SM veckan i Söderhamn 2017
Nu är det dags för SM veckan i Söderhamn. Den 30 januari – 5 februari 2017 arrangeras en av Sveriges största idrottsfester i Söderhamn. Under veckan bjuder Söderhamn även upp till folkfest med Vinterkalaset. Tyvärr hittar jag ingen information på deras hemsida om tillgänglighet så jag har ingen aning om ifall det går att ta del av tävlingarna som publik med någon funktionsnedsättning. Jag hittar ingen information på Söderhamns kommuns hemsida, det står inget på Visit Söderhamn och jag hittar inte ens informationen på SM veckans officiella sajt. Otroligt konstigt tycker jag. Naturligtvis kommer massor av personer med oloka behov vilja besöka Söderhamn för att se tävlingar, ha skoj på Vinterkalaset, äta och bo. Men det finns ingen information om vilka läktare som har hörselslinga, hur besökare som använder rullstol kan ta del av tävlingarna på bästa sätt, vart personer som är blinda kan få stöd i form av exempelvis ledsagning att hitta. Jag kan ingenstans läsa vart parkeringsplatser är för personer med ett handikapparkeringstillstånd i bilen, det går inte att se om det finns tillgängliga toaletter. Och den information om olika tävligar som publicerats på internet finns inte i alternativa format som lätt svenska, uppläst och teckenspråk. Otroligt märkligt, anser jag, att ett av Sveriges största idrottsarrangemang inte är tillgängligt för alla.
Norrbacka-Eugeniastiftelsen - Del 5 av 5
Det känns alltid bra att få vara med i Norrbacka-Eugeniastiftelsens styrelse och dela ut pengar till läger- och rekreationsresor efteftersom jag vet att dessa arrangemang betyder mycket för många. Den 10 januari 2017 var jag med och fördelade 1,4 miljoner kronor till 66 ansökningar. Förra året kom det också 66 ansökningar. Då utbetalades 1,5 miljoner kronor. En skillnad från ifjol är att fler DHR-avdelningar ansöker om pengar. Jag har försökt marknadsföra Norrbacka-Eugeniastiftelsen. Det har även skrivits om detta i tidningen Funktionshinderpolitik och i DHRs nyhetsbrev. I år fick tre DHR-avdelningar stöd till läger- och rekreationsresor, men det kan blir bättre. Antalet ansökningar från exempelvis RBU var sex stycken. Personskadeförbundet RTP hade fem ansökningar och Neuroförbundet hade 20 ansökningar.
Det känns alltid bra att även dela ut pengar till tränings- och fritidsaktiviteter, men denna gång protesterade jag högt vid tre tillfällen. Jag tycker mig nämligen se en trend när det gäller tillgänglighetsfrågan. Allt för ofta görs tillgänglighetsåtgärder i inomhus- och utomhusmiljöer i projektform. Tillgänglighetsfrågan ingår inte självklart i den ordinarie verksamheten, och tillgänglighetsåtgärden finansieras av bidragspengar istället för att ingå i verksamhetens ordinarie budget. Personligen tycker jag det vore mycket olyckligt om Norrbacka-Eugeniastiftelsen delar ut bidragspengar till generella tillgänglighetsåtgärder där fastighetsägaren borde betala. Totalt inkom 34 ansökningar och stiftelsen utbetalade 998 000 kronor. Förra året utbetalades 1 060 500 kronor till 39 ansökningar.
De tre ärenden jag "bråkade" om är förstås bra projekt som genom bidragspengar ger mer tillgänglighet för fler. Samtidigt känns det inte rätt längst ner i maggropen. Handikappföreningarna i Sörmland, i samarbete med kommunen, Länsstyrelsen och Naturskyddsföreningen ska bygga om fältstationen Rördammen. Ansvariga för en KFUM gård i skåne vill tillgänglighetsanpassa en badplats i närheten som är kommunens mark. Uppsala kommun äger ett ridhus och nu vill ridklubben att entrén byggs om.
50 000 kronor till Handikappföreningarna i Sörmland, 50 000 kronor till KFUM gården i skåne och 48 000 kronor till ridklubben utbetalades av Norrbacka-Eugeniastiftelsen trots mina protester. Jo, jag vet förstås att tillgänglighetsåtgärderna blir bra saker som gynnar många. Jag vet att detta troligtvis inte blivit mer tillgängligt för fler utan stiftelsens bidragspengar. Men jag vet också att vi till slut hamnar helt snett om fastighetsägare inte tar ett eget tillgänglighetsansvar och bara förlitar sig på bidrag. Mina protester röstades ner av övriga i styrelsen men jag fick i alla fall ett beslut om att styrelsen ska ha en principiell diskussion om detta vid ett kommande styrelsemöte. Vi ska försöka enas och försöka ta ett övergripande ställningstagande.
Norrbacka-Eugeniastiftelsen - Del 4 av 5
I mars 2016 tog styrelsen i Norrbacka-Eugeniastiftelsen kontakt med Socialstyrelsen för att höra om de vill ta över ansvaret att tillsätta ledamöter och suppleanter i Norrbacka-Eugeniastiftelsens styrelse. I dag är det regeringen som bestämmer vem som får vara med efter att personer nominerats av funktionshinderrörelsen. Nu har Socialstyrelsen svarat och de ställer sig positiva till att överta ansvaret. Den nuvarande förordningen löper ut den 30 juni 2017, så en ny styrelse ska snart utses. Då blir det alltså Socialstyrelsen som ordnar med det och även bestämmer vilket arvode ledamöterna ska ha.
Tidningen "Forskning om funktionshinder pågår" ges ut av Institutionen för folkhälso- och vårdvetenskap vid Uppsala universitet. Tidningen når minst 4 500 personer fyra gånger per år sedan 1992. Under 2016-2018 ger Norrbacka-Eugeniastiftelsen 166 000 kronor per år. Ett bidrag för att tidningen ska kunna produceras. Nu söker tidningen mer pengar. De vill ha 70 000 kronor till för att få sin verksamhet att gå ihop 2017. Jag, och den övriga styrelsen, sa ja till detta eftersom tidningen är en viktig kanal för att sprida resultat av den forkning som finansieras av Norrbacka-Eugeniastiftelsen.
En frilansfotograf har hört av sig till Norrbacka-Eugeniastiftelsen för att söka pengar till att tillverka en bok. Med texter och bilder vill frilansfotografen och en skribent göra en bok om en kvinna med funktionsnedsättning. Det ska handla om kvinnan före olyckan och efter olyckan när hon nu lever med en hjärnskada. Frilansfotografen behöver totalt 190 000 kronor. 20 procent ska funktionshinderorganisationen Personskadeförbundet RTP betala och 25 000 kronor vill frilansfotografen ha från Norrbacka-Eugeniastiftelsen. Jag, och de övriga i styrelsen, sa nej.
Fortsättning med del 5 dyker upp den 21 januari 2017...
Norrbacka-Eugeniastiftelsen - Del 3 av 5
2017 års första möte med Norrbacka-Eugeniastiftelsen ägde rum tisdagen den 10 januari 2017. Norrbacka-Eugeniastiftelsen delar varje år ut omkring nio miljoner kronor, av de medel som stiftelsen förvaltar från nerlagda Eugeniahemmet och Norrbackainstitutet. Stiftelsens ändamål är att underlätta situationen för personer med nedsatt rörelseförmåga genom att lämna understöd för undervisning och utbildning, utöva hjälpverksamhet avseende bland annat boendeförhållanden, arbetsmöjligheter och rekreationsresor samt främja forskning och utvecklingsarbete. Stiftelsen ger bidrag till organisationer och föreningar, enskilda personer, doktorander och till forskning. Men innan vi kunde dela ut pengar på detta möte var 2017 års budget tvungen att fastslås.
Under 2017 räknar vi med att använda nästan 16 miljoner kronor. Av dessa utbetalas 11 miljoner kronor i olika bidrag. Det är mer än ifjol eftersom vi tillfälligt betalar lön till doktorander. Santidigt är det ungefär lika budget som 2014. Eftersom vi betalar lönen till några doktorander minskas det budgeterade anslaget till forskningsbidrag med en miljon kronor. Avslutningsvis är det viktigt att poängtera att avkastningen på stiftelsens pengar är låg trotts att vi gjort omfördelningar av kapitalet. Länsstyrelsen har bestämt att vi får använda tre miljoner kronor av kapitalet under en begränsad tidsperiod. Om vi inte hade fått det hade nuvarande budget för 2017 lett till underskott.
Norrbacka-Eugeniastiftelsen har nyss bytt revisor och nu var det dags för Grant Thorton att lämna rapport efter sin första granskning. Stiftelsen har inte bytt revisor för att den gamla var dålig på något sätt. Vi har haft samma revisor i många år och det känns därför viktigt att byta så någon ny, med nya ögon, får granska. I revisionsrapporten ger Grant Thorton grönt ljus på alla punkter. Man bedömer att stiftelsen har goda rutiner för sin förvaltning och löpande verksamhet. Revisorn har inte funnit något att anmärka.
Fortsättning med del 4 dyker upp den 17 januari 2017...
Norrbacka-Eugeniastiftelsen - Del 2 av 5
Den 26 september 2016 delade Norrbacka-Eugeniastiftelsen ut totalt 3 060000 kronor. De flesta fick bidrag för forskning om vård och omsorg med ett patientperspektiv. Ett 20-tal fick bidrag för forskning om rehabilitering, de flesta med inriktning på att återgå till ett arbete. Sedan fanns det andra ansökningar som stack ut från mängden. Jag tycker förstås om forskning som fokuserar på vård, omsorg och rehabilitering, men personligen gör forskning inom andra områden mig extra nyfiken. Jag väljer därför att här räkna upp några exempel på intressant forskning som just nu pågår tack vare pengar från Norrbacka-Eugeniastiftelsen.
"Att utmana med dans" - En studie om hur dansare använder kropp och blick för att utmana stereotypa idéer om människor med fysiska funktionsnedsättningar.
Ett försök att utveckla webbaserade patientrapporter tillsammans med unga med Juvenil Idiopatisk Artrit och deras familjer, för ökad kommunikation med sjukvårdspersonal.
"Leva livet" - barns faktiska och upplevda möjlighet att påverka sin personliga assistans.
"Att leva med cerebral pares och ryggmärgsbråck" - Konsekvenser för betyg, utbildning och arbetsmarknadsutfall av att leva med medfödda funktionsnedsättningar.
Ett projekt om arbetsförmedlares bedömningar av barriärer och resurser för personer med nedsatt rörelseförmåga utifrån genus och födelseland.
"Backoff" - Utvecklandet av personcentrerad app för att stödja ungdomar med ryggsmärta.
En studie om hästunderstödd rehabilitering för personer med neurologisk sjukdom eller skada - ridsjukgymnastik/ridfysioterapi som intensivbehandling.
Ett projekt om bristande tillgänglighet och upplevde diskriminering bland personer som använder rullstol.
En utredning om behandling vid osteogensis imperfecta (medfödd benskörhet). Kartläggning av samband mellan genetik, symptom och behandling.
Jag skriver ganska ofta om Norrbacka-Eugeniastiftelsen. I tidigare blogginlägg om Norrbacka-Eugeniastiftelsen har jag berättat om de doktorander som stiftelsen betalar hela lönen till för forskning under flera år. Det är nu helt klart att det blev sex kvinnliga forskare som får dela på 7,3 miljoner kronor under åren 2016-2019. Vilka ämnesområden de ska studera har jag grundligt redovisat i tidgare blogginlägg.
Fortsättning med del 3 dyker upp den 17 januari 2017...
Norrbacka-Eugeniastiftelsen - Del 1 av 5
Styrelsen i Norrbacka-Eugeniastiftelsen, där jag sitter sedan några år tillbaka, har fyra möten per år. Styrelsen har utsets av regeringen. I några blogginlägg de kommande dagarna kommer jag rapportera från det sista mötet 2016 och det första mötet 2017.
När vi sågs, den 20 september 2016 var det 2016 års sista möte och vi bestämde vilken forskning vi skulle stödja. Norrbacka-Eugeniastiftelsen delar varje år ut omkring nio miljoner kronor, av de medel som stiftelsen förvaltar från nerlagda Eugeniahemmet och Norrbackainstitutet. Stiftelsens ändamål är att underlätta situationen för personer med nedsatt rörelseförmåga genom att lämna understöd för undervisning och utbildning, utöva hjälpverksamhet avseende bland annat boendeförhållanden, arbetsmöjligheter och rekreationsresor samt främja forskning och utvecklingsarbete. Stiftelsen ger bidrag till organisationer och föreningar, enskilda personer och doktorander, men den 20 september 2016 låg fokus på forskningen.
Ett 100-tal ansökningar till bidrag inom kategorin forskning och utveckling hade kommit in till stiftelsen. Ett 20-tal kastades direkt eftersom de inte levde upp till stiftelsens krav. Efter beredningen föreslogs ytterligare 45 avslag. Att endast ungefär 40 procent av ansökningarna är okej är ett liknande resultat från ifjol. Styrelsen beslutade att informationen på hemsidan och ansökningsblanketten måste bli tydligare. Det ena ärendet efter det andra diskuterades. Vare sig jag eller de andra ledamöterna är tystlåtna, blyga och ja-sägare. Vi ifrågasätter beredningens beslut då och då och gör förändringar. Ansökningar som inte har ett tydligt fokus på barn och unga, de som inte handlar om att gynna personer med en varaktig funktionsnedsättning och de som inte berör personer med nedsatt rörelseförmåga går bort direkt.
Fortsättning med del 2 dyker upp den 15 januari 2017...
Kommunerna måste ta ansvar
Sveriges kommuner slarvar. De står och stampar. Kommuner har ansvar för tillämpningen av en rad lagar som påverkar livsmöjligheterna för personer med funktionsnedsättning, men de gör inte som de ska. När FN granskade Sverige 2014 visade det sig att kommunerna inte lever upp till konventionen om rättigheter för personer med funktionsnedsättning. När Myndigheten för delaktighet senast följde upp regeringens strategi för genomförandet av funktionshinderpolitiken riktades kritik till kommunerna. I våras kontrollerade Boverket, i samarbete med Länsstyrelserna, hur bra kommunerna lever upp till plan- och bygglagen. Det visade bland annat på stora brister i att ta bort enkelt avhjälpta hinder.
Skillnaden mellan olika kommuner är stor, men generellt tyder allt på att kommunerna måste ta mer ansvar. Endast hälften av kommunerna använder FNs konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning i tillgänglighetsarbetet trots att Sverige skrivit under den juridiskt bindande konventionen. Ännu färre kommuner har en inarbetad organisation med en struktur mellan förvaltningar så att tillgänglighetsarbetet fungerar. Och ännu färre har mätbara mål. Vid nybyggnationer eller ombyggnationer av inomhus- och utomhusmiljöer finns inte alltid tillgänglighetsfrågan med. Vid handläggning av bygglov och tillsyn av byggprocesser förekommer också brister. När det gäller tillsyn visar Boverkets kartläggning att många kommuner inte gör någon kontroll överhuvudtaget.
Arbetsmarknadsministern Ylva Johansson har sagt att statliga myndigheter och kommuner ska vara föregångare som arbetsgivare av personer med funktionsnedsättning. Men statistiken visar att privata företag anställer flest. Inom utbildningsområdet använder ungefär hälften av kommunerna FNs konvention i arbetet med tillgänglighet. Det är sämre än ifjol. Endast en tredjedel har mätbara mål och tillgänglighet för elever i grundskolan. Folkhälsoinstitutets undersökningar visar att personer med funktionsnedsättning har sämre hälsa än befolkningen i stort. En faktor som påverkar är otillgängliga idrottshallar och gym. Myndigheten för delaktighet anser att kommunerna har mycket kvar att göra. Endast få kommuner ställer tillgänglighetskrav vid bidrag till idrottsföreningar och har mätbara mål för att plocka bort otillgänglighet. Inom kultursektorn är det ännu sämre. Trots att kommunerna driver kulturskolor, har ansvar för kulturlokaler och ger stöd till kulturlivet är det inte många som har handlingsplaner för ökad tillgänglighet i sina styrdokument.
Tävling nummer 1 av 6
Tänk vad tiden går. Det känns overkligt, men det är faktiskt så att jag livnärt mig på tillgänglighet- och bemötandefrågor på heltid i 10 år. För att uppmärksamma att jag firar 10 år som företagare arrangerar jag bland annat en tävling här i min blogg. Den som först svarar rätt vinner en "Livet rullar vidare" överraskning. Totalt arrangeras 6 tävlingar under 2017. Vill du svara på tävlingens fråga skriver du svaret här i bloggen, som en kommentar i min blogg. Skickar du ett mail, skriver du på Facebook, om du Twittrar, om du lämnar svaret genom ett telefonsamtal eller på annat sätt så räknas det inte. Vill du inte registrera dig utan skriva anonymt besvarar du frågan med en kommentar som både innehåller ditt namn och ditt svar. Alla tävlande får bara lämna ett svar var. Tävling nummer 1 pågår från och med den 2 januari 2017 till den 31 januari 2017. Nu återstår bara frågan och vem som först svarar rätt genom en kommentar här i min blogg.
Vilken månad under 2007 startade jag företaget "Livet rullar vidare" och började resa runt i hela Sverige för att utbilda andra i tillgänglighet- och bemötandefrågor?
