverna fick prova på både rullstol och speciella glasögon som ger olika synnedsättningar. Dagen på Polhemskolan blev så bra att fler skolor nu hört av sig. Torsdagen den 17 november 2017 gör vi därför mer eller mindre samma program för Gävles Yrkesgymnasiet. Jag lovar att ett 30-tal årskurs tre elever som studerar omvårdnad ska få sig en rejäl omgång av tillgänglighet- och bemötandefrågor.

Varje gång som myndigheten Post- och Telestyrelsen träffar funktionshinderrörelsen ges utrymme för dialog. Alla representanter från de olika funktionshinderorganisationerna gör varsit inlägg. Här kommer några exempel. Synskadades riksförbund pratade om att deras medlemmar vill kunna personrösta i nästa riksdagsval. De vill att tysta elbilar ska låta och menar att många appar fungerar dåligt för dem som inte ser. Afasiförbundet önskade att displayer på kortläsare för betalning ska vara större eller att texten kan förstoras. De önskade också att Post- och Telestyrelsen tänker mer på deras målgrupps behov när myndigheten gör enkäter och telefonundersökningar. Olika mobiloperatörer har olika kostnader när mobilens datatrafik tar slut. Det ger en ökad kostnad för döva som använder videosamtal.

 

När det blev min tur berättade jag om Stelacon som på uppdrag av Post- och Telestyurelsen i våras skulle utvärdera talsvarssystem och teleoperatörers kuindtjänster. DHR och många andra funktionshinderorganisationer inbjöds att vara testpersoner. DHR kunde däremot inte vara med eftersom lokalerna där workshopen och testerna gjordes var otillgängliga för personer som använder rullstol. Jag berättade också att en DHR medlem bett mig framföra att SF Bios hemsida med information om appar för syntolkning och uppläst text är otillgänglig för personer med nedsatt synförmåga. Jag framförde också medlemmens åsikt om att antalet filmer som fungerar med apparna är för få samtidigt som bidrag till vanlig syntolkning dras in.

 

Många DHR-medlemmar förstår heller inte varför biljetter till teater och konserter kan köpas på nätet, men inte av dem som behöver sitta på rullstolsplats. Då måste biljetten bokas på telefon. Avslutningsvis tog jag upp tillägget i diskrimineringslagen som betraktar otillgänglighet som diskriminering och Agenda 2030, FNs globala mål för hållbar utveckling. Jag önskade att kommande möte i mars 2017 kunde ta upp hur Agenda 2030 och diskrimineringslagen påverkar Post- och Telestyrelsens områden.

På uppdrag av Post- och Telestyrelsen har företaget Stelacon gjort en utvärdering av tillgängligheten i mobiloperatörers tjänster. Vi gör allt mer via appar och webbsidor, men hur bra fungerar det för personer med funktionsnedsättning? För att få svar har över 200 personer gjort användartester. De nio största mobiloperatörerna har intervjuats och Stelacon har själva ringt, chattat och skickat mail för att se hur lång tid det tar innan de får svar.

 

Stelacon har en lång rapport med diagram och resultat om vilken mobiloperatör som är bäst och sämst inom olika områden. Massor med statistik information som jag inte tänker redogöra för här. Undersökningen visade dock på många brister. Mobiloperatörer har appar med bilder som saknar tillhörande texter. Mobiloperatörer har generellt liten kunskap om personer med funktionsnedsättnings behov, många vet inte vad en skärmläsare är. Menyer behöver göras med tydligare struktur, abonnemangsvillkor beskrivas enklare och ofta är text för små med otillräcklig färgkontrast mot bakgrunden.

 

Utvärderingen gjordes genom att användarna först skulle hitta information om kundtjänst och närmaste butik. Sedan skulle ett abonnemang upprättas och när det var klart granskades "mina sidor", information om senaste fakturan, hur supporten fungerar osv. Avslutningsvis kontrollerades hur svårt eller lätt det är att avsluta ett abonnemang.

Myndigheten Post och Telestyrelsen arbetar tillsammans med branschorganisationen Telekområdgivarna för att försöka förhindra så kallad "fulsälj". Oseriösa företag lurar kunder in i långa avtal. Ofta är det telefonförsäljning till äldre och personer med kongnitiva funktionsnedsättningar. För att försöka förhindra de som strider mot Konsumentskyddslagstiftningen utövar Konsumentverket och Post och Telestyrelsen tillsyn. Genom Telekområdgivarna arbetar med också förebyggande.

 

Telekområdgivarnas vision är att telekom blir Sveriges bästa konsumetmarknad. Att konsumenterna ska bli bättre konsumenter och att operatörer blir bättre operatörer. Telekområdgivarna ger bland annat kostnadsfri konsumentrådgivning vid tvister om tv, telefoni och bredband. En handlingsplan för etiskhet har tagits fram som telekomoperatörer ska godkänna för att inte uteslutas från marknaden. Ett manus vid avtalsskrivning håller på att arbetas fram.

År 2014 bestämde regeringen att användningsområdet för frekvenserna 700 mhz - 794 mhz ska ändras. Från och med den första januari 2017 verkställs beslutet vilket ger stora konsekvenser för personer med nedsatt hörselförmåga. Ändringen görs eftersom behovet av marksänd tv minskat samtidigt som behovet av bättre mobiltäckning ökar. Men när trådlösa sändare plötsligt inte får användas på frekvenserna 700 mhz - 794 mhz slutar många trådlösa mikrofoner och hörselhjälpmedel att fungera.

 

Många av de hörselhjälpmedel som i dag finns i kyrkor, föreningslokaler, idrottsanläggningar, skolor, konferensanläggningar och teatersalonger riskerar att sluta fungera. Ett arbete som för många verksamheter betyder kostnader på över 100 000 kronor om de allmänna lokalerna fortfarande ska vara tillgängliga för personer med nedsatt hörselförmåga. Kostnader för privata hörselhjälpmedel kommer troligtvis försökringskassan stå för, men den funktionshinderorganisation som köpt hörselhjälpmedel till föreningslokalen kan behöva köpa nytt. Den kommun som investerat hörselhjälpmedel i sina skolor, den teaterförening som skaffat hjälpmedlet till sin teatersalong och många, många fler kan tvingas köpa ny utrustning.

På uppdrag av regeringen arbetar Post- och telestyrelsen med ett projekt som heter "Språkresursbanken" för att främja infrastrukturen av talbaserade tjänster. För det första tar myndigheten, i samarbete med Kungliga tekniska högskolan, fram en databas med ljudfiler. En mängd språkresurser som samlas och blir en variant av "Siri" i Iphone. Ju mer data ju bättre verktyg blir det. Fördelen med detta, mot andra system som exempelvis "Siri", är att talresursbanken är öppen för alla att använda utan kostnader och krångliga licenser. Ingen vet däremot hur framtiden blir. Vem som ska förvalta databasen och hur det ska finansieras är inte klart.

 

Den andra delen i regeringsuppdraget handlar om textning av program i SVT. I dag sitter någon med fingrarna på ett tangentbord och försöker skriva så fort den kan för att följa med det som sägs. Det kallas direkt textning. I många andra länder används andra metoder och nu har företaget Lingsoft fått uppdraget att ta fram en svensk prototyp av taligenkänningssystem. Det finns både fördelar och nackdelar med den gamla och den nya metoden. I dag blir det stavfel och den som skriver hinner inte alltid få med allt som sägs. I taligenkänningssystemet kan den som otydligt säger "jag åker bil" bli textad "jag åker pil". Med hjälp av workshops och användartester tar Lingsoft reda på personer med funktionsnedsättnings behov och åsikter.

 

 

På uppdrag av funktionshinderorganisationen DHR har jag suttit i Post- och telestyrelsens samråd med funktionshinderrörelsen i några år. Det går inte att engagera sig i allt, min kalender är oftast sprängfylld med uppdrag, och jag måste prioritera. När Post- och telestyrelsen tog upp frågan om att en ny mandatperiod inleds från 2017 meddelade jag att jag inte ställer upp för omval. Och DHR bestämde samtidigt att inte tillsätta någon ny person utan lämnar sin plats i Post- och telestyrelsens samråd med funktionshinderrörelsen. När myndigheten träffade funktionshinderrörelsen senast, måndagen den 3 oktober 2016, var det både mitt, och DHRs, sista möte. Och alla nyheter som mötet innehöll dyker upp här i bloggen under de kommande dagarna.