Livet rullar vidare

Större delen av dagen med ABFs studiekommitté innehöll en workshop av Sofia Ohlsson Lönn och Anders Grund. Med hjälp av olika övningar arbetade vi med normkritik och fördommar. De kom från ABF i Västra Götalandsregionen och driver bland annat Arvsfonden projektet ABF (A som i Attityder, B som i Bemötande och F som i förståelse). Ett projekt där även DHRs förbundsstyrelseledamot Mo Jaber är med. Jag väljer att inte gå in i detaljer och workshopens innehåll mer än att berätta att programmet utgick från de fyra pelarna - Synliggöra normer, Ifrogasätt normer, Synliggör privilegier och granska din egen position.

 

ABFs förbundsstyrelse har gett förbundsledningen i uppdrag att göra en genomlysning av ABFs centrala medlems- och samarbetsorganisationer. Arbetet har påbörjats och ska avslutas under hösten 2017. Målsättningen är bland annat att studieförbundet ska ta kontakt med medlems- och samarbetsorganisationer, kontrollera när respektive organisation senast deltog på ett centralt ABF arrangemang och ta reda på mer om respektive organisations verksamhet, antal studietimmar, kulturarrangemang osv... År 2016 var det sista året med det gamla stadsbidragssystemet där fördelningssystemet haft ett högt grundbidrag i tidigare utbetalda stadsbidrag. Förr var grundbidraget 75% och endast 25% omfördelades beroende av verksamhet varje år. Från och med 2017 omfördelas närmare 90% av stadsbidraget varje år och verksamhetsvolymer får därför stor betydelse.

 

Den nya stadsbidragsfördelningen till studieförbunden innehåller sedan 2017 ett tillgänglighetsbidrag på 8% av det totala bidraget. De öronmärkta pengarna består av en fast och en rörlig del. Den fasta delen är lika till alla studieförbund och den rörliga delen fördelas utifrån de tre senaste årens verksamhet där studieförbunden gjort särskilda insatser för att göra verksamheter tillgängliga för personer med funktionsnedsättning. Andelen baseras på antal timmar samt antal deltagare som deltar för att studieförbundet gjort verksamheten tillgänglig.

 

Ett nytt ABF-material är på gång för att peppa trötta styrelser. Studiematerialet kan användas för en utbildningsdag eller studiecirklar. Under ledning av en ABF representant får styrelsen i en förening möjligheten att stärkas genom att exempelvis reflektera kring frågor som "Vad vill vi med föreningen?", "Varför sitter jag i styrelsen?" och "hur arbetar vi tillsammans när alla inte är som jag?". Studiematerialet heter "Möte med styrelse" och innehåller totalt sju kapitel.

 

Svenska Celiakiungdomsförbundet (SCUF) vill komma igång med att samverka med ABF runt om i landet. Via studieförbundets nyhetsbrev uppmanar de nu alla att komma igång med lokal samverkan.

 

ABF har numera möjlighet att skapa mötesrum på sin videomötestjänst Acano för funktionshinderorganisationer på lokal och distriktsnivå. Lokalt och regionalt kan verktyget användas för att genomföra cirklar, möten och andra aktiviteter via webben. Varje ABF avdelning kommer, via en egen inloggning, få möjlighet att lägga upp sina egna mötesrum för sina lokala och regionala funktionshinderorganisationer.

 

ABFs Idékonferens 17-19 oktober 2017 i Stockholm vänder sig till alla tillgänglighetsansvariga och alla som är ansvariga för arbetet med funktionshinderorganisationerna i ABF. En av dagarna ska bland annat innehålla utställningen "Kännbart". Det kommer även bli en nätverksdag för de ABF anställda tillsammans med de funktionshinderorganisationer som ABF samverkar med.

 

Fortsättning den 26 mars...

När studieförbundet ABF träffade sina medlemsförbund inom funktionshinderrörelsen, tisdagen den 14 mars 2017, var jag med och representerade DHR. Detta blogginlägg och de två kommande är helt enkelt en rapport från mötet och några sprängfyllda blogginlägg med ABF nyheter med fokus på tillgänglighetsfrågor för personer med funktionsnedsättning.

 

Första timmen ägnades åt "laget runt" där alla presenterade sig själva och berättade vad som är aktuellt inom respektive förbund. Jag berättade om DHRs samarbete med ABF för att ta fram ett studiematerial att erbjuda DHRs avdelningar och distrikt. Kurser i föreningskunskap som utgår från DHRs idéprogram med målsättningen att underlätta i föreningsarbetet. Jag berättade också om DHRs arbete med otillgänglighet som ny diskrimineringsgrund, att DHR är aktiv i flyktingfrågan, medverkar i demonstrationer mot nerdragningar inom personlig assistans och förbereder inför Almedalsveckan och Pride. DHR lyfter jämställdhetsfrågan genom en kurs i ledarskap för kvinnor. Avslutningsvis berättade jag att DHR ska arbeta lite extra med frågor om tillgänglighet och användbarhet i bostäder fram till nästa val.

 

Förra året gjorde Folkbildningsrådet en enkätundersökning bland alla studieförbund för att ta reda på hur nyanlända upplever att vara studiecirkeldeltagare. Under 2017 undersöks hur personer med funktionsnedsättning upplever att vara studiecirkeldeltagare. En mängd personer ska intervjuas om vad som fungerar bra, och om vad som kan göras bättre.

 

Fortsättning den 24 mars...

Jag firar i år tio år som företagare, tio år med att på heltid arbete med tillgänglighet- och bemötandefrågor. Det är skoj att konstatera att jag har enormt mycket uppdrag under vårterminen 2017, jag hinner nästan inte med. Sedan över ett år tillbaka har jag arbetat i ett Arvsfonden projekt för att göra Sveriges mest tillgängliga teaterföreställning. I början på mars var det premiär i Västerås och nu laddar jag om inför Luleå den 29-30 mars 2017. Och det handlar inte "bara" om en teaterföreställning. Under två dagar har vi ett sprängfullt program på Ebeneser med allt från föreläsningar och workshops till ståupp show. Självklart gör även jag föreläsningar om tillgänglighet, bemötandefrågor och lagen som betraktar otillgänglighet som diskriminering.

Nu är det dags för alla i Piteå att se upp. Snart dyker jag upp i Piteå och gör till och med två uppdrag. Först ansvarar jag för en utbildning om att otillgänglighet nu för tiden betraktas som diskriminering. Hela eftermiddagen måndagen den 27 mars delar jag med mig av min kunskap kring det nya i diskrimineringslagen. På mitt speciella personliga sätt berättar förstås också om hur det gått med mina tre anmälningar till Diskrimineringsombudsmannen. Alla som vill lära sig mer är välkomna till Nolia på Bryggargatan 14 mellan klockan 13.00-16.30. Jag lovar försöka hinna med att även prata lite om hur tillgänglighetsåtgärder kan skapa tillväxt.

 

Dagen därpå, tisdagen den 28 mars, arrangeras en kvällsfika på Kaleido. Varje vecka har olika teman och när jag är där handlar det mycket om bemötandefrågor. Jag kan förstås inte låta blir att även här prata lite om att tillgänglighetsåtgärder skapar tillväxt, men mest fokus läggs på bemötandefrågor. Med humor och en skopa provokation lovar jag att vända ut och in på detta rejält.

Hela eftermiddagen med Naturvårdsverket ägnades åt olika frågeställningar. När vi diskuterade information påpekade jag att det är en av de viktigaste frågorna ur tillgänglighetssynpunkt. Information om att en verksamhet exempelvis har en tillgänglig toalett är avgörande ifall många väljer att åka dit överhuvudtaget. Information på exempelvis hemsidor ska utformas så en person med funktionsnedsättning själv kan bilda sig en uppfattning om vandringsleden fungerar eller inte.

 

När vandringsledernas utformning stod på dagordningen kom både förslag på tydliga riktlinjer som diktatoriskt måste följas överallt till betydligt friare tyglar med regional och kommunalt självstyre. Jag tycker att en lösning mittemellan är bäst. Jag pratade om vikten av standarder med minimikrav som skapar trygghet. Och efter att ha följt de "diktatoriska" minimikraven kan regioner och kommuner ha fritt att nästan göra som man vill.

 

Sedan diskuterades ledernas skick. Många önskade tydligare krav på service och underhåll. Jag inflikade att ett kontinuerligt arbete med tillgänglighetsfrågor i ordinarie verksamhet enligt ansvars och finansieringsmetoden är viktigt. I dag är det allt för vanligt att man arbetar kontinuerligt med allt som ordinarie verksamhet innebär. Men när tillgänglighetsåtgärder kommer på tal söks externa EU-medel eller annat bidrag och så görs tillgänglighetsarbetet i ett tillfälligt projekt istället för självklart och alltid integrerat i ordinarie verksamhet.

 

Avslutningsvis handlade workshopen om rubriken "organisation och samverken". Mitt inlägg här blev vikten av medborgardialog och inte bara fråga ledförvaltare, näringsliv, kommuner, regioner eller länsstyrelser hur situationen är och vad som kan bli bättre. Samråd med referensgrupper som består av ledernas användare är viktigt för att ta reda på individuella behöv och önskemål.

 

Naturvårdsverket har fått i uppdrag av regeringen att kartlägga alla vandringsleder och föreslå hur arbetssättet kan utvecklas. Målet är att lyfta angelägna åtgärder, prioritera dem och ta fram förslag på hur de ska genomföras, av vem och med vilka styrmedel. Avslutningsvis ska Naturvårdsverket också beskriva vilka konsekvenserna blir för olika aktörer och målgrupper om förslagen genomförs. En del i regeringens friluftsuppdrag handlar om att ta fram förslag på hur vandringsleder kan utvecklas för att främja friluftsliv, turism och tillgänglighet. Naturvårdsverkets workshop onsdagen den 22 februari 2017 diskuterade detta i en lokal utan hörselslinga. Närmare 50 personer hade samlats från Länsstyrelser, regioner, företag, kommuner, stiftelser, föreningar och intresseorganisationer.

 

En kvinna från Myndigheten för delaktighet, Anders Andrae från föreningen Skogstur och jag från DHR försökte lyfta funktionshinderperspektivet så gott vi kunde bland mycket annat som diskuterades. Naturvårdsverkets kartläggning visar att det finns ett stort behov av underhåll och upprustning bland landets vandringsleder. I en enkät, med ett 50-tal frågor till alla ledförvaltare för längre leder nedom fjällkedjan, fanns endast en fråga om tillgänglighet. Frågorna hade skickats till 206 personer som tillsammans förvaltar cirka 800 mil vandringsled. Totalt finns närmare 2000 mil vandringsled i hela Sverige. Naturvårdsverket fick 116 svar.

 

Naturvårdsverkets enkätfråga om tillgänglighet var formulerad så här: "Har leden på något sätt gjorts tillgänglig för personer med funktionsvariationer?". Jag begärde ordet och ifrågasatte varför myndigheten Naturvårdsverket valt ordet variation när myndigheten Socialstyrelsen rekommenderar att använda "personer med funktionsnedsättning som blir funktionshindrade av en otillgänglig miljö." Naturvårdsverkets svar var att myndigheternas anställda trodde att man inte får säga funktionsnedsättning". Jag påpekade att alla personer har en variation i förhållande till andra om man kan använda vandringsleder eller inte. Risken finns att ledförvaltare som gjort enkäten inte förstått att det handlar om tillgänglighet för personer med funktionsnedsättning. I enkäten fanns heller inget mått eller någon definition på vad som betraktas som tillgänglighet. Och vad svarade ledförvaltarna då? Nio procent visste inte om någon tillgänglighetsåtgärd gjorts. 13 procent sa ja och 78 procent svarade nej.

 

 

Fortsättning på måndag den 13 mars...