ABFs studiekommitté den 14 mars 2017 - del 3 av 3

Större delen av dagen med ABFs studiekommitté innehöll en workshop av Sofia Ohlsson Lönn och Anders Grund. Med hjälp av olika övningar arbetade vi med normkritik och fördommar. De kom från ABF i Västra Götalandsregionen och driver bland annat Arvsfonden projektet ABF (A som i Attityder, B som i Bemötande och F som i förståelse). Ett projekt där även DHRs förbundsstyrelseledamot Mo Jaber är med. Jag väljer att inte gå in i detaljer och workshopens innehåll mer än att berätta att programmet utgick från de fyra pelarna - Synliggöra normer, Ifrogasätt normer, Synliggör privilegier och granska din egen position.
 
ABFs förbundsstyrelse har gett förbundsledningen i uppdrag att göra en genomlysning av ABFs centrala medlems- och samarbetsorganisationer. Arbetet har påbörjats och ska avslutas under hösten 2017. Målsättningen är bland annat att studieförbundet ska ta kontakt med medlems- och samarbetsorganisationer, kontrollera när respektive organisation senast deltog på ett centralt ABF arrangemang och ta reda på mer om respektive organisations verksamhet, antal studietimmar, kulturarrangemang osv... År 2016 var det sista året med det gamla stadsbidragssystemet där fördelningssystemet haft ett högt grundbidrag i tidigare utbetalda stadsbidrag. Förr var grundbidraget 75% och endast 25% omfördelades beroende av verksamhet varje år. Från och med 2017 omfördelas närmare 90% av stadsbidraget varje år och verksamhetsvolymer får därför stor betydelse.
 
Den nya stadsbidragsfördelningen till studieförbunden innehåller sedan 2017 ett tillgänglighetsbidrag på 8% av det totala bidraget. De öronmärkta pengarna består av en fast och en rörlig del. Den fasta delen är lika till alla studieförbund och den rörliga delen fördelas utifrån de tre senaste årens verksamhet där studieförbunden gjort särskilda insatser för att göra verksamheter tillgängliga för personer med funktionsnedsättning. Andelen baseras på antal timmar samt antal deltagare som deltar för att studieförbundet gjort verksamheten tillgänglig.
 

ABFs studiekommitté den 14 mars 2017 - del 2 av 3

Ett nytt ABF-material är på gång för att peppa trötta styrelser. Studiematerialet kan användas för en utbildningsdag eller studiecirklar. Under ledning av en ABF representant får styrelsen i en förening möjligheten att stärkas genom att exempelvis reflektera kring frågor som "Vad vill vi med föreningen?", "Varför sitter jag i styrelsen?" och "hur arbetar vi tillsammans när alla inte är som jag?". Studiematerialet heter "Möte med styrelse" och innehåller totalt sju kapitel.
 
Svenska Celiakiungdomsförbundet (SCUF) vill komma igång med att samverka med ABF runt om i landet. Via studieförbundets nyhetsbrev uppmanar de nu alla att komma igång med lokal samverkan.
 
ABF har numera möjlighet att skapa mötesrum på sin videomötestjänst Acano för funktionshinderorganisationer på lokal och distriktsnivå. Lokalt och regionalt kan verktyget användas för att genomföra cirklar, möten och andra aktiviteter via webben. Varje ABF avdelning kommer, via en egen inloggning, få möjlighet att lägga upp sina egna mötesrum för sina lokala och regionala funktionshinderorganisationer.
 
ABFs Idékonferens 17-19 oktober 2017 i Stockholm vänder sig till alla tillgänglighetsansvariga och alla som är ansvariga för arbetet med funktionshinderorganisationerna i ABF. En av dagarna ska bland annat innehålla utställningen "Kännbart". Det kommer även bli en nätverksdag för de ABF anställda tillsammans med de funktionshinderorganisationer som ABF samverkar med.
 
Fortsättning den 26 mars...

ABFs studiekommitté den 14 mars 2017 - del 1 av 3

När studieförbundet ABF träffade sina medlemsförbund inom funktionshinderrörelsen, tisdagen den 14 mars 2017, var jag med och representerade DHR. Detta blogginlägg och de två kommande är helt enkelt en rapport från mötet och några sprängfyllda blogginlägg med ABF nyheter med fokus på tillgänglighetsfrågor för personer med funktionsnedsättning.
 
Första timmen ägnades åt "laget runt" där alla presenterade sig själva och berättade vad som är aktuellt inom respektive förbund. Jag berättade om DHRs samarbete med ABF för att ta fram ett studiematerial att erbjuda DHRs avdelningar och distrikt. Kurser i föreningskunskap som utgår från DHRs idéprogram med målsättningen att underlätta i föreningsarbetet. Jag berättade också om DHRs arbete med otillgänglighet som ny diskrimineringsgrund, att DHR är aktiv i flyktingfrågan, medverkar i demonstrationer mot nerdragningar inom personlig assistans och förbereder inför Almedalsveckan och Pride. DHR lyfter jämställdhetsfrågan genom en kurs i ledarskap för kvinnor. Avslutningsvis berättade jag att DHR ska arbeta lite extra med frågor om tillgänglighet och användbarhet i bostäder fram till nästa val.
 
Förra året gjorde Folkbildningsrådet en enkätundersökning bland alla studieförbund för att ta reda på hur nyanlända upplever att vara studiecirkeldeltagare. Under 2017 undersöks hur personer med funktionsnedsättning upplever att vara studiecirkeldeltagare. En mängd personer ska intervjuas om vad som fungerar bra, och om vad som kan göras bättre.
 
Fortsättning den 24 mars...

Funk i 4d i Luleå 29-30 mars 2017

Jag firar i år tio år som företagare, tio år med att på heltid arbete med tillgänglighet- och bemötandefrågor. Det är skoj att konstatera att jag har enormt mycket uppdrag under vårterminen 2017, jag hinner nästan inte med. Sedan över ett år tillbaka har jag arbetat i ett Arvsfonden projekt för att göra Sveriges mest tillgängliga teaterföreställning. I början på mars var det premiär i Västerås och nu laddar jag om inför Luleå den 29-30 mars 2017. Och det handlar inte "bara" om en teaterföreställning. Under två dagar har vi ett sprängfullt program på Ebeneser med allt från föreläsningar och workshops till ståupp show. Självklart gör även jag föreläsningar om tillgänglighet, bemötandefrågor och lagen som betraktar otillgänglighet som diskriminering.

Hela programmet hittar du här.
 
 

Piteå 27-28 mars 2017

Nu är det dags för alla i Piteå att se upp. Snart dyker jag upp i Piteå och gör till och med två uppdrag. Först ansvarar jag för en utbildning om att otillgänglighet nu för tiden betraktas som diskriminering. Hela eftermiddagen måndagen den 27 mars delar jag med mig av min kunskap kring det nya i diskrimineringslagen. På mitt speciella personliga sätt berättar förstås också om hur det gått med mina tre anmälningar till Diskrimineringsombudsmannen. Alla som vill lära sig mer är välkomna till Nolia på Bryggargatan 14 mellan klockan 13.00-16.30. Jag lovar försöka hinna med att även prata lite om hur tillgänglighetsåtgärder kan skapa tillväxt.
 
Dagen därpå, tisdagen den 28 mars, arrangeras en kvällsfika på Kaleido. Varje vecka har olika teman och när jag är där handlar det mycket om bemötandefrågor. Jag kan förstås inte låta blir att även här prata lite om att tillgänglighetsåtgärder skapar tillväxt, men mest fokus läggs på bemötandefrågor. Med humor och en skopa provokation lovar jag att vända ut och in på detta rejält.

Tillgängliga vandringsleder - del 2 av 2

Hela eftermiddagen med Naturvårdsverket ägnades åt olika frågeställningar. När vi diskuterade information påpekade jag att det är en av de viktigaste frågorna ur tillgänglighetssynpunkt. Information om att en verksamhet exempelvis har en tillgänglig toalett är avgörande ifall många väljer att åka dit överhuvudtaget. Information på exempelvis hemsidor ska utformas så en person med funktionsnedsättning själv kan bilda sig en uppfattning om vandringsleden fungerar eller inte.
 
När vandringsledernas utformning stod på dagordningen kom både förslag på tydliga riktlinjer som diktatoriskt måste följas överallt till betydligt friare tyglar med regional och kommunalt självstyre. Jag tycker att en lösning mittemellan är bäst. Jag pratade om vikten av standarder med minimikrav som skapar trygghet. Och efter att ha följt de "diktatoriska" minimikraven kan regioner och kommuner ha fritt att nästan göra som man vill.
 
Sedan diskuterades ledernas skick. Många önskade tydligare krav på service och underhåll. Jag inflikade att ett kontinuerligt arbete med tillgänglighetsfrågor i ordinarie verksamhet enligt ansvars och finansieringsmetoden är viktigt. I dag är det allt för vanligt att man arbetar kontinuerligt med allt som ordinarie verksamhet innebär. Men när tillgänglighetsåtgärder kommer på tal söks externa EU-medel eller annat bidrag och så görs tillgänglighetsarbetet i ett tillfälligt projekt istället för självklart och alltid integrerat i ordinarie verksamhet.
 
Avslutningsvis handlade workshopen om rubriken "organisation och samverken". Mitt inlägg här blev vikten av medborgardialog och inte bara fråga ledförvaltare, näringsliv, kommuner, regioner eller länsstyrelser hur situationen är och vad som kan bli bättre. Samråd med referensgrupper som består av ledernas användare är viktigt för att ta reda på individuella behöv och önskemål.
 

Tillgängliga vandringsleder - del 1 av 2

Naturvårdsverket har fått i uppdrag av regeringen att kartlägga alla vandringsleder och föreslå hur arbetssättet kan utvecklas. Målet är att lyfta angelägna åtgärder, prioritera dem och ta fram förslag på hur de ska genomföras, av vem och med vilka styrmedel. Avslutningsvis ska Naturvårdsverket också beskriva vilka konsekvenserna blir för olika aktörer och målgrupper om förslagen genomförs. En del i regeringens friluftsuppdrag handlar om att ta fram förslag på hur vandringsleder kan utvecklas för att främja friluftsliv, turism och tillgänglighet. Naturvårdsverkets workshop onsdagen den 22 februari 2017 diskuterade detta i en lokal utan hörselslinga. Närmare 50 personer hade samlats från Länsstyrelser, regioner, företag, kommuner, stiftelser, föreningar och intresseorganisationer.
 
En kvinna från Myndigheten för delaktighet, Anders Andrae från föreningen Skogstur och jag från DHR försökte lyfta funktionshinderperspektivet så gott vi kunde bland mycket annat som diskuterades. Naturvårdsverkets kartläggning visar att det finns ett stort behov av underhåll och upprustning bland landets vandringsleder. I en enkät, med ett 50-tal frågor till alla ledförvaltare för längre leder nedom fjällkedjan, fanns endast en fråga om tillgänglighet. Frågorna hade skickats till 206 personer som tillsammans förvaltar cirka 800 mil vandringsled. Totalt finns närmare 2000 mil vandringsled i hela Sverige. Naturvårdsverket fick 116 svar.
 
Naturvårdsverkets enkätfråga om tillgänglighet var formulerad så här: "Har leden på något sätt gjorts tillgänglig för personer med funktionsvariationer?". Jag begärde ordet och ifrågasatte varför myndigheten Naturvårdsverket valt ordet variation när myndigheten Socialstyrelsen rekommenderar att använda "personer med funktionsnedsättning som blir funktionshindrade av en otillgänglig miljö." Naturvårdsverkets svar var att myndigheternas anställda trodde att man inte får säga funktionsnedsättning". Jag påpekade att alla personer har en variation i förhållande till andra om man kan använda vandringsleder eller inte. Risken finns att ledförvaltare som gjort enkäten inte förstått att det handlar om tillgänglighet för personer med funktionsnedsättning. I enkäten fanns heller inget mått eller någon definition på vad som betraktas som tillgänglighet. Och vad svarade ledförvaltarna då? Nio procent visste inte om någon tillgänglighetsåtgärd gjorts. 13 procent sa ja och 78 procent svarade nej.
 
 
Fortsättning på måndag den 13 mars...

Tävling nummer 2 av 6

Tänk vad tiden går. Det känns overkligt, men det är faktiskt så att jag livnärt mig på tillgänglighet- och bemötandefrågor på heltid i 10 år. För att uppmärksamma att jag firar 10 år som företagare arrangerar jag bland annat en tävling här i min blogg. Den som först svarar rätt vinner en "Livet rullar vidare" överraskning. Totalt arrangeras 6 tävlingar under 2017. Vill du svara på tävlingens fråga skriver du svaret här i bloggen, som en kommentar i min blogg. Skickar du ett mail, skriver du på Facebook, om du Twittrar, om du lämnar svaret genom ett telefonsamtal eller på annat sätt så räknas det inte. Vill du inte registrera dig utan skriva anonymt besvarar du frågan med en kommentar som både innehåller ditt namn och ditt svar. Alla tävlande får bara lämna ett svar var. Tävling nummer 2 pågår från och med den 2 mars 2017 till den 31 mars 2017. Nu återstår bara frågan och vem som först svarar rätt genom en kommentar här i min blogg.
 
Min bok "Livet rullar vidare" innehåller poesi och några texter som kanske är debattartiklar eller krönikor. Det mesta i boken är däremot noveller om en person som sitter i rullstol. Delar av personen är förstås jag, men personen gör och säger samtidigt saker som jag aldrig skulle göra. Frågan är nu vad huvudpersonen i bokens noveller har för namn?

Boverkets samråd - Del 6 av 6

Tillgängliga webbplatser
 
Det är först och främst Post- och Telestyrelsen som är den myndighet som ansvarar för tillgängligheten på Internet. På webbriktlinjer.se finns svar på alla frågor. Sveriges kommuner och landsting vänder sig ofta till sin medlemsorganisation SKL. Antalet frågor har ökat i takt med att nya EU-direktiv förändrar svensk lagstiftning vilket leder till större krav på tillgängliga hemsidor hos kommuner och landsting. Tomas Johansson Haavik från SKL berättade att de hänvisar alla undrande medlemmar till Post- och Telestyrelsens webbplats.
 
Hur den kommande nya svenska lagstiftningen utifrån de tuffare EU-direktivet blir är i dagsläget inte klart. Men större krav kommer även ställas på mobilappar. Myndigheten Boverket berörs förstås. Där arbetar man redan med tillgänglighetsfrågan sedan några år tillbaka. Men för att förbereda inför ny lagstiftning planerar myndigheten interna utbildningar, man ser även över Boverkets riktlinjer och strategier för webben så allt följer lagkrav.
 
När vi ändå hade webben på dagordningen passade Boverket på att visa delar av sin Kunskapsbank. Via Boverket.se kan politiker och tjänstemän (och även du om du vill) runt om i landet lära sig mer om plan- och bygglagen genom webbutbildningar. Det täcker allt från arbetet med översiktsplan till slutbeskedet för byggande. Ett helt nytt kapitel handlar om tillgänglighet i planering och byggandet. Just denna del i PBL Kunskapsbanken har ännu inte hunnit göras tillgänglig, men det handlar om tillgänglighet, och tillgänglighetsåtgärder på Kunskapsbanken är på gång.
 

Boverkets samråd - Del 5 av 6

Anställningspolicy
 
Kristina Jönsson från Boverkets personalenhet berättade hur myndigheten arbetar för att försöka anställa fler personer med funktionsnedsättningar. Arbetsmarknadsministern vill att staten ska vara föregångaren, men statistiken visar att privata företag anställer flest personer med funktionsnedsättning. Tvåa kommer kommunerna och inte förrän på tredje plats hittar vi myndigheter. Regeringens senaste satsning är att 1000 fler personer med funktionsnedsättning, per år 2017-2018, ska få praktikplatser på myndigheterna. Boverket har erbjudit praktikplatser i ett projekt redan ifjol, men då glömdes personer med funktionsnedsättning bort. Projektet vände sig bara till nyanlända. Under 2017 och 2018 lovar personalenheten att man blir bättre.
 
Det finns förstås ingen statistik på hur många personer med funktionsnedsättning som arbetar hos Boverket. Enligt personalenheten är det ändå några personer. "Vi är varken bra eller dåliga på detta, lite som mellanmjölk", säger Kristina Jönsson. De är dock noga med hur ska-krav formuleras vid nyanställningar och personalenheten anser att myndighetens chefer aldrig är omöjliga när det gäller att hitta lösningar/anpassningar i arbetsmiljön. De tänker lika mycket på tillgänglighetsfrågan i sin offentliga webbplats som intranätet. De har bytt heltäckningsmattor, godkända för astma- och allergi, som både förbättrar ljudmiljön för hörselskadade och orienteringsförmågan för blinda.
 
Vi diskuterade myndighetens anställningsförfarande och jag förestlog att man borde uppmuntra till mer mångfald, men samtidigt inte ge förtur bara för att en individ tillhör en speciell kategori. Kanske skulle det i Boverkets jobbannonser kunna stå något i stil med att "vi strävar efter en arbetsplats som är fri från diskriminering och öppen för alla, med anställda som speglar samhället i stort".
 
 
Fortsättningen får du den 27 februari. Då handlar det om tillgängliga webbplatser...
 

Boverkets samråd - Del 4 av 6

Plattformshissar
 
Boverket ser just nu över formuleringar i maskindirektivet. Regelverket kring hissar, plattformshissar, trappliftar osv. är stort. I exempelvis plan- och bygglagen, Boverkets byggregler, Boverkets föreskrifter och allmänna råd, Boverkets konstruktionsregler och plan- och byggförordningen står det hur allt ska vara. Men det är inte nog. EU-direktiv säger att hissar bara får finnas på marknaden om de lever upp till direktivets hälso- och säkerhetskrav. I Sverige har vi ett hissdirektiv och ett maskindirektiv som grundar sig i EU-direktivet. I hissdirektivet står det att hissen ska medge självständigt användande, och frågan var om det ska stå så även i maskindirektivet som reglerar plattformshissar.
 
Diskussionen kretsade mest till vad "självständigt" användande egentligen innebär. På grund av sin funktionsnedsättning kan inte alla själv reglera vare sig en hiss eller plattformshiss. Går det verkligen att då ställa krav på att alla självständigt ska kunna använda en plattformshiss. Jag framförde att vi alltid måste ha utgångspunkten i ett självständigt användande. Plattformshissens knappar, som för många kan vara svåra att hålla intryckta under hela resan, kan bytas ut mot en joystick eller liknande. Samtidigt finns det förstås individer med omfattande nedsatt rörelseförmåga som behöver assistans. Jag påpekade därför att plattformens/hissens yta är oerhört betydelsefull så att både rullstolsanvändare och assistenten får plats.
 
I början var plattformshissen främst till för individuella lösningar. Det blir därför problem när de i dag allt oftare används som generella lösningar. Vid nybyggnationer och för generella lösningar borde bara "riktiga" hissar användas, ansåg jag.
 
 
Fortsättning den 25 februari. Då handlar det om Boverkets anställningspolicy...
 

Boverkets samråd - Del 3 av 6

Problem i vardagen
 
På samrådets möten har vi en stående punkt på dagordningen som handlar om att vi generellt diskuterar problem vi upplever i vardagen. Till detta möte hade Emma Larsson från Astma- och Allergiförbundet skickat in några bilder. De föreställde bland annat en vägg med funktskada, felplacerat askfat vid entré, installation av ventilering och ett rum med heltäckningsmatta. Tillsammans diskuterade vi bilderna och kom fram till att de innehöll exempel på otillgänglighet även ur andra perspektiv som nedsatt syn-, hörsel och rörelseförmåga.
 
Boverkets byggregler
 
Boverket har nyligen fått ett regeringsuppdrag om att se över Boverkets byggregler, Boverkets konstruktionsregler samt myndighetens vägledningsarbete. I den här frågan finns ännu inget att rapportera. I dagsläget vet de inte ens vem som får uppdraget.
 
 
Fortsättningen får du den 23 februari. Då handlar det om plattformshissar...

Boverkets samråd - Del 2 av 6

Bristande tillsynsansvar
 
I min förra rapport berättade jag att Boverket och Länsstyrelsen har kontrollerat hur landets kommuner sköter sig när det gäller att plocka bort enkelt avhjälpta hinder. Det visar sig finnas stora brister. Sveriges byggnadsnämnnder borde arbeta mycket bättre och mer med kommunernas tillsyn. Vid förra mötet föreslog jag att bristerna borde uppmärksammas mer. Samtidigt borde Boverkets förslag på förbättringar, i en rapport till regeringen, spridas till fler. Min tanke var att skapa opinion, påverka och på sikt förbättra tillsynsarbetet. Jag hade därför skrivit ett förslag till debattartikel. Texten är fortfarande ett arbetsmaterial och ska därför inte spridas eller publiceras. Målsättningen är att få debattartikeln publicerad i så många tidningar som möjligt.
 
Boverket har bestämt att man som myndighet inte officiellt kan stå med och skriva under. Jag har därför skrivit texten, i samråd med Boverket, men i formen av en debattartikel från funktionshinderrörelsen. Nu återstår det att se om, när och hur detta publiceras och vilka reaktioner som min text kommer att ge.
 
 
Fortsättningen får du den 21 februari...

Boverkets samråd - Del 1 av 6

Igår var jag i Karlskrona på möte med Boverkets samråd med funktionshinderförbunden. Nu har jag flygit hem igen och skrivit en rapport om allt spännande som hände på mötet. De kommande dagarna kommer rapporten att publiceras här. Jag har delat upp texten i sex delar, sex kapitel som tar upp diverse aktuella funktionshinderpolitiska frågor.
 
Det har blivit några år nu. I över fyra år har jag varit DHRs representant i Boverkets samråd med funktionshinderförbunden. Men trotts alla år var det första gången jag besökte myndighetens huvudkontor när samrådet träffades torsdagen den 16 februari 2017 i Karlskrona. Boverket har roat sig med att visa samrådets ledamöter olika delar av den i många fall historiskt intressanta staden i anslutning till våra möten. Samtidigt har jag påpekat att vi inte borde använda våra dyrbara mötestimmar för studiebesök i Karlskrona. Detta möte arrangerades därför på Boverkets kontor, i ett sammanträdesrum i samma korridor som generaldirektörens kontor. Sammanträdesrumet var tillgängligt förutom en elakt hög tröskel vid entrén.
 
Almedalen
 
Jag berättade för Boverket att DHR träffat bostadsministerns sekreterare Alf Karlsson. Där lyfte DHR bl.a. att universell utformning måste vara en viktig utgångspunkt i bostadsbyggandet. DHR kommer att driva detta som en av förbundets prioriterade frågor fram till nästa riksdagsval. Enligt Boverkets tjänstemän har myndigheten beslutat att inte göra något eget arrangemang under årets Almedalsvecka. Samtidigt ställer de gärna upp och medverkar på andras aktiviteter. Jag fick uppdraget att efterforska mer kring detta och presentera det för Boverket.
 
Fortsättning följer den 19 februari..

DO avslutar min diskrimineringsanmälan

 
Från och med den 1 januari 2015 har vi ett tillägg i diskrimineringslagen. Nu har vi en lag som anser att även otillgänglighet kan betraktas som diskriminering. I mitt jobb reser jag mycket och det har alltid fungerat att åka tåg mellan Gävle och Stockholm, trots att jag är rullstolsanvändare. Men samma dag som den nya diskrimineringslagen infördes bestämde SJ att byta ut flera tåg. Plötsligt fanns inte bara nya, moderna och tillgängliga tåg på sträckan Gävle-Stockholm, många avgångar kördes med gamla och otillgängliga så kallade loktåg. Detta ledde till att jag inte kunde pendla lika enkelt längre. En gång tvingades jag vänta en timme och åka med ett tåg som hade dyrare biljett. En gång tvingades jag till och med åka dagen innan mitt möte och övernatta på ett hotell eftersom tågen, som tidigare fungerat prickfritt, plötsligt var gamla och otillgängliga varianter. Jag anmälde situationen till Diskrimineringsombudsmannen och nu har jag fått svar.
 
Svaret är fem sidor långt på byråkratiskt svårt språk med mängder av hänvisningar till lagar, eu-standarder och undantag. Enligt DO har jag inte diskriminerats. Myndigheten motiverar sitt beslut med att SJ renoverat de gamla tågen innan 2007, då tuffare krav på tekniska specifikationer för driftkompabiliteten infördes. Renoveringen handlade heller inte om saker som gör att krav på tillgänglighetsåtgärder behövs, enligt regelverken. Samtidigt har SJ fått ett undantagsbeslut från Transportstyrelsen som gör att de fick köra med tåg som helt utestänger personer som är rullstolsanvändare. Detta undantag försvann visserligen från och med den första januari 2015, men DO menar att mot bakgrund av undantaget kan man inte anse det skäligt att kräva att SJ vidtar mer än enklare åtgärder för att passagerare ska få tillgång till tågen. Enklare åtgärder kan vara att läsa upp en turlista eller hålla upp dörren för en kund. Och ingenting i DOs utredning tyder på att enklare åtgärder hade gjort så jag kunnat åka med i de aktuella gamla tågen. I min anmälan hävdade jag att situationen blev orättvis då jag inte har samma tillgång till antalet resor som andra mellan Gävle-Stockholm. DO menar att SJ nu åtgärdat detta genom att från och med 2016 ökat antalet tillgängliga avgångar igen.

RSS 2.0
Läs även andra bloggares åsikter om handikapp, tillgänglighet, politik, funktionsnedsättning
Athenas förmedlar föredrag
Blogg listad på Bloggtoppen.se
Pinga Frisim bloggping

Följ mig på Twitter

DHRs bloggnätverk