Livet rullar vidare

När Kulturrådet kallade funktionshinderorganisationerna till ett digitalt samråd fredagen den 28 oktober var det tyvärr bara jag från DHR och en kvinna från FUB som representerade Funktionsrätt Sverige som var med. I takt med att den nya nationella funktionshinderpolitiska strategin används har Kulturrådet beslutat att samarbeta med Riksantikvarieämbetet och Myndigheten för civilsamhället och ungdomsfrågor. För första gången testades det funktionshinderpolitiska samarbetet. Myndigheterna slog på stora trumman genom att alla tre generaldirektörer var med under hela mötet. Om ett år planeras nästa, man hoppas då köra fysiskt, se fler från funktionshinderrörelsen och funktionshinderorganisationernas ungdomsförbund kanske inbjuds. På detta möte summerades bland annat Nordiska ministerrådets Stockholmskonferens med rubriken ”Kultur för alla” och samtliga deltagare delade med sig av aktuella funktionsrättsfrågor.

Kulturrådets generaldirektör Kajsa Ravin berättade att 2,5 statliga kulturbidragspengar utbetalas varje år. 1,5 av dem går till regionerna och där ställer myndigheten tydliga tillgänglighetskrav om åtgärder av Enkelt avhjälpta hinder och information om arrangemangs tillgänglighet för personer med funktionsnedsättningar. Ett annat stöd går till det, som det heter, ”fria kulturlivet”. Och eftersom både myndigheter och politiker ska ha ”en armslängds avstånd” till kulturen är det flera experter som bestämmer vem som får dessa pengar. Nu undrar Kulturrådet om vi från funktionshindersrörelsen vill ansöka om att få bli ”expert”. Det betyder ett arvoderat uppdrag under minst två år där man läser ansökningar och är med och bestämmer vilka fria kulturaktörer som ska få pengar.

Bli ledamot i Kulturrådets arbets- och referensgrupper.

Kajsa Ravin berättar att särskilda utvecklingsbidrag gått till Kulturskolan, Bibliotek och Läsfrämjandelyftet de senaste åren. Pengar som ofta används till förbättringar ur funktionshinderperspektiv. Utvecklingsbidragen avslutas under 2023 och nu vet hon inte hur det blir med den nya regeringen. Ett regeringsdirektiv som Kulturrådet arbetar med är att skapa ett Läsråd för att samordna aktörer för läsfrämjande. Ett annat direktiv har titeln ”Breddat professionellt deltagande” och där hoppas Kulturrådet bli ett nav för kultursektorn. År 2016 genomförde Kulturrådet en stor enkätundersökning för systematisk uppföljning och nu är det dags igen. Väldigt försenade har de nu äntligen blivit klara och skickar snart ut enkätundersökningen till 1500 respondenter inom kultursektorn på lokal och regional nivå.

Myndigheten för civilsamhället och ungdomsfrågors generaldirektör Lena Nyberg berättade att de arbetar utifrån fyra hörnstenar. Ungdomspolitiken, Civilsamhällets politik, EU-konventionens internationella samarbete för lärande och utbetalningar av statliga bidrag till organisationer med fokus på barn och unga. De ställer inga speciella tillgänglighetskrav som Kulturrådet men är noga med att allt alltid ska handla om alla. När det exempelvis strax innan pandemin kom en rapport om ungas tillgång till kultur handlade de också om unga med olika funktionsnedsättningar. I rapporten om levnadsvillkor för unga HBTQ-personer handlar det även om unga med olika funktionsnedsättningar… osv… osv… Under 2022 har MUCF tagit in Sveriges nationella strategi för funktionshinderfrågor i sina egna strategiska dokument. Myndigheten har även tagit fram en treårig plan för HBTQ, Jämställdhetsfrågor och funktionshinderfrågor.

Riksantikvarieämbetets generaldirektör Susanne Thedéen berättade att de inrättat en speciell funktion i deras stab för samordning av nationell funktionshinderspolitik. De har exempelvis sektorsansvar för alla museer. Under 2022 har myndigheten tagit fram en ettårs plan, gjort en nulägesanalys och funderat på hur allt sedan ska följas upp. Målet är att fler människor helt enkelt ska ha tillgång till digitalt och fysiskt kulturarv. Riksantikvarieämbetet förmedlar även bidrag bland annat till kulturmiljövårdande insatser. Dessa bidrag används ofta för att skapa mer tillgänglighet för fler. Myndigheten administrerar även Kulturarvs-IT där verksamheter får ekonomiskt stöd för handledare om personer med olika funktionsnedsättningar anställs i kultursektorn. RAA prioriterar den digitala omställningen, är med i arbetet kring gestaltad livsmiljö och arbetar med kulturarvsforskning. I alla dessa tre delar finns funktionshinderperspektivet också med.

Nästa samrådsmöte, som tidigare bestämts till den 7 december flyttas till någon gång i november. Anledningen är att mötet mestadels ska handla om tillgängligheten i Boverkets nya kontor i Karlskrona. Målsättningen är att det byggs så fantastiskt bra att kommuner, regioner, myndigheter osv… slutar åka på studiebesök till Danmark. Boverkets ambition är att bli det allra bästa goda exemplet på tillgänglighet i Sverige. Men nu, i denna rapport, läggs allt fokus på oktobermötet. Sedan många år tillbaka är jag DHRs representant i Boverkets samråd med funktionshinderorganisationerna. Varje år genomförs fyra möten, och efter att samrådets senaste reglemente fastslagits den 21 december 2021 görs de digitalt. Myndigheten envisas med att använda Skype trots att vi från funktionsrättsrörelsen alltid protesterar och förklarar dess otillgänglighet.

En aktuell sak som myndigheten arbetar med just nu är att ta fram en guide för tillgänglighetsfrågor, ett verktyg med utgångspunkt i universell utformning. Parallellt skapas en bildbank med goda exempel på universell utformning. Boverket vill också tipsa om Boverketsdagarna 2022 som i år arrangeras digitalt 17-18 november. Flera föredrag handlar om universell utformning och tillgänglighet i utomhus- och inomhusmiljöer. Boverkets seminarieserie om universell utformning, som blivit rejält populärt under året, återkommer med nya avsnitt under våren 2023. Planen är att då fokusera på lösningar och be kommuner presentera positiva exempel. Internt flyttar snart myndigheten in i nya lokaler, som påstås bli Sveriges mest tillgängliga, och man ser över Boverkets demografi. Det sistnämnda handlar om att fler praktikanter (även personer med funktionsnedsättning) ska välkomnas samt mer mångfald i samansättningen av medarbetare.

Mia Ahlgren, från Funktionsrätt Sverige, informerade om det Svenska ordförandeskapet i EU. Sverige har tidigare varit ordförande 2001 och 2009. Mellan den 1 januari – 30 juni 2023 är det dags igen. Sverige förväntas leda över 2 000 möten i Bryssel, Luxemburg och Sverige. Våra ministrar och närmare 200 tjänstepersoner involveras i diverse arbetsgrupper. När Frankrike nyss var ordförandeland såg man bl.a. till att ordet ”Disability” är sökbart på EUs webb och en ministerkonferens arrangerades den 9 mars 2022 om Europeiska funktionsrättsstrategin. När Spanien tar ordförandeklubban andra halvan av 2023 förväntas de bl.a. arbeta för att EUs tillgänglighetscenter placeras i Spanien. Rubrikerna för Sveriges ordförandeskap är: Skapa säkerhet, Klimatomställning, Konkurrenskraftig arbetsmarknad, bekämpa organiserad brottslighet och stärka grundläggande EU kompetens. Funktionsrättsfrågorna lyser med sin frånvaro men Funktionsrätt Sverige har fått finansiering för att planera en svensk konferens. Ingen vet dock om Funktionsrätt får pengar för att arrangera. En hybridkonferens om European Disability forum är dock på gång och man kan anta att följande konferenser också delvis kan ha lite funktionsrättsfrågor:

20-22 mars 2023 EUs ungdomskonferens (Växjö).

20-21 april 2023 Konferens om institutionellt skydd och grundläggande rättigheter (Lund).

2-3 maj 2023 Hållbar AI och AI för hållbar utveckling (Göteborg).

14-15 juni 2023 Konferens om hållbar stadsutveckling (Malmö).

Anna Pihlqvist, tillgänglighetssamordnare på Höganäs kommun, föreläste under rubriken ”Vardagsutmaningar på kommunerna”. Det handlade mest om bristerna i samrådet mellan kommuner och funktionsrättsrörelsen. Medelåldern i funktionshindersråden är över 60 år, funktionshinderorganisationernas representanter har bara lokal erfarenhet utifrån egna behov och ingen förankring i central funktionsrättsorganisation. Det pratas på individnivå istället för samhällsnivå, yngre som varit med lämnar och dialogen i funktionsrättsråden utmynnar aldrig i något konkret. ”Jag kan förstås inte prata för alla kommuner, men hos oss går det inte att lägga fram en detaljplan”, berättade Anna Pihlqvist, och både jag och andra från funktionsrättsrörelsen i Boverkets samråd höll med om att det allt för ofta ser ut så i hela landet. Boverket konstaterar att något måste göras. ”Råden behöver vändas upp och ner, ges mer utbildning och utvecklas. Byggas upp i ny dialog, med nya möjligheter och se över former för diskussion.

Ulrica Lindfors från Boverket rapporterade om regeringsuppdraget att få mer barnkonvention i fysisk planering och stadsutveckling. En vägledning för tillämpning av barnkonventionen i fysisk planering och stadsutveckling har skapats i samverkan med Barnombudsmannen, Unicef Sverige och ett 15-tal myndigheter och organisationer. Ingen representation från funktionsrättsorganisationerna. Vägledningen är publicerad på PBL kunskapsbanken. Där ingår bl.a. grundprinciperna i konventionen, dess juridiska krav, den ger kunskap om barns bästa, visar krav i PBL som angår barn och lyfter vikten av barns delaktighet och inflytande. Vägledningen sprids nu bland kommuner, regioner och Länsstyrelser… självklart ett viktigt dokument, men det innehåller inget konkret ur funktionshinderperspektiv.