Få uteserveringar håller måttet
Tillsammans med tidningen Arbetarbladet har jag gjort en liten undersökning om Gävles krogar har tillgängliga uteserveringar för personer med funktionsnedsättning. Det visade sig ganska snabbt att så fort uteserveringen inte var på markplan kände jag mig ovälkomen. Här och där fick jag visserligen tillträde till uteserveringarna, men jag kunde inte ta mig fram själv utan var tvungen att be om hjälp av suckande servitörer som förklarade att de egentligen inte hade tid hämta en ramp åt mig. Och det finns ingen uteservering där jag själv får välja vart jag vill sitta eftersom endast vissa delar av uteserveringarna ger mig tillträde. En länk till artikeln hittar du här:
Jag förstår inte hur krogägarna tänker. Enligt Svensk handel gör personer med en funktionsnedsättning av med i snitt 53 000:-/år i detaljhandeln. En hel del av dessa pengar används säkert på krogen eller en restaurang. Enligt statistiken finns över en miljon personer i Sverige som själva anser sig ha en funktionsnedsättning (alla sitter förstås inte i rullstol). Om du räknar ut 53 000:- x 1 000 000 personer får man fram hur mycket pengar de butiker, restauranger och krogar förlorar som utestänger personer med funktionsnedsättning. En annan intressant reflektion är att jag (person med funktionsnedsättning) sällan/aldrig går på krogen eller en restaurang ensam. Oftast handlar det ju om ett kompisgäng, en hög med släktingar eller annan grupp som vill ut och roa sig genom att äta och dricka något gott. Om alltså bara en person har en funktionsnedsättning i ett sällskap på 5-10 personer påverkar det vart hela gruppen går. Den butik, restaurang och krog som satsar på tillgänglighet har alltså inte bara möjligheten att få fler gäster med en funktionsnedsättning. Det blir mycket, mycket mer.
Torsdagen den 30 maj
Det närmar sig sommar. Det betyder att min intensiva, men roliga, vårtermin närmar sig sitt slut. Men innan jag tar "sommarlov" återstår mycket planering och förberedelser inför kommande uppdrag i höst. Det återstår också några föreläsningar. En av dem gör jag tillsammans med Marika Vaihinger för lärare och elever på Kalix Folkhögskola torsdagen den 30 maj. Klicka på bilden om du vill läsa hennes blogg. http://legitimeradcp.blogg.se/
Tillgänglighet på Mars
Jag läste nyligen en mycket intressant artikel i Aftonbladet som handlade om ett projekt som skickar människor till planeten Mars - utan möjlighet att återvända. Projektet heter "Mars One" och initiativtagarna hoppas att de första astronauterna lämnar jorden om 11 år. Eftersom min blogg alltid handlar om funktionshinderpolitik, med fokus på tillgänglighet och bemötandefrågor, undrar du säkert varför jag skriver om detta. Men för mig är det glasklart.
Just nu arbetar man med förberedelser så att människor i framtiden ska kunna bo och leva på Mars. När den första obemannade raketen skickas 2016 med allt från teknisk utrustning till flera ton mat, borde det ju även finnas ramper, hörselslingor, taktila skyltar med punktskrift och annat smått och gott ombord. Om en helt ny stad, eller rättare sagt en helt ny värld, byggs borde jordens bygglagar gälla fast det handlar om Mars. Och det är ju allmänt känt att de som bygger allt nytt rätt och tillgängligt från början, på sikt sparar pengar och får en mycket bättre innomhus- och utomhusmiljö som är användbar för alla.
När planeten Jorden började bebyggas av människan för många miljarders miljoner år sedan tänkte man ju inte på tillgänglighetsfrågan utan bosatte sig i grottor, byggde trappor och hade allt för smala passager i tältöppningar. Man tänkte inte på armstöd och godkända mått utan grävde ett hål i marken som toalett, hade inget hörselhjälpmedel vid samankomsterna kring lägerelden och papyrusrullar och runstenar är inte lämplig tillgänglig information. När planeten Mars nu ska bebyggas får vi inte upprepa historiens misstag utan direkt tänka på tillgänglig fysisk miljö, information och kommunikation så allt blir användbart för alla. Jag undrar förresten om projektet Mars One har anlitat en tillgänglighetskonsult. Jag borde kanske ta kontakt med dem och följa med när de första människorna beräknas lämna jorden.
Sj, Sj kära vän......
Du som följer min blogg känner till att jag reser mycket vilket tvingar mig att ofta åka tåg. Men otillgänglighet, trasiga eller avstängda liftar, dåligt bemötande av tågvärdar och annat smått och gott ställer ofta till med besvär. Tyvärr måste jag konstatera att det är fler tågresor som trasslar än dem som fungerar till hundra procent. Och SJ är värst. Igår morse åkte jag X3000 till Stockholm eftersom Branschorganisationen Svensk Tillgänglighet (där jag är medlem) arrangerade en fullspäckad dag med spännande föreläsningar. Tåget lämnade Gävle enligt tidtabellen klockan 08.14, liften fungerade, tågvärden var trevlig, det fanns ingen otillgänglighet och jag kom till och med fram till Stockholm två minuter tidigare än utsatt tid. Men när jag kom hem och kontrollerade mailen hittade jag följande:
"Hej! Detta är ett meddelande från SJ gällande din resa på tåg 563 för avresa den 2013-04-25 med bokningsnummer XXXXXXXX. Då rullstolsliften är ur funktion ombord så har vi bokat om dig till nästa avgång från Gävle kl 09.14, tåg 565 med ankomsttid till Stockholm kl 10.40. Samma vagn och plats, ordinarie biljett gäller. Har du frågor, kontakta Resebutiken i Gävle för information. Vi bjuder på fika medan du väntar på Centralstationen. Mvh SJ"
Vilken tur att jag inte läste mailet innan jag hoppade ombord på det tåg som fungerade perfekt, tänkte jag. Och så upptäkte jag det mest lustiga (se bilden). SJ-mailet skickades till mig igår klockan 13.41. Hur kan man skicka ett mail klockan 13.41 och be mig åka tåg 09.14 eftersom tåget 08.14 inte fungerar?
Vill du bli min manager?
Som du säkert redan vet arbetar jag heltid med tillgänglighet- och bemötandefrågor sedan 2007. Jag gör inventeringar av inomhus- och utomhusmiljöer, men främst handlar det om utbildningar. Mina föreläsningar, som går i gränslandet av att vara teater, lämnar ingen oberörd. Genom att blanda torr fakta med humor och provokation vänder och vrider jag på tillgänglighetsgåtan. I snitt gör jag ett 30-tal uppdrag per termin. Redan nu fylls min kalenders höstmånader med spännande uppdrag. Jag hinner nästan inte med att både förbereda kommande föreläsningar, stå på diverse scener runt om i landet och samtidigt fixa marknadsföring och planering av resor/boende. Jag törs påstå att jag kan en hel del om tillgänglighet- och bemötandefrågor, men att planera mitt "liv" så jag inte föreläser i Haparanda ena dagen och Malmö dagen därpå tar allt för mycket tid.
Jag söker en "manager". Kommer inte på något bättre namn, men det jag letar efter är helt enkelt en "säljare", en "planerare" en "marknadsförare". Jag behöver någon som hjälper till med lite administration så jag får mer tid att dela med mig av min kunskap i tillgänglighet och bemötandefrågor runt om i Sverige. Min ekonomi tillåter inte att anställa dig och betala ut en lön. Jag är däremot grymt intresserad av att hitta någon/några personer som vill hjälpa till med marknadsföring och bokning av föreläsningsuppdrag. Självklart skruvar vi ihop ett seriöst kontrakt där du får provision på allt du säljer. Egentligen är mitt enda krav att du har en F-skattsedel. Hör av dig.
Söndagen den 28 april
Jag har alltid en väska packad. Förr flyttade jag tandborsten från toalettskåpet till necessären varje gång ett nytt föreläsningsuppdrag blev bokat, men nu för tiden har jag två. En tandborste när jag är ute på föreläsningar och en hemma. Kläder, rekvisita till föreläsningarna och lite annat smått och gått är också alltid packat och står startklart i en väska jag fått sponsrad av www.stallyckan.com. En av mina kommande resor går till Sundsvall. När vårmässan "Aktiviteter för alla" arrangeras föreläser jag mellan klockan 14.00-15.00 på Nordic hallen söndagen den 28 april.
Eldvittnet
Jag är nog en rastlös figur. Om jag inte ständigt har något att pyssla med kryper det i kroppen, och det får gärna vara flera projekt igång samtidigt. När jag tillbringar många, och långa, timmar med resor till och från diverse föreläsnigsuppdrag skulle jag fått panik om jag inte haft något att syselsätta mig med. Ibland på tåg eller flyg passar jag på att jobba, men oftast är det skönt att under resor bara koppla bort verkligheten och försvinna in i en bok. Den senaste tiden har jag haft Keplers kriminalroman "Eldvittnet" i reseväskan.
Det är en riktigt spännande roman som håller ett högt tempo. "Eldvittnet" börjar med två brutala mord på Birgittagården, en anstalt för unga kvinnor med destruktivt beteende som ligger långt in i skogen norr om Indalsälven. Polisen Joona Linna, som även hade huvudrollen i böckerna "Hypnositören" och "Paganinikontraktet", får denna gång en rejäl deckarnöt att knäcka. På bokens baksida kan man läsa att han plötsligt befinner sig i den märkligaste mordgåta han någonsin stött på. När Joona Linna börjar söka efter svar sätts förödande krafter i våldam rörelse. Sanningen är en älv som störtar ner i en sjö av eld.
Nu när jag läst min tredje Kepler-bok är frågan vad jag ska ta tag i nästa gång? Dum fråga. Naturligtvis är det Keplers fjärde bok "Sandmannen" som redan nu är packad i väskan inför nästa föreläsningsresa.
Torsdagen den 18 april
Det är nu klart att jag gör en underhållande, lärorik och inspirerande föreläsning när Härryda kommun arrangerar sina årliga chefsdagar. Torsdagen den 18 april samlas kommunledningen på Stenungsundsbaden för att bl.a. få en rejäl dos kring tillgänglighet och bemötandefrågor från mig. Jag ser verkligen fram emot att få vända ut och in på dessa aktuella ämnen.
Glad påsk
Jag vill helt enkelt önska alla en riktigt, riktigt, riktigt trevlig helg och en riktigt, riktigt, riktigt glad påsk.
Måndagen den 10 juni
Under förra veckan gjorde jag bl.a. två utsålda föreställningar på Sveateatern i Sundsvall. Det handlade om min längtan att vara en Medelsvensson. Läs mer här: http://st.nu/kultur/teater/1.5680255-langtan-efter-att-vara-en-medelsvensson. Men när jag, måndagen den 10 juni, föreläser under en Rotarylunch i Sandviken blir det ett helt annat program. Jag ser verkligen fram emot sommarens Rotaryföreläsning, och jag garanterar att bokstavligen vända ut och in på tillgänglighetsgåtan.
Pressmeddelande – 18 mars 2013
Fredagen den 15 mars
Kommande vecka har jag full rulle. Jag arbetar alltid, mer eller mindre dygnet runt, med tillgänglighetsfrågor och handikappolitik, men nästa vecka är extrem. Måndagen ägnas åt Gävle kommuns tillgänglighetsråd och möte med Riksföreningen Osteoporotiker. Tisdagen fylls med HSO-Gävle, ett styrelsearbete som tar mycket energi. Alla som är i Sundsvall ska se upp eftersom jag under onsdagen föreläser klockan 18.00 på Sveateatern. De som missar onsdagsföreläsningen får en ny chans klockan 12.00 på torsdagen då jag upprepar Sundsvallsprogrammet på Sveateatern. Och efter föreläsningen åker jag direkt hem till Gävle för att hinna med ett styrelsemöte med DHR-Gävle.
Fredagen den 15 mars åker jag till Norrköping där Företagarna arrangerar en konferens. Från klockan 11.15 till 12.30 gör jag ett underhållande, lärorikt och inspirerande program om tillgänglighets- och bemötandefrågor. Lördagen får betraktas som en kombinerad vilodag och en dag fylld med administration för jag måste hinna besvara några mail också. Avslutningsvis har vi en betydelsefull söndag där jag ägnar hela dagen åt DHR-Gävles årsmöte.
Jag firar inte den internationella kvinnodagen
Det firas runt om i hela världen. Men frågan är om alla får vara med? Den internationella kvinnodagen uppmärksammar ojämställdhet och kvinnors situation över hela världen. Dagen firas av FN och i många länder är det en helgdag. Internationella kvinnodagen instiftades redan 1910 vid den socialistiska världsorganisationen Andra internationalen på initiativ av Clara Zetkin. Men personligen vet jag inte om det är något att fira. Jag har nämligen hört talas om att flera aktiviteter, för att fira dagen, arrangeras i otillgängliga lokaler runt om i vårt avlånga land.
Det är ju löjligt. Kvinnor och män firar den internationella kvinnodagen, man arbetar för att ta bort ojämställdhet och diskriminering. Och så firar man genom att vara i lokaler och ha en verksamhet som utestänger synsvaga, rörelsehindrade och hörselskadade.
Undersökningar som gjorts av exempelvis handikappolitiska Utredningsinstitutet visar att kvinnor med funktionsnedsättning oftare blir utsatta för våld än kvinnor utan en funktionsnedsättning. Det bordet betyda att Sveriges kvinnojourer arbetar extra intensivt med att hjälpa kvinnor med funktionsnedsättningar. Men tyvärr är det inte så. Undersökningar som gjorts i projektet "Dubellt Utsatt" vid Utvecklingscentrum i Göteborg har kommit fram till att tillgängligheten till kvinnojourers skyddade boenden är mycket dåliga och kunskapen kring individer med en funktionsnedsättnings behov är dålig bland dem som arbetar inom landets kvinnojourer. En kvinna som blir slagen kan söka skydd på en kvinnojour. Men hur ska hon ta sig dit om hon exempelvis inte kan gå när jouren ligger på andra våningen och saknar hiss? Hur ska hon kunna bo i ett skyddat boende om det inte finns en tillgänglig toallet? Hur ska hon överhuvudtaget kunna fira den Internationella kvinnodagen när hon inte får komma in i lokalen där dagen firas?
Det är ju löjligt. Kvinnor och män firar den internationella kvinnodagen, man arbetar för att ta bort ojämställdhet och diskriminering. Och så firar man genom att vara i lokaler och ha en verksamhet som utestänger synsvaga, rörelsehindrade och hörselskadade.
Undersökningar som gjorts av exempelvis handikappolitiska Utredningsinstitutet visar att kvinnor med funktionsnedsättning oftare blir utsatta för våld än kvinnor utan en funktionsnedsättning. Det bordet betyda att Sveriges kvinnojourer arbetar extra intensivt med att hjälpa kvinnor med funktionsnedsättningar. Men tyvärr är det inte så. Undersökningar som gjorts i projektet "Dubellt Utsatt" vid Utvecklingscentrum i Göteborg har kommit fram till att tillgängligheten till kvinnojourers skyddade boenden är mycket dåliga och kunskapen kring individer med en funktionsnedsättnings behov är dålig bland dem som arbetar inom landets kvinnojourer. En kvinna som blir slagen kan söka skydd på en kvinnojour. Men hur ska hon ta sig dit om hon exempelvis inte kan gå när jouren ligger på andra våningen och saknar hiss? Hur ska hon kunna bo i ett skyddat boende om det inte finns en tillgänglig toallet? Hur ska hon överhuvudtaget kunna fira den Internationella kvinnodagen när hon inte får komma in i lokalen där dagen firas?
Media har fel fokus i debatten om tillgänglighet
Privatpersoner, föreningar och det finns även företag som dagligen arbetar heltid för att försöka få vårt samhälle mer rättvist och tillgängligt för fler. Media är oftast ett verktyg för att få ut budskapet om att det exempelvis borde finnas en lagstiftning som betraktar otillgänglighet som diskriminering. Oppinionen är stark mot politiker och andra högt positionerade beslutsfattare med makt inom kommuner, landsting, myndigheter, regeringen och riksdagen. Men frågan är om det verkligen är rätt att lägga all oppinion och påverkansarbete där? Personligen tror jag att vi alla borde inrikta oss mer på media.
Mathias Simonsson på Humana gör ett bra jobb. Här lyckadas han till och med få publicitet i media. Men istället för att få tidningsrubriker med rätt budskap blev Sydsvenskans artikel bara ännu ett exempel på medias flata, och enligt min mening felaktiga inställning. Artikeln fokucerar på att det är så synd om Mathias eftersom han inte kan komma in i alla butiker. Artikeln ger massor av snustorr statistik med procenttal hit och dit och det handlar om varför Mathias sitter i rullstol och hur han sliter med att få butiksägare att lyssna.
Media behöver en rejäl utbildning så journalisters förståelse ökar. De behöver få en nulägesanalys av funktionshinderpolitiken och uppdateras om hur det egentligen ser ut. För över sju månader sedan krävde en majoritet av riksdagsledamöterna att regeringen skyndsamt tar tag i frågan om att betrakta otillgänglighe som diskriminering. Men ingenting händer. Och i artikeln om Mathias Simonsson syns inga "Janne Josefsson - influenser", varken lokalpolitiker, riksdagspolitiker, butiksägare, någon minister, fastighetsägare eller någon annan ställs till svars.
Det finns massor av liknande exempel. Media fokuserar på den stackars personen med funktionsnedsättning som inte fick fira jul med släktingarna istället för att göra en djupdykning i hur upphandlingen kring det nya färdtjänsföretaget egentligen gick till. Media fokuserar på den stackars sjuka personen med funktionsnedsättning som är frisk enligt försäkringskassan men för sjuk för att arbeta enligt arbetsförmedlingen, istället för att ställa någon myndighetsperson eller minister i regeringen mot väggen.
Två föreställningar i Sundsvall
I mars gör jag två föreläsningar, i gränslandet av att vara teater, den13:e och 14:e mars i Sundsvall. Först ett kvällsprogram med middagsbuffé från klockan 17.00 onsdagen den 13:e. Sedan ett program som inleds med lunch från klockan 11.00 torsdagen den 14:e. Alla som har tid och lust är hjärtligt välkomna till Sveateatern. Mer information om mitt program kring tillgänglighets- och bemötandefrågor hittar du här. Här kan du även boka billjetter.
