Livet rullar vidare

Jag frågade om det alltså kan bli så att ett helt nytt trevåningshus byggs med många lägenheter, men utan hiss? Om flerbostadshuset bara ska användas som anläggningsboenden för nyanlända behövs ingen hiss, säger Boverket. Myndigheten påpekar dock att så fort som de nyanlända flyttat ut och någon annan flyttar in kickar den riktiga lagstiftningen igång och en hiss måste installeras. Personligen tror jag det blir både billigare och bättre att bygga hiss och alla våningsplan tillgängliga direkt.

Enheten arbetar utifrån EU-direktiv om fri rörlighet av byggproduktion. Ett EU-direktiv om hissar införs 2016 och en linbaneförordning är på gång. Jag är inte insatt i vad direktivet och förordningen innebär. Förutom tillgänglighetskrav står tydliga reparations- och servicekrav på min önskelista. Jag hör allt för många historier om rullstolsanvändare i flerbostadshus som drabbas av husarrest när hissen är trasig. Enheten arbetar också med att ta fram ekologiska designkrav för mindre utsläpp vid vedeldning. Viktigt då att även tänka på personer med astma och allergi. Enheten ska även ta reda på hur tillgänglighetskrav tolkas och tillämpas lokalt i kommuner, landsting och regioner.

Enheten arbetar med plan- och bygglagen. Allt från detaljplanering och LOV-prövning till Byggprocessen och tillsyn och vägledning. Ett regeringsdirektiv heter PBL-kompetens där enheten jobbar med kunskapsförmedling till kommuner och länsstyrelser. Jag påpekade att myndigheten oftare borde ta vara på kompetensen hos personer med funktionsnedsättning. Boverket utbildar, men då borde personer med egen personlig erfarenhet av funktionsnedsättning finnas med och få möjlighet att lyfta sin egen upplevelse. Andra saker som enheten arbetar med är ovårdade tomter och förfallna byggnader, minskad skyldighet att underrätta inför LOV och minskad rätt att överklaga LOV-beslut. Förutom att göra tillsynsrapport och uppföljningsrapport ska enheten titta närmare på sociala bostäder i Europa och allmännyttans roll för fler bostäder. Enhetens egna reflektion är att det blåser förenklingsvindar och att tillsynsarbetet prioriteras ner. Det är stora skillnader mellan kommunerna i kompetens och utövande trotts att plan och bygglagen är samma lag i hela Sverige.

Enheten arbetar med hemsidan och annan information från Boverket. Enligt Myndigheten för delaktighets kontroller är Boverket en av landets bästa myndigheter på att ha tillgänglig information. Men inget på hemsidan är teckentolkad information. Enhetens mål är att ha tillgänglig och begriplig information för alla. De jobbar med klarspråk, lättlästa texter, grafisk form, webbseminarium textas och tillgängliga PDFer, men en del är kvar att göra. Flera e-tjänster ska bli tillgängliga och Boverket vill gärna att personer med funktionsnedsättning testar och återkommer med recensioner om vad som är bra och dåligt. Boverket har även talsvarstjänster och jag påpekade att dem är svåra att hantera för dem som har talsvårigheter.

Enheten arbetar med utgångspunkt i bostadsförsörjningslagen. Under 2016 ska en ny handbok tas fram som kommunerna kan ha när de arbetar med bostadsfrågor. Ett annat regeringsdirektiv har rubriken "Boende till rimliga kostnader". Tyvärr har gruppen människor som har det svårast på bostadsmarknaden ökat. Enheten ansvarar också för stadsbidraget till tillgänglighetsinventering av flerbostadshusbeståndet. I april kom Boverket med en rapport som berättade hur det gått, och får Boverket bestämma vill de ha mer stadsbidrag så fler kommuner inventerar. Enheten ska även titta närmare på svenskarnas höga belåningsgrad och arbeta för att få med mer sociala aspekter i boende och stadsutveckling. Avslutningsvis ska enheten även granska allmännyttans och de kommunala bostadsbolagens nytta. De har exempelvis aldrig haft så liten utförsäljning som nu.

Enheten arbetar med byggregler vilket gör att tillgänglighetsfrågor ständigt ligger på dagordningen. Behovet av fler bostäder tar mycket plats, men de hinner även med annat. Enheten har tagit fram riktlinjerna för tillfälliga anläggningsboenden. Det är idag okej att bygga ett helt nytt hus och använda det som flyktingboende utan att huset är tillgängligt för personer som använder rullstol. Men så fort som husets användningsområde ändras måste det byggas om och följa tillgänglighetskrav i plan- och bygglagen.

Enheten har också ett regeringsdirektiv om att utreda studentbostäder. Jag påpekade att det där med studentbostäder verkar vara en historia som aldrig tar slut. Jag har tappat räkningen på alla utredningar. Regeringen fortsätter minska krav på tillgänglighet och Boverket har gång på gång sakt, med stöd från funktionshinderrörelsen, att det inte går att göra bostäder med mindre kvadratmeter. Det går inte att införa fler undantag. Men det verkar som om regeringen tänker utreda, utreda och utreda igen tills den som utreder kommer fram till det regeringen vill. Frågar och tjatar man tillräckligt många gånger kanske alla avslag och nej plötsligt blir ett ja, eller? Boverkets chef för enheten sa att myndigheten inte är glad för att behöva utreda detta igen. Utredningen ska vara klar i juni.

Enheten arbetar med arkitektur, byggarkivarier och samhällsstrateger. Det handlar om allt från buller till kulturarvsfrågor.  Allt enheten gör berör mer eller mindre tillgänglighetsfrågor. Just nu är fokus på tre regeringsdirektiv. "Hälsa, trygghet och säkerhet", "Bo rätt" samt "PBL kompetens. De två första handlar bland annat om äldres möjligheter att bo tillgängligt och bra. Den tredje ska ta reda på hur plan- och bygglagen tillämpas i kommuner, landsting och regioner. Enheten håller också på att ta fram en inspirationsskrift med goda exempel på tillgänglighet för personer med funktionsnedsättning.

Enheten arbetar med stöd och bidrag. För dem som vill göra byggnader mer tillgängliga dyker det då och då upp stöd och bidrag. Stöd till samlingslokaler i offentliga byggnader, stöd till renovering av skolor och utemiljöer och stöd till energieffektivisering är några exempel. Stöd för äldreboenden, bostadsanpassningsbidrag, kommunstöd för bostäder och stöd till inventering av tillgängligheten i flerbostadshus är andra exempel. Om det sistnämnda kom en rapport i april och Boverket föreslår att fler statliga bidragspengar läggs på inventering. 

Jag påpekade att tillfälliga särlösningar med bidrag sällan blir riktigt bra. Fler borde leva utifrån ansvars- och finnansieringsprincipen. Fler generella långsiktiga lösningar borde införas istället för tillfälliga stöd. I dag finns exempelvis Rut- och Rot-avdrag. Vad sägs om ett Ramp-avdrag som kan fungera som Rut eller Rot när något görs mer tillgängligt för fler.

Enheten ser till att Sverige genomför EU-direktiv om energieffektivisering och att vi följer energikrav i byggstandarder. 2020 ska alla nya byggnader vara "nära-noll-energi-byggnader". En ny svensk strategi för energieffektivisering med styrmedel i form av morötter och piskor är på gång 2017. Och när man ställer krav på energieffektivisering passar man på att även ställa tillgänglighetskrav.

Enheten jobbar med kommuner, landsting och regioners översiktsplaner, men den senaste tiden har fyllts med bostadskris och flyktingkris. Enheten arbetar också med Boverkets kompetenssatsning, exempelvis databasen om BBR. De menar att det är viktigt med tillgänglighet i ett tidigt skede i detaljplaneringen. Jag berättade om den nya Gävlemodellen där detaljplaner ska granskas utifrån sociala aspekter. Enheten letar efter positiva exempel och avdelningschefen blev nyfiken.

Som du säkert redan vet gör jag både utbildningar och inventeringsuppdrag. Ett exempel på de inventeringar jag gjort har nu blivit ett konkret resultat. Efter att jag, på uppdrag av Länsstyrelsen Gävleborg, delat med mig av min kunskap har Granön i Gysinge utanför Sandviken gjorts mer tillgänglig för fler. Där finns idag en stig som är betydligt bredare och med ett jämnare underlag än tidigare. Den fungerar utmärkt att köra både barnvagn, rullator eller rullstol på. Längs med stigen finns ett cirka 450 meter långt ledstråk så blinda eller personer med nedsatt syn enklare kan orientera sig. Efter stigen finns även tillgängliga sittplatser.

 

Den 22 maj kommer jag att finnas på plats på Granön hela dagen. Klockan 12.00 och klockan 14.00 ansvarar jag för en guidning där jag berättar mer om mitt arbete med tillgänglighetsfrågor. Jag kommer naturligtvis även nämna att Gysinge naturreservat, som bildades 1975 och idag ingår i Färnebofjärdens nationalpark, har lövskogar och älvängar som annars är ovanliga i Gävleborgs län. Granön är en tillgänglig del av reservatet. På ön finns en gammal engelsk park som anlades under brukstiden. Många europeiska trädslag har planterats i parken. Längs med öns naturstig kan besökare se och läsa mer om träden.

 

 

 

 

 

Delmål två går ut på att om samverkan ökar mellan olika aktörer så kommer medvetenheten om personer med funktionsnedsättnings behov att förbättras. I rapporten menar man att exempelvis så kallade tillgänglighetsråd där representanter från funktionshinderorganisationer träffar representanter från myndigheter och tillsammans kommer fram till bra saker leder till mer tillgänglighet för fler. Det låter så bra i rapporten. I verkligheten beslutade Trafikverkets region mitt att minska samarbetet med funktionshinderrörelsen genom att lägga ner region mitts tillgänglighetsråd.

Delmål tre är att andelen personer med funktionsnedsättning som upplever att de har möjlighet att använda buss, tåg, flyg och båt ska öka. I rapporten står det: "Upplevd tillgänglighet i resenärsundersökningar har inte märkbart ökat".