Livet rullar vidare

Mitt förtroendeuppdrag i DHR gör att jag får delta och påverka i riksdag och regering, kommuner, landsting och regioner samt myndigheter av olika slag. Ibland är det även studieförbund som när jag nyligen deltog i ABFs studiekommitté med funktionshinderförbunden den 18 mars 2015. I detta blogginlägg, och i det som kommer imorgon, får du ta del av min rapport. Det var mitt första möte med ABFs Studiekommitté, och det var inte bara jag som var ny. Flera av representanterna från funktionshinderförbunden hade aldrig varit med i studiekommittén tidigare. Till och med ansvarig från ABF, Carin Thurfjell, var ny och efterträdde Christina Hedström. Stora delar av mötet, i en lokal utan hörselslinga, hade därför en nivå/dialog som ligger nära kategorin "lära-känna-varandra-prat".

 

 

 

ABF har tagit fram ett nytt studiematerial till medlemsföreningarna. Det heter "Jag i förening" och handlar om medlemsutveckling (läs medlemsvård och medlemsvärvning). Fem ABF-distrikt, tillsammans med representanter från funktionshinderrörelsen, går ombord på en Finlandsfärja i april för att testa materialet för första gången. De ska, med hjälp av studiematerialet bland annat ta reda på vad föreningen egentligen gör för medlemmen. Frågor som exempelvis "Vem i föreningen är det som bestämmer?" och "Vem väljer vi att släppa in?" ska också ventileras.


Kommande aktiviteter

Nästa möte med ABFs studiékommitté är den 17 september, men innan dess är det möjligt för ABFs medlemsförbund att lära sig mer om hur man söker EU-pengar och arbetar i projekt. Temadagen arrangeras den 4 maj, klockan 11.00-16.00, på Scandic Klara på Slöjdgatan 7 i Stockholm. Den 27 maj ordnar ABF en heldag, klockan 09.00-17.00 under rubriken "Stärk folkrörelserna" på Nordic Light hotel på Vasaplan 4 i Stockholm. Det handlar om hur man skapar engagemang och organisationsutveckling. 85 procent av den vuxna befolkningen i Sverige är medlemmar i en förening. Dagen fokuserar därför på hur en förening, som exempelvis DHR, kan få ut 100 procent av det engagemanget.

 

Fortsättning imorgon...

Nu är det klart att jag medverkar när DHRs Västra Götalands region arrangerar en temadag om tillgänglighet i Göteborg. Arrangemanget genomförs på Dalheimers hus, lördagen den 11 april, och sätter fokus på den nya lagen som betraktar otillgänglighet som diskriminering. Dagen börjarn klockan 09.30 och håller på till klockan 16.00. Huvudansvaret för utbildningen har Karolina Celinska, expert på tillgänglighet på DHRs förbundskansli.

Lön till forskare

Fyra gånger tidigare har Norrbacka-Eugenia stiftelsen utbetalat pengar direkt till Universiteten, pengar som använts till forskares löner. Totalt har 23 doktorander fått dela på strax över 22 miljoner kronor. Frågan är nu om styrelsen ska besluta att göra en liknande satsning år 2016. Senast var år 2011 då sju doktorander fick 7,9 miljoner kronor. Två forskare var inbjudna för att berätta om sin forskning och vilka resultat de kommit fram till tack vare lön i form av bidrag från stiftelsen. Annelie Bilberg, Göteborgs universitet, har studerat skulderfunktionen hos reumatikerpatienter relaterat till aktivitetsbegränsningar i axel, arm och hand. Hon undersökte bland annat hur arbetsförmågan och fysiska fritidsaktiviteter påverkas och kan även visa att bassängträning ger mestadels positiva effekter. Anna-Maria Johansson, Umeå universitet, har studerat effekter av sensomotorisk integrationsträning och tidig identifiering av cerebral pares hos för tidigt födda barn. Fem procent, eller omkring 6 000 barn, föds varje år under vecka 37 eller tidigare och löper stor risk för påverkan på hjärnan. Motoriken tränas och kontrolleras kontinuerligt idag, med hennes forskning visar att kognitiv träning troligtvis är minst lika viktig.

För att ta reda på om det är värt att betala forskarlöner har även en enkät gjorts bland de 23 doktorander som tidigare fått pengar. Den visar att stiftelsens bidrag resulterat i 22 färdiga forskningsrapporter. Enligt doktorandernas svar fyllde pengarna en viktig funktion. Forskningsresultat kunde levereras snabbare och studierna kunde göras mer omfattande. Samtidigt svarar doktoranderna att forskningen nog ändå blivit utförd även om de inte fått stiftelsens bidrag. Borde inte universitet själva betala ut lönen till sina anställda, frågade jag. Svaret jag fick var att frågan är synnerligen relevant. Regeringen och departementen ställer tuffa krav och vill ha mycket forskning, samtidigt minskar staten kontinuerligt sitt anslag för finnansiering av forskning. Universiteten får fiska och trixa för att hitta utomstående finnansiering för att få allt att gå ihop. En fördel med att vi ger forskarlöner är att vi kan påverka vilken forskning vi tycker är mest relevant. Jag påpekade att det väl i så fall vore lämpligt att inte bara ge forskarlöner till vård- och medicinrelaterade studier utan även lyfta exempelvis forskning inom personlig assistans, tillgänglighet, hjälpmedel och rehabilitering. På nästa styrelsemöte i juni är planen att vi ska ta ett beslut.

Tack vare mitt förtroendeuppdrag som förbundsstyrelseledamot i DHR har jag även, av regeringen, valts att få fördela bidrag och ansvara för Norrbacka-Eugenia stiftelsens kapital. Det känns både häftigt ansvarsfullt och grymt inspirerande att ha fått detta förtroende. Norrbacka-Eugenia stiftelsen bildades 1974 för att underlätta för personer med nedsatt rörelseförmåga. När styrelsen träffas delar vi ut stöd för undervisning och utbildning, utövar hjälpverksamhet avseende bland annat boendeförhållanden, arbetsmöjligheter och rekreationsresor samt främjar forskning och utvecklingsarbete. Men på det senaste styrelsemötet, tisdagen den 24 mars, delade vi inte ut några pengar.

 

Årsredovisning

Vi gick igenom hela årsredovisningen för år 2014. Resultaträkningen, balansräkningen och förvaltningsberättelsen godkändes och revisorns rapport sa att allt gjorts regelrätt i god ordning. Under 2014 har vi flyttat kapital från fonder till aktier för att få mer avkastning, vi har sett över Handelsbankens och SEBs förvaltningskostnader och antagit en tydlig policy hur och vart stiftelsens kapital ska placeras. Efter tillåtelse från Länsstyrelsen har vi, utöver kapitalets direktavkastning, även använt två miljoner kronor av kapitalbehållningen.

 

 

 

Karolinska institutet har skickat in en ansökan om att få 100 000 till 300 000 kronor från stiftelsen för att i juni 2016 arrangera en stor internationell habiliteringskonferens. Målsättningen är att minst 1000 deltagare samlas i Stockholm och lägger allt fokus på barn och ungdomar med motoriska och kognitiva funktionsnedsättningar. Syftet är att vara en internationell mötesplats för forskare inom olika discipliner, sprängfylld med spännande föreläsningar, vetenskapliga sessioner och workshops. Jag ifrågasatte om stiftelsens pengar verkligen ska gå till att betala arvoden till föreläsare och hyran av konferenslokal. De andra styrelseledamöterna höll med, men några påpekade också att detta kan bli en stor unik konferens där även forskningsresultat finansierat av stiftelsen kan presenteras. Vi enades i ett beslut som innebär att Karolinska institutet, just nu, inte får några pengar. Vi uppmanar dem däremot att skicka in en mer detaljerad ansökan samt en riktig budget för vad stiftelsens eventuella bidrag ska gå till.

 

Fortsättning imorgon...

Den 26 maj arrangeras Innovationsdagen där vinnarna i två innovationstävlingar med teman "Nåbar för alla" och "Förenkla för föräldrar" utses. Innovationsdagen ska också innehålla inspiration, innovation och information. Charlotte Aleman, PTS, vill få hjälp av Funktionshunderförbundet att hitta spännande programpunkter. Jag föreslog att någon pratar om hur den nya lagen som betraktar otillgänglighet som diskriminering påverkar Post- och telestyrelsens verksamhetsområden. Myndighetens innovationstävlingar presenterades också. Johan Lidman, PTS, vill få hjälp av Funktionshinderförbunden med idéer på framtida tävlingar utifrån vad vi ser för behov av nya innovativa lösningar.

 

 

Under dagordningens rubrik "samhällstrender och användarbehov" fick samrådets representanter från Funktionshinderförbunden ordet. Det togs bland annat upp att en ny symbol för dövblinda är på gång och att det är bra med sensorer som skickar information till en mobilapp som exempelvis berättar om en dörr är öppen eller stängd. Afasiförbundet tog upp problematiken med att deras medlemmar inte får tillstånd till handikapparkeringsplatser trots att de i många fall inte kan hantera och betala i en parkeringsautomat. Autismförbundet påpekade att SFs hemsida är otillgänglig för deras medlemmar med nedsatt kognitiv förmåga och att de arbetar för att ändra/förbättra standardiseringar av varor och tjänster. De dövas riksförbund pratade om tjänster för textning av filmer och teveprogram som ofta har brister, men det finns ingen tillsyn. De pratade också om att Telia vägrar informera om filmen är textad eller inte innan kunden betalat och fått filmen digitalt hemskickad. Konsumentverket stödjer Telias beslut. De döva oroar sig också för att inte få rätt information och bli uppmärksam vid en nödsituation. Försvarsmakten utredde frågan för två år sedan, men sedan har inget hänt.

Jag pratade om att DHR arbetat hårt för att få tillgängliga postkontor, och när den automatiska dörröppnaren äntligen installerats stängde postkontoren. Nu utdelas posten på bensinmackar och i mataffärer. Jag frågade om det gjorts en konsekvensanalys om den fysiska tillgängligheten med alla nya postombud. Jag tog också upp högt placerade postboxar som rullstolsanvändare har svårt att nå. Och extra problematiskt blir det när postboxarna görs större och tunga packet levereras till dem. PTS berättade att de ständigt tittar på service och kvalitet i båda fallen. De lovar att återkomma med svar om deras tillsyn även handlar om den fysiska tillgängligheten.

Jag frågade om det finns någon beredskap när GSM-baserade trygghetslarm plötsligt slutar fungera när Internet lägger ner. Som det gjorde för några veckor sedan. PTS berättade att deras nätsäkerhetsavdelning just nu arbetar med detta och kommer att leverera en tillsynsrapport. Jag berättade att jag tagit del av PTS remissförslag om statligt stöd för att tillgodose grundläggande behov av betaltjänster, betalningsförmedling, uttag av kontanter samt hantering av dagkassor för näringsidkare och ideella föreningar. Jag hänvisade till ansvars- och finnansieringsprincipen och tyckte att detta borde väl exempelvis banker betala själva. PTS höll med. De vill egentligen inte ha statlig finnansiering men ser detta som en introduktion av något nytt. Bara under en övergångsperiod står staten för kostnaderna.

Mitt första möte med (PTS) Post- och telestyrelsen ägde rum måndagen den 9 mars. Jag sitter med i myndighetens samråd med funktionshinderförbundet på uppdrag av DHR. Mitt första intrycket är dock att det inte handlade om så mycket samråd. Det mesta handlade om tillgängligheten till information och  kommunikation, 80 procent bestod av information från PTS och 20 procent samråd.

 

 

PTS har en tjänst där synskadade, blinda eller personer med läs och skrivsvårigheter portofritt kan få böcker, tidningar eller annat i alternativa format som exempelvis punktskrift och talbok. Den fungerar bra, enligt utvärderingen. Det kostade PTS 13 miljoner kronor ifjol vilket resulterade i 13 000 försändelser. PTS berättade även om ett regeringsuppdrag för att utveckla en språkresursbank med taligenkänningssystem för textning av film och teve. Ett pilotprojekt är pågång med Sveriges Television.

 

Tillgänglig bio

Lisa Wacklin, Svenska Filminstitutet, informerade om regeringsuppdraget "Tillgänglig bio" som pågått sedan 2011 och nu avslutas sista mars 2015. De har tagit fram teknisk lösning för uppläsning av text och syntolkning på bio. Har idag 15 färdiga filmer. Samtidigt har ett system tagits fram så alla biobesökare, med hjälp av bildsymboler, lätt ser vilka filmer som har hjälpmedlet. Först utgick projektet i tekniska lösningar installerade på biografer, men man kom snabbt fram till att det är bättre att göra filmen tillgänglig annars skulle tjänsten bara fungera där biografen har den nya tekniken. Idag finns fem appar från fem olika leverantörer för att hantera funktionen (Biohjälpen, Bioplay, MovieTalk, SubTalk och VoceVision).

En instruktionsvideo på ca tio minuter hjälper alla att komma igång, och reklamfilmer på ca 30 sekunder om hjälpmedlet visas på biograferna under 2015. Man räknar med att ett 50-tal filmer per år ska utrustas med funktionen till en kostnad av ca 50 000 kronor per film. Tidigare har endast få syntolkade filmer gjorts här och där och diverse enskilda projekt genomförts med uppläst text. Nu ska det fungera "automatiskt" på ett 50-tal filmer per år, oberoende biograf, över hela Sverige. En nackdel är att det är upp till filmdistributören att själv vilja använda tjänsten och söka ekonomiskt stöd hos Svenska Filminstitutet. Det finns inget krav på att filmerna måste ha funktionen. Det är också bara svenska filmer som hjälpmedlet gäller eftersom Svenska Filminstitutet inte har makt över utländsk film. En nackdel är också att detta inte ingår i ansvars- och finnansieringsprincipen vilket gör att alla kostnader för funktionen betalas av statliga medel.

Fortsättning imorgon...

Mitt förtroendeuppdrag i DHR gör att jag får delta och påverka i riksdag och regering, kommuner, landsting och regioner samt myndigheter av olika slag. Myndigheten Trafikverket har då och då samrådsmöten med funktionshinderförbunden. När Trafikverket region mitts samråd nyligen träffades var jag med. I detta blogginlägg, och det kommande imorgon, får du ta del av min rapport.

Elin Dahlgren berättade om sin förstudie med målsättning att utveckla en applikation till IPhone med tågtider och annan relevant information om perronger och stationshus. Appen kan förstås användas av alla, men är främst tänkt som ett hjälpmedel för blinda eller personer med nedsatt synförmåga. Elin Dahlgren berättar att det finns omkring 120 000 personer i Sverige med nedsatt synförmåga, 10 000 av dem är blinda. Eftersom endast cirka 500 personer behärskar punktskrift väljer Trafikverket att satsa på appen med talad information som ett komplement till den information som vanligtvis finns på perronger och i stationshus. Personer med funktionsnedsättning har varit med i arbetet med förstudien. Nu återstår det bara att se om Trafikverket beslutar sig för att gå vidare. Om myndigheten säger ja görs en upphandling och utvecklingsarbetet går igång.

Agneta Frejd på Trafikverket berättar att de kontinuerligt arbetar med att åtgärda brister i den fysiska tillgängligheten. Tack vare ett EU-projekt ska Mora resecentrum blir mer tillgängligt för fler. Enkelt avhjälpta hinder är bortplockade på tågstationen i Ljusdal och arbetet är i fullgång i Falun. Hofors tågstation ska få nya plattformar, en åtgärdsvalstudie på Säters tågstation ska göras och man ska fundera vidare om/när ny tågstation (Gävle Västra) ska byggas. I Njurunda får de inga nya plattformar förrän år 2018. Men det största arbetet som gjorts för mer tillgänglighet är att alla tågstationer efter Ostkustbanan och Dalabanan inventerats. En åtgärdsrapport på varje tågstation har gjorts av en fristående tillgänglighetsrådgivare. Representanter från funktionshinderrörelsen har bidragit, ur ett brukarperspektiv, i en referensgrupp. Nu gäller det bara att det avsätts pengar så att de brister i tillgängligheten man hittat i inventeringen plockas bort. Nästa steg blir troligtvis en inventering av tågstationerna mellan Sundsvall och Storlien. När jag hörde att Trafikverket då planerar att använda sig av sommarjobbare protesterade jag vilt. För att säkerställa en fullgod och inventering med hög kvalité ska Trafikverket naturligtvis anlita riktiga tillgänglighetsrådgivare som exempelvis mig.

I mitt förra blogginlägg avslöjade jag vad jag ska pyssla med i Malmö tisdagen den 7 april. Onsdagen den 8 april åker jag till Göteborg, och Torsdagen den 9 april fortsätter "turnén" tillsammans med bland annat Johan Seige och Fredrik Ahlkvist. Alla som är intresserade av tillgänglighetsfrågan är naturligtvis även välkommen i Göteborg när arrangemanget genomförs mellan 13.00-17.00 på Världskulturmuseet. För att du ska få mer information om programmet, både i Malmö och Göteborg, publicerar jag här en presentationstext skriven av Johan Seige.

 

KULTUR, en MÄNSKLIG RÄTTIGHET?

Ett mycket spännande seminarium sprunget ur arvfondsprojektet DetFunkar.

 

Enligt FN:s allmänna förklaring om de mänskliga rättigheterna har alla människor rätt att delta i samhällets kulturella utbud. Verkligheten är dock en helt annan. Oräkneliga är antalet gånger personer med funktionsnedsättning tänkt gå på teater, bio eller konsert, men inte kunnat av den enda anledningen att lokalen inte haft ramp, att det inte funnits möjlighet att hjälpa en synskadad eller teckentolkning inte varit tillgänglig. Sitter eller står du när du pinkar? En fråga Johan Seige som är blind, och förövrigt också projektledare för arvfondsprojektet DetFunkar, får på fullaste allvar av vuxna personer ibland. Johan leder det här seminariet. Humor, eftertanke och ett förhoppningsvis förändrat sätt att tänka utlovas.

 

DetFunkar

Ett arvfondsprojekt som jobbar med att åskådligöra personer med funktionsnedsättnings vardag på ett lite mer humoristiskt sätt. Var blind, stek köttfärs, ta fram en burk krossad tomat ur skafferiet… eller är det en burk inlagda päron? Kan bli en intressant middag! DetFunkar visar att när man har en funktionsnedsättning, har man det från morgon till kväll. När man vaknar, borstar tänderna, jobbar, pussar på sin kära. Kampen med att få vardagen att funka är ibland större än ni kan ana.

 

Ni kommer få insikter i hur det är att stå i ett utanförskap om man sitter i rullstol, inte kan se eller höra. Hur man blir bedömd och kanske rent av exkluderad pga sitt utseende. Om det kommer Kari Berg från Arfondsprojektet RTSI föreläsa.

 

Rätten till sin identitet.

Arvsfondsprojektet RTSI syftar till att av, med och för unga inom främst subkulturerna goth och synth lyfta fram och synliggöra deras erfarenheter av diskriminering och utanförskap som de utsatts för på grund av deras stil. Projektet vill arbeta för att öka kunskap, väcka opinion och stärka unga i deras val av identitet. Föreläsare är projektledare Kari Berg. Kari, som även är musiker och modell, har från tonåren till vuxen ålder klätt sig i en alternativ stil och själv upplevt utanförskapet. Kari berättar om projektet och om diskrimineringen gentemot subkulturer.

 

Deltagare i seminariet Kultur, en mänsklig rättighet? Från Arvfondsprojektet DetFunkar, Johan Seige, Fredrik Ahlkvist, Lars-Göran Wadén. Från Arvfondsprojektet Rätten till sin identitet, Kari Berg. Från Kulturens bildningsverksamhet, Christoffer Lundström.

DetFunkar och Rätten till sin identitet drivs med medel från Allmänna arvsfonden, och ägs av studieförbundet Kulturens bildningsverksamhet.

Mellan klockan 13.00-17.00, tisdagen den 7 april 2015, arrangeras en hel eftermiddag sprängfylld med tillgänglighet och bemötandefrågor. Arrangemanget genomförs på Sankt Gertrud konferens i Malmö, och alla som vill är välkomna. Tillsammans med bland andra Johan Seige och Fredrik Ahlkvist medverkar jag på detta spännande arrangemang. Vi kommer att leverera några lärorika och underhållande timmar. Jag kommer troligtvis inte kunna låta bli att prata om mitt arbete med att testa den nya lagen som betraktar otillgänglighet som diskriminering.

I oktober 2014 lanserade Boverket en helt ny webbplats som tagits fram i nära samarbete med Funka.nu. Boverket har haft testande brukarpaneler, men uppmanar funktionshinderrörelsen att komma med förslag på fler för fortsatt testning och utvärdering. Nästan 100 anställda på Boverket har utbildats i att skriva på webben för att minska "myndighets språket" och satsa på tydliga rubriker och ingresser. Boverket har även tagit fram en mall för tillgängliga PDF-er. Den nya hemsidan har funktion för uppläsning, finns i lättläst format, har inga rörliga bilder, har tydliga kontraster i färger mellan text och bakgrund samt har en enkel, tydlig och enhetlig struktur. Boverket håller på att se över en funktion för teckentolkning, ett nytt verktyg som ska fungera på samma sätt som Google Translate. När det gäller filmer som Boverket producerar måste de bli bättre på att erbjuda versioner av filmen som är textad, syn- eller teckentolkad.

I mars 2013 fick Boverket i uppdrag av regeringen att se över bostadsanpassningslagen. Under hösten 2014 genomförde Boverket ett rådslagsmöte där bland annat funktionshinderförbunden fick reflektera kring förslagen. Jag representerade DHR vilket även resulterade i ett skriftligt remissvar från DHR. I december 2014 lämnade Boverket in sitt förslag till Socialdepartementet och nu får vi se om det blir någon lagändring av detta. Boverkets utredare uppmanade oss i funktionshinderförbunden att försöka påverka, opinionsbilda och ta kontakt med Socialdepartementet så kanske arbetet med en ny lag går fortare.

På samrådsmötet presenterades Boverkets förslag till ny bostadsanpassningslag. Jag väljer att inte skriva om detta i detalj i denna rapport utan hänvisar istället till den rapport jag skrev efter rådslagsmötet i höstas. Här kommer dock några exempel på lagförslag. Personer som beviljats plats på grupp- eller serviceboende ska inte kunna få bostadsanpassning. Brandskyddsåtgärder ska ingå i bostadsanpassningen. Man ska kunna få bostadsbidrag för att värna integriteten för dem som har personliga assistenter hemma genom att exempelvis bygga ett pentrykök eller dela av ett rum.

Boverket föreslår också att om jag inte följer tillgänglighetskraven i plan- och bygglagen och bygger ett nytt hus fel får jag inte bostadsanpassningsbidrag. Om kommunens bostadsbolag däremot inte följer lagen vid nybyggnation ska kommunen i efterhand få använda skattepengar i form av bostadsanpassningsbidrag för att åtgärda felet. Jag har påtalat detta både ljudligt och skriftligt flera gånger i form av vilda protester. Jag protesterade rejält även under samrådsmötet och menade att det inte är okej att Bostadsanpassningsbidraget används för att åtgärda otillgänglighet som uppstått på grund av att bostadsbolag inte följt lagen.

Jag sitter med i Boverkets samråd med funktionshinderförbunden. Detta blogginlägg, och de kommande imorgon och i övermorgon, är en rapport från det senaste samrådet den 5 mars 2015. Vill du alltså ta del av det allra mest aktuella i mitt funktionshinderpolitiska arbete får du inte missa kommande uppdateringar av min blogg.

 

 

Ylva Aller, från Boverket, berättade kort om vad myndighetens 250 anställda arbetar med, myndighetens värdegrund och mål. Fram till år 2020 är exempelvis målsättningen att 40 000 nya bostäder byggs per år. De närmaste åren förväntas tillväxten i samhällsekonomin vara god och räntorna mycket låga. Myndighetens arbete att ta fram "Vision 2050" ska påbörjas. Det handlar exempelvis om frågor som klimat, globalisering, urbanisering, digitalisering, infrastruktur och socioekonomiska aspekter. Jag påpekade att funktionshinderförbunden måste få vara med eftersom det visade sig att vi inte deltagit när "Vision 2025" togs fram.

 

 

 

Ylva Allert pratade också om "Hållbara städer", ett projekt som samordnar fem myndigheter på nationell nivå för att ta fram övergripande gemensamma strategier och planer. En av många delar i "Hållbara städer" handlar om en kompetenssatsning kring plan- och bygglagen. Målsättningen är att ge ekonomist stöd till utvecklingsprojekt, utbilda kommunerna i plan- och bygglagen samt bilda nätverk mellan kommuner och myndigheter. Jag sa att nuvarande plan- och bygglag är förhållandevis bra, problemet är att många inte ens vid nybyggnationer följer lagen och att kommunerna oftast är dåliga på att följa upp om bygglovskrav följs. Jag önskade också att funktionshinderförbunden skulle få vara med i "Hållbara städer" projekten för att få med ett brukarperspektiv.

Nu har jag kvällen räddad. Ett dataspel där man styr en vild rullstolsåkare har jag aldrig sett förr. Mitt intresse för funktionshinderfrågor och framförallt tillgänglighetsfrågor gör förstås att jag tycker att detta är mycket intressant.