Sommarstängt


Mitt funktionshinderpolitiska engagemang tar förstås aldrig slut. Mer eller mindre dygnet runt arbetar jag för ett mer tillgängligt samhälle för fler. Men nu ska jag försöka vara lite ledig. Bloggen tar semester och den 1 augusti 2015 öppnar den igen. Jag vill passa på att önska alla mina bloggläsare, Facebook-vänner, Twitter-följare och alla andra en riktigt bra sommar. Ett stort tack vill jag också ge er alla för all uppmuntran och stöd för min diskrimineringsanmälan mot Almedalsveckan. Det har aldrig varit så mycket aktivitet i mitt Facebook och Twitter som nu. Självklart blir det alla ni trogna bloggläsare som först får veta det senaste om hur alla mina ärenden hos Diskrimineringsombudsmannen hår. Jag ska nu ladda batterierna inför en kommande intensiv men oerhört rolig och spännande hösttermin som jag ser mycket fram emot. Hoppas att du får en bra sommar.

Torsdagen den 22 oktober 2015

Mitt bloggande lämnar nu Almedalen. Jag är hemma igen efter några roliga, lärorika, stressiga, innehållsrika, spännande och intressanta dagar. Min blogg övergår nu till det vanliga vilket betyder att det handlar om en kombination av mitt förtorendeuppdrag i DHR och mitt arbete som tillgänglighetsrådgivare. Du som följer bloggen får helt enkelt följa med i mitt liv som bokstavligen rullar vidare. Trots att jag är egenföretagare och egentligen aldrig kan ta ledigt från mitt funktionshinderpolitiska engagemang ska jag nu försöka ha lite semester.
 
Min hösttermin är inte fullbokad, men där finns redan massor av spännande uppdrag. Jag återkommer till det, men kan redan nu avslöja en grej. På uppdrag av Riksantikvarieämbetet medverkar jag nämligen i deras stora konferens i Certecs lokaler på Lunds Tekniska Högskola torsdagen den 22 oktober 2015. Konferensens rubrik är "Tillgängligt kulturarv?" och handlar om att tillgången till kulturarvet är en mänsklig rättighet. Det kommer handla om allt från den fysiska tillgängligheten till hur den senaste årens teknikutveckling skapat nya möjligheter i digital tillgänglighet. Konferensen riktar sig till alla som arbetar med tillgänglighetsfrågor, företrädare för funktionshinderrörelsen samt forskningsinstitutioner och universitet.

Jag har prestationsångest

Det här blir min sista rapport från alla ntensiva, men roliga och lärorika, dagar på ön. Kontrasten bland allt som hänt är stor. Jag har ätit Salmbärsketchup för första gången och tyckte det var så gott att jag var tvungen att köpa hem en flaska. Jag anmälde självaste organisationen bakom hela Almedalsveckan vilket gjorde att hela Gotland gungade till. I över 40 landsortstidningar, i Expressen, Aftonbladet, Svenska Dagbladet, Göteborgs posten, Sveriges television, TV4 osv... osv... har otillgängligheten i Visby uppmärksammats. Ett "problem" nu är dock att prestationsångesten redan kommer krypande för hur ska jag kunna toppa detta nästa år när Almedalsveckan arrangeras igen? Har du något tips på skojiga saker jag kan göra för att lyfta tillgänglighetsfrågan så blir jag glad om du skickar ett mail.

 

En intervju och nästan en timmes inspelning med TV4.
 

 
Jag åt lunch med assistansbolagets kommunikatör Jonatan Arenius och förklarade att deras tillgänglighetsbarometer inte är heltäckande. Jag förklarade tydligt DHRs ideologi när det gäller att vi inte gillar vinstdrivande assistansbolag. Samtidigt är Jonatan Arenius en trevlig prick och tillgänglighetsbarometern gör ju trotts allt att kommuner tvingas ta upp tillgänglighetsfrågan på dagordningen. Tillgänglighetsbarometern, trots att den långt ifrån är fulländad, gör ändå att media uppmärksammar och det skapar oppinion för ett samhälle mer tillgängligt för fler.

 
 
I minglet, på Visbys gator och torg, träffade jag plötsligt Anna Bergholts och fick en kort pratstund. Hon är journalist, moderator, föreläsare och författare.
 
 
Jag intervjuades i Aftonbladets morgon TV.
 

Jag fick äran att medverka på scenen i Handikappförbundens tält under ett seminarium som handlade om Demokratiutredningen.
 

Två otillgängliga seminarier

Massor av seminarium, mingel och andra arrangemang genomfördes i otillgängliga lokaler. På Almedalsveckans hemsida står det att allt som görs Är gratis och öppet för alla, det står att Almedalsveckan troligtvis är världens mest demokratiska plats. Men tyvärr stämmer inte "öppen för alla" när det gäller mig. På grund av otillgänglighet utestängs jag från massor. Här kommer två exempel.

I Almedalsguiden finns en tillgänglighetsguide som, i samArbete med bland annat DHR, blivit allt bättre för varje år som gått. I år hade Almedalsguiden extra fokus på tillgänglighet och uppmuntrade  arrangörer att fylla i all information när de registrerade sina seminarier, mingel och annat. Men tyvärr blev det ofta fel ändå. Vissa arrangemang var otillgängliga trots att det stod att de var okej, och tvärt om. Jag avstod exempelvis från seminarium eftersom det inte fanns tillgänglighetssymbol i guiden. Sedan visade det sig att programmen genomfördes i tillgängliga tält på Visbys gator och torg.


Det stod i Almedalsguiden att ett seminarium av Kommunförbundet Skåne var tillgängligt. Det handlade om mänskliga rättigheter utifrån barnkonventionen. Men när jag kom fram till lokalens entré kryllade det av trappor. Jag fick tag på seminariets arrangör och det visade mig till en bakdörr. Jag frågade om Kommunförbundet Skåne brukar ha en speciell entré även för rödhåriga. Men det verkade vara så att särlösningar bara gäller personer med funktionsnedsättning. Bakdörren var låst, men efter en tids väntan kom någon med nyckel. Vi gick in och jag ställdes inför en ännu brantare och längre trapp än vid huvudentrén. Någon hade varit och hämtat två skenor och de stupade rakt ner. Det var förstås omöjligt för mig att komma ner.

Under onsdagen ville jag besöka Svensk fastighets seminarium om hur man bygger smarta städer, det skulle även handla en del om tillgänglighetsfrågan. Men för att komma till konferenslokalen behövde jag passera ett tiotal Trappor. Medvetet stod jag kvar vid trappen på ett sätt så alla tydligt såg att jag ville vara med på seminariet. Den ena besökaren till seminariet efter den andra passerade mig och de flesta stannade upp och frågade om jag behövde hjälp. Jag blev till och med erbjuden att bäras upp men tackade förstås nej. Efter en stund kom seminariets föreläsare ut och beklagade sig för att jag inte kom in. Hon berättade att hon skulle prata om tillgänglighet och hade ingen aning om att lokalen var otillgänglig. Hela tiden stannade den ena besökaren efter den andra och fick veta att de skulle på ett seminarium om tillgänglighet. Till slut kom även arrangören ut. Han ursäktade sig ännu mer och tyckte att situationen verkligen var pinsam. Han lovade att bättra sig nästa år. Plötsligt lämnade han fram sitt visitkort och bad att jag skulle höra av mig. Han hade nämligen kommit på den briljanta idéen att DHR och Svensk Fastighet borde göra ett eget seminarium tillsammans nästa år om otillgänglighet.

Almedalens seminarium


Min upplevelse av Almedalsveckan är att de flesta seminarium antingen handlade om arbetsmarknadsfrågor eller samhälls- och bostadsbyggande. Här kommer en rapport över några seminarier jag deltog i. Under de flesta seminarium var jag delaktig och ställde frågor efter att ha presenterat mig från DHR så alla i publiken hör att DHR är där.

"Alla ska ha tillgång till digitaliserad kommunikation." Ett arrangemang av Post- och Telestyrelsen som handlade om tidningen 8 sidors verktyg för tillgänglig digital kommunikation för alla.

"Vi söker dig som kan hålla en boll i luften, väldigt länge - En arbetsmarknad för alla." Ett arrangemang av Social Venture Network.

"Krav på tillgänglighet vid offentlig upphandling." Ett arrangemang av Post- och Telestyrelsen och Myndigheten för delaktighet.

"Alla är inte lika - alla passar inte i storlek 38." Ett arrangemang av Finsam och Arbetsförmedlingen. Handlade om ett projekt med bemötandeutbildningar för att få ut personer med funktionsnedsättning ut i arbetsmarknaden.

"Vad kan arkeologer och ortopeder lära av varandra om benskörhet. Ett arrangemang av Uppsala Universitet.

"Enklare vardag för personer med funktionsnedsättning - vad gör Försäkringskassan." Ett arrangemang av Försäkringskassan om bland annat assistans och Hässleholmsprojektet. Med försäkringsdirektör Birgitta Målsäter.

"Som en flipperkula mellan myndigheter - tar det aldrig slut." Ett arrangemang av Försäkringskassan om situationen för föräldrar till barn med speciella behov. Försäkringskassan hade satt upp en stor tavla där de ville att seminariumbesökare skrev. Jag skrev "Ge personer med funktionsnedsättning alla resurser och förutsättningar så FNs konvention om mänskliga rättigheter för personer med funktionsnedsättning efterlevs."

"Rätt att delta - vad händer med funktionshinderfrågorna i svenskt bistånd." Ett arrangemang av Svenska Afghanistankommittén, Indviduell Människohjälp och MyRight.

"Museet som ett nav i demokratin." Ett arrangemang av Riksförbundet Sveriges museer och Gotlands museum med kulturministern Alice Bah Kunke.

Tre coola brudar

Egentligen är det inte riktigt klokt. Tänk att "lilla" jag fick möjlighet att träffa och prata med tre coola brudar under mina dagar i Visby.


Plötsligt sprang jag på Anne Holm Gulati, chef för självaste Myndigheten för delaktighet.


När tidningen Föräldrakraft bjöd in till rosévin och mat minglade jag bland annat med självaste Åsa Regnér som är barn-, äldre- och jämställdhetsminister.


Det var riktigt trevligt att få en pratstund med Kultur- och demokratiminister Alice Bah Kunke. Jag berättade bland annat att jag sällan arbetar med funktionshinderpolitik. Det jag pysslar med hela dagarna handlar om frågor kring demokrati, mångfalld och mänskliga rättigheter. Och kan du tänka dig att det sedan år 2001 står i plan- och bygglagen att enkelt avhjälpta hinder skyndsamt ska undanröjas. När Kulturrådet delar ut pengar så ställer myndigheten krav på att kulturaktörer arbetar med att ta bort enkelt avhjälpta hinder. Men när Kulturrådet nyss gjorde en uppföljning av hur kulturaktörer lyckats visade det sig att bara 16 procent klarar kraven. Undrar om Kulturrådet tycker att 15 år är skyndsamt?


Folkpartiet


Nu inväntar jag Folkpartiets partiledare Jan Björklund. Det blir intressant att höra om hans tal under Almedalen 2015 tar upp funktionshinderpolitik. De frågor som jag ställt till partiet har pressekreterare Adam Alfredsson besvarat så här:


Vad gör ditt parti för att enkelt avhjälpta hinder undanröjs, tillgängligheten förbättras för personer med funktionsnedsättning och att målen i strategin för genomförandet av funktionshinderpolitiken efterlevs?
 
Folkpartiet var starkt pådrivande för att diskrimineringslagen också skulle omfatta bristande tillgänglighet. Vi tror att det, utöver att kunna ge enskilda upprättelse, har en viktig normerande effekt. En arbetsgrupp i Folkpartiet (mer om den nedan) har föreslagit dels att undantaget som gör att småföretag inte omfattas av detta ska tas bort, dels att alla skolor, även friskolor, ska ha grundläggande fysisk tillgänglighet. Folkpartister är också ofta pådrivande lokalt och i det vardagliga politiska arbetet att alltid komma ihåg tillgängligheten. Det stora problemet som vi bedömer det är inte att det saknas regler och planer, utan att de inte följs! Och även om vi också vill skärpa tillsynen räcker det inte, det måste finnas med i den politiska vardagen.


Vad anser ditt parti om att definitionen hatbrott även ska innefatta brott mot personer med funktionsnedsättning?
 
Brottsbalkens skrivningar om straffskärpning vid hatbrott behöver ses över i sin helhet, av många skäl. När man gör en sån översyn bör man överväga om och hur man kan inkludera brott mot personer med funktionsnedsättning.


Vad gör ditt parti för att få ut fler personer med funktionsnedsättning ut i arbetsmarknaden?
 
En arbetsgrupp i Folkpartiet (mer om den nedan) har nyligen fått i uppdrag att förnya vår funktionshinderpolik, bland annat vad gäller arbetsmarknaden. Vår utgångspunkt är att det viktigaste är att bekämpa fördomar och arbeta med matchning – en funktionsnedsättning behöver inte vara något hinder alls om jobbet är det rätta. Offentliga arbetsgivare har ett särskilt ansvar. Arbetsintegrerande sociala företag kan också bidra till att slussa in långtidsarbetslösa och personer med funktionsnedsättning på arbetsmarknaden. För dem som behöver extra stöd bör systemet med lönebidrag reformeras och det danska systemet med flexjobb är intressant i det sammanhanget. Jobbcheckar är ett sätt att ge arbetsgivare information om vilka stöd en arbetssökande är berättigad till.


Något i övrigt du vill berätta om hur ert parti vill utveckla funktionshinderpolitiken?
 
Folkpartiet har nyligen tillsatt en arbetsgrupp som ska förnya vår funktionshinderpolitik, under ledning av Maria Johansson, tidigare ordförande i DHR. Gruppens uppdrag är att se över ”Hur välfärdspolitiken kan bidra till att fler får ett arbete och hur förmågan ska tas tillvara också hos de som idag står utanför arbetsmarknaden. De med minst möjligheter idag ska få fler möjligheter imorgon. Kommissionens kan med denna utgångspunkt exempelvis överväga förändringar av dagens subventionerade anställningsformer. Kommissionen ska pröva frågan om ytterligare reformer för ökad fysisk tillgänglighet. Kommissionen ska också se över om och hur egenmakten för personer med funktionsnedsättning kan stärkas och i det perspektivet bland annat pröva hur tillgången till hjälpmedel bör se ut. Kommissionen ska vidare belysa både kostnadsutvecklingen och kvaliteten för LSS i allmänhet, och för personlig assistans och assistansersättning i synnerhet. Utgångspunkter för kommissionens arbete är det rättighetsperspektiv som genomsyrar FN:s Konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning, och det långsiktiga målet om ett Sverige där mångfald ur alla perspektiv välkomnas och ses som en tillgång. ”

Otillgängliga Almedalen

Många lokaler i Visby är otillgängliga vilket gör att jag, som sitter i rullstol, inte kan ta del av allt. Under mina dagar på ön har jag deltagit i massor av spännande saker, men att inte kunna välja seminarium, mingel och andra arrangemang utifrån mina intressen känns fel. Jag måste först och främst välja aktiviteter som väljer att välkomna mig genom att arrangören är i en tillgängliga lokaler. På Almedalsveckans hemsida kan jag läsa att Almedalen ”utvecklats till att bli Sveriges största politiska mötesplats. Genom demokrati och öppenhet ger veckan alla som vill debattera samhällsfrågor möjlighet att delta. Öppenheten och tillgängligheten under Almedalsveckan är unik både för Sverige och övriga världen. Alla evenemang under veckan är kostnadsfria och öppna för alla.
Tyvärr är dessa vackra ord inget som gäller mig.

Här kommer några exempel på aktörer som, på grund av att de varit i otillgängliga lokaler, får ett stort minus från mig.

Hejdigitalt arrangerade flera seminarium i otillgängliga lokaler så jag kunde exempelvis inte delta på seminariet ”Bloggen som värdeskapare för dina frågor”.

Svenska Taxiförbundet arrangerade ett seminarium med rubriken ”Nollvision för färdtjänsten”, men enligt informationen på Almedalsveckan stod inget om att lokalen är tillgänglig för mig i rullstol. När jag pratade med någon från Taxiförbundet sa de att lokalen var tillgänglig genom en tillfällig ramp. Men eftersom rampen inte levde upp till lagkrav på tillgänglighet valde jag att avstå.

Danderyds sjukhus arrangerade ett seminarium om hur ny teknik kan revolutionera rehabilitering. Men seminariet genomfördes i otillgängliga lokaler så jag kom inte in.

När Business Arena och Fastighetsnytt arrangerade seminarium om stadsplanering, bostäder och infrastruktur kunde jag inte vara med eftersom de valt otillgängliga lokaler.

När studieförbundet ABF arrangerade seminarium för att diskutera folkrörelsens betydelse fanns ingen information i Almedalens program om att lokalen var tillgänglig så jag valde att inte ens försöka gå dit.

När Unionen arrangerade seminarium om utmaningar på framtidens arbetsmarknad ville jag vara med. Men eftersom det inte fanns någon information i programbladet om att arrangemanget gjordes i en tillgänglig lokal fick jag hitta på någonting annat.

När Pacta arrangerade seminarium om mångfald och integration kunde jag inte vara med eftersom lokalen inte var tillgänglig för personer som använder rullstol.

När Sveriges Arkitekter arrangerade seminarium om bostadsbyggande valde jag att avstå. Jag välkomnades till deras lokal genom en speciell entré, något som jag inte tycker är okej. Jag vill förstås välkomnas på samma sätt som andra genom huvudentrén. Det ska inte spela någon roll om man tar sig fram med gummisulor på fötterna eller, som jag, gummidäck. Det ska vara samma entré för alla.

Det blev nästan komiskt när Bygdegårdarnas Riksförbund, Studieförbundet Vuxenskolan, Riksteatern och Ideell Kulturallians arrangerade seminarium om allas rätt till kultur i otillgängliga lokaler som utestängde mig i rullstol.

Regeringens framtidsseminarium med underrubriken ”underbara dagar framför oss?” tyckte jag verkade intressant. Men eftersom regeringen valde att lägga seminariet i en otillgänglig lokal så fick jag inte vara med.

Folkets Hus och Parker arrangerade ett seminarium med rubriken ”Tillgängliga mötesplatser för alla”. En av talarna var kulturministern Alice Bah Kuhnke. Det hade varit riktigt spännande att se, men eftersom arrangemanget var i en otillgänglig lokal så kunde jag inte släppas in.

Vänsterpartiet

Nu inväntar jag Vänsterpartiets partiledare Jonas Sjöstedt. Det blir intressant att höra om hans tal under Almedalen 2015 tar upp funktionshinderpolitik. De frågor som jag ställt till partiet har Vänsterpartiet besvarat så här:
 
 
Vad gör ditt parti för att enkelt avhjälpta hinder undanröjs, tillgängligheten förbättras för personer med funktionsnedsättning och att målen i strategin för genomförandet av funktionshinderpolitiken efterlevs?
 
Människor med funktionsnedsättning ska vara fullt delaktiga i samhällslivet på lika villkor som andra. Diskrimineringslagstiftningen om bristande tillgänglighet måste skärpas så att inskränkningar som begränsar människors delaktighet tas bort. Vi vill avskaffa diskrimineringslagstiftningens undantag för företag med färre än tio anställda, för privatpersoner och för bostadsmarknaden. Vi vill också avskaffa rekvisiten om varaktighet och om ekonomiska förutsättningar.
 

Vad anser ditt parti om att definitionen hatbrott även ska innefatta brott mot personer med funktionsnedsättning?

Vänsterpartiet vill ge DO ökade resurser att förebygga och bekämpa diskriminering samt öka möjligheterna till skadestånd. För Vänsterpartiet är ett rättvist och jämlikt samhälle fritt från rasism och diskriminering. Ingen ska drabbas av hat eller diskriminering på grund av hud- och hårfärg, religiös eller kulturell klädsel, funktionsnedsättning eller sexuell läggning eller könsidentitet och könsuttryck. Vänsterpartiet vill därför ge polisen i uppdrag att kraftfullt prioritera arbetet mot hatbrott.
 

Vad gör ditt parti för att få ut fler personer med funktionsnedsättning ut i arbetsmarknaden?
 
Vänsterpartiet vill göra arbetsmarknaden tillgänglig för alla. Vi har en övergripande politik för ett mer mänskligt arbetsliv som ökar möjligheterna för personer med funktionsnedsättning att vara en del av den reguljära arbetsmarknaden. Vi vill förbättra möjligheterna för personer med funktionshinder att arbeta genom att bland annat modernisera lönestödet, se över möjligheten att utforma ett ekonomiskt stöd till sociala företag, ge myndigheter i uppdrag att ta fram mål för anställning av personer med funktionsnedsättning och ge Arbetsförmedlingen i uppdrag att vidta åtgärder för att motverka omotiverade könsskillnader när det gäller arbetsmarknadsinsatser för personer med funktionsnedsättning.
 

Något i övrigt du vill berätta om hur ert parti vill utveckla funktionshinderpolitiken?
 
Stärkt rätt till personlig assistans genom att lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade ändras, så att man uppfyller ursprungsintentionerna i LSS om möjligheten att leva ett liv som andra. Bättre tillgång till hjälpmedel genom enhetliga nationella regler för förskrivning av hjälpmedel samt genom att samordna hjälpmedelsförskrivningen under en huvudman.


Smått och gott från min tid på ön

Förutom min diskrimineringsanmälan på grund av Almedalens otillgänglighet som troligtvis inte gått någon obemärkt förbi har jag förstås gjort en hel del annat smått och gott. Jag bevakar exempelvis alla partiledartal.


När Centerpartiets ledare Annie Lööf stod på scenen under söndagen befann jag mig nästan längst framme i publikhavet.


När Socialdemokraternas ledare Stefan Löfven stod på scenen under måndagen var det så mycket folk att jag valde att bevaka talet från Aftonbladets tält.


När Kristdemokraternas ledare Ebba Busch Thor stod på scenen under tisdagen stod jag nästan längs framme igen. Det var dock svårt att få en bra bild eftersom partiledaren stod så långt bak på scenen.

När Sverigedemokraternas Jimmie Åkesson talade lämnade jag Almedalen eftersom hans politik inte intresserar mig. När Miljöpartiets Gustav Fridolin talade satt jag på ett tåg hem från Stockholm och lyssnade genom en webbsändning i Ipaden. Talen av Moderaternas Anna Kinberg Batra, Vänsterpartiets Jonas Sjöstedt och Folkpartiets Jan Björklund följde jag inte live. Dessa tal tittade jag däremot på i efterhand på webben.


En av alla seminarium jag besökte arrangerades av Sveriges Arkitekter. Det handlade om utredningen Gestaltad Livsmiljö. När publiken fick möjlighet att ställa frågor tog jag mikrofonen, presenterade mig så att hela publiken fick veta att DHR var där och frågade hur utredningen tar hänsyn till personer med funktionsnedsättning. Svaret handlade mest om att det behövs mer utbildning och insatser för att förändra attityder bland människor som arbetar med att gestalta vår miljö.

För över ett år sedan fick jag veta att regeringen beslutat att Malmö kommuns stadsarkitekt Christer Larsson fått uppdraget att ta fram förslag till en ny nationell politik för form, arkitektur och design. Jag upptäckte snabbt att det inte fanns någonting i regeringens direktiv att Christer Larsson skulle tänka på tillgänglighetsfrågor. Personer med funktionsnedsättning och ordet "tillgänglighet" stod ingenstans. Det här måste jag göra någonting åt, tänkte jag och bestämde mig för att försöka få kontakt med Christer Larsson. Eftersom han arbetar i Malmö borde det inte vara svårare än att skicka ett mail till förnamn.efternamn@malmo.se tänkte jag och vipps fick vi kontakt. Några månader senare träffade jag och DHRs ombudsman och tillgänglighetsexpert Karolina Celinska, Christer Larsson och hans kollegor. Och några veckor efter vårt möte kom regeringen med ett tilläggsdirektiv till utredningen som sa att Christer Larsson även måste tänka på tillgänglighetsfrågan för personer med funktionsnedsättning. Det kändes riktigt bra att "lilla" jag och Karro kunnat påverka regeringen. I oktober ska utredningen vara klar och DHR har alltså påverkat förslagen på framtidens form, arkitektur och design innan utredningen ens skickats ut på remiss.

Moderaterna

 
Nu inväntar jag Moderaternas partiledare Anna Kinberg Batra. Det blir intressant att höra om hennes tal under Almedalen 2015 tar upp funktionshinderpolitik. De frågor som jag ställt till partiet har pressekreterare Niklas Gillström besvarat så här:

 
 
Vad gör ditt parti för att enkelt avhjälpta hinder undanröjs, tillgängligheten förbättras för personer med funktionsnedsättning och att målen i strategin för genomförandet av funktionshinderpolitiken efterlevs?

Alla ska ha möjlighet att delta i samhället utifrån sina individuella förutsättningar. Den som har en funktionsnedsättning ska ges brett utbud av arbete, sysselsättning, boendeformer och hjälpmedel som är varierat och anpassat för att möta individuella behov. Moderaterna arbetar aktivt både lokalt och nationellt. På allt fler orter pågår lokala tillgänglighetsvandringar och deltagande i handikappråden m m för att öka förståelse.
 

Vad anser ditt parti om att definitionen hatbrott även ska innefatta brott mot personer med funktionsnedsättning?

Diskriminering och mobbing är aldrig acceptabelt. Diskussionen att föra in det under kategorin hatbrott har vi inte tagit ställning till. Bristande tillgänglighet handlar inte bara om trappsteg som hindrar en rullstol eller andra fysiska hinder. Det kan även handla om bristande kunskap och insikt om vad funktionsnedsättning innebär. Alla former av diskriminering är oacceptabelt och är hinder mot öppet och inkluderande samhälle. Vår politik syftar därför till att motverka diskriminering i alla dess former.
 

Vad gör ditt parti för att få ut fler personer med funktionsnedsättning ut i arbetsmarknaden?

Vi prioriterar det högt. Vi vill fortsätta riva hinder för att fler ska kunna arbeta utifrån sin förmåga. Den som har en funktionsnedsättning ska ges möjligheten att delta i arbetslivet utifrån sina egna förutsättningar. Eget arbete ger gemenskap och skapar känsla av att vara behövd, samtidigt som det ger egenmakt genom en egen inkomst. Om man p g a funktionsnedsättning inte har möjlighet att delta i arbetslivet vill vi öka möjligheter till meningsfull daglig sysselsättning utformad utifrån egna önskemål och förutsättningar som ger möjlighet till gemenskap och berikar vardagen. Den som behöver det ska i större utsträckning ges möjlighet att välja och ha inflytande över vem som ska utföra vård-, rehabiliterings-, och stödinsatser, liksom dess utformning.
 

Något i övrigt du vill berätta om hur ert parti vill utveckla funktionshinderpolitiken?

Vi omprövar ständigt vår politik att svara på samhällsutmaningar som funktionshindrade möter.

Se möjligheterna - fastna inte i problem

Igår lämnade jag ön. Dagarna i Visby har varit intensiva så nu fortsätter jag bloggen på hemmaplan. Men trots att jag nu sitter på kontoret ska bloggen naturligtvis uppdateras minst två gånger per dag och ha allt fokus på Almedalen. Rosévin och snittar på mingel, spännande debatter under diverse seminarier, möten med intressanta och trevliga människor och kilometervis av kullersten. Det är min summering av mina senaste dagar. När det gäller seminarier har två ämnen totalt dominerat. Antingen handlar det om ett akut behov av bostadsbyggande och uppdaterad infrastruktur, eller så handlar det om hur vi minskar den arbetslöshet som är alldeles för hög.

När det gäller den generella arbetslöshetsstatistiken finns en liten ljusning. Arbetsförmedlingens prognos för utvecklingen under 2015 och 2016 visar att arbetsmarknaden är starkare nu. Men tyvärr säger samma prognos att det fortfarande är tufft för personer med funktionsnedsättning. Arbetsförmedlingen kategoriserar inskrivna personer som har funktionsnedsättning som en ”utsatt grupp”. Det handlar om personer långt från arbetsmarknaden. I april tillhörde 68 procent av de inskrivna arbetslösa någon av de utsatta grupperna men Arbetsförmedlingen räknar med att andelen ökar till 75 procent under andra halvan av 2016. I april hade var femte inskriven arbetslös en funktionsnedsättning. Det handlar om 75 000 personer.

Det finns förstås många faktorer som bidrar till att arbetslösheten bland personer med funktionsnedsättning är hög. Regeringen måste göra verkstad av Funka-utredningen. Men personligen tror jag att den största boven i dramat stavas okunskap och fel attityd bland arbetsgivare. När jag för många år sedan sökte jobb som växeltelefonist berättade jag aldrig i mitt CV att jag är rullstolsanvändare. Vad spelar det för roll, tänkte jag. Det handlar ju om att prata i telefon. På anställningsintervjun fick jag försvara mig eftersom jag inte berättat om min rörelseförmåga. Vad spelar det för roll att jag inte går, frågade jag. Arbetsgivaren berättade att microvågsugnen i personalmatsalen satt för högt för mig att nå. Arbetsgivaren sa att personaltoaletten inte var rullstolsanpassad. Arbetsgivaren sa att personalingången hade två trappsteg. Arbetsgivaren pratade på i säkert tio minuter, men frågade inte en enda gång hur bra jag var på att prata i telefon.

Arbetsgivare måste sluta fastna i problem och istället fokusera på den arbetsförmåga som alla har, även personer med funktionsnedsättning. Jag fick jobbet. Efter tio år i telefonväxeln gick jag en skrivarkurs, skrev boken ”Livet rullar vidare” och fick jobb som reporter på en lokaltidning. Idag driver jag mitt eget företag och arbetar heltid sedan 2007 med att, nästan dagligen, hjälpa kommuner, landsting/regioner, myndigheter, företag och föreningar att skapa tillväxt genom att göra deras verksamheter mer tillgängliga för fler.

Miljöpartiet


Nu inväntar jag Miljöpartiets partiledare Gustav Fridolin. Det blir intressant att höra om hans tal under Almedalen 2015 tar upp funktionshinderpolitik. De frågor som jag ställt till partiet har Stefan B Nilsson, suppleant i socialutskottet, besvarat.


Vad gör ditt parti för att enkelt avhjälpta hinder undanröjs, tillgängligheten förbättras för personer med funktionsnedsättning och att målen i strategin för genomförandet av funktionshinderpolitiken efterlevs?

 

Enkelt avhjälpta hinder är en fråga som miljöpartister arbetar med i kommuner, landsting och regioner. Det handlar om att kartlägga och metodiskt undanröja dessa. Bra exempel är när detta arbete sker tillsammans med handikappråd och organisationer och grundar sig i konkret upplevd verklighet. Viktigt för att tillgängligheten ska förbättras är att vi i regeringsförklaringen har med att vi vill att den nya lagen om bristande tillgänglighet som diskrimineringsgrund ska ses över och breddas. Miljöpartiet var mycket tydliga när propositionen lades förra året, med att vi tyckte att den var långt ifrån tillräcklig. 

 


Vad anser ditt parti om att definitionen hatbrott även ska innefatta brott mot personer med funktionsnedsättning?

 

Det är definitivt en fråga att titta närmare på.



Vad gör ditt parti för att få ut fler personer med funktionsnedsättning ut i arbetsmarknaden?

 

I det budgetförslag vi lade i samarbetsregeringen hösten 2015 skriver vi:  Regeringen avser att se över förutsättningarna för att förstärka möjligheterna till arbete och sysselsättning utifrån blFunkA-utredningens förslag och den danska modellen med fleksjobb. Det är fortfarande vår ambition. 



Något i övrigt du vill berätta om hur ert parti vill utveckla funktionshinderpolitiken?

För oss är det högst angeläget med brukarmedverkan både i analyser och hur insatser utformas. Det är så det verkligen kan bli bra. Vi välkomnar också utvecklingen på e-hälsoområdet och ny teknik som kommer ha stor betydelse för utveckling av hjälpmedel och ökad tillgänglighet. Vi jobbar aktivt för mer kollektiva färdmedel i hela landet där tillgängligheten är en självklarhet. 
Miljöpartiet vill också se en nationell strategi för sällsynta sjukdomar, vilket till viss del har kopplingar till funktionhinderpolitiken och öka tillgången till personliga ombud för personer med psykisk funktionsnedsättning.



Hälften känner sig kränkta

Under årets Almedalsvecka är hatbrott en prioriterad DHR-fråga. Om du hatar mig och inte gillar en åsikt i min blogg är du välkommen att presentera din åsikt och jag diskutterar gärna. Men om du säger eller gör något elakt som bara handlar om att jag råkar sitta i rullstol så är det inte okej. Att bli fysiskt eller psykiskt misshandlad är aldrig okej, men för mig blir det extra illa om misshandeln handlar om att någon bara stört sig på en persons klädsel, nationalitet, sexuell läggning, religon, kön eller funktionsnedsättning. Hatbrott är ett brott mot mänskliga rättigheter eftersom det angriper principen om alla människors lika värde.
 
Tyvärr är det så att många personer med funktionsnedsättning drabbas av våld, hot och kränkningar. Men eftersom svensk lag inte definierar att brott mot personer med funktionsnedsättning kan vara hatbrott får aldrig de som drabbas den upprättelse de borde ha. När Myndigheten för delaktighet nyligen rapporterade om saken visade det sig att fler personer med funktionsnedsättning utsätts för kränkningar än bland övriga befolkningen. Rapporten visar bland annat att 18 procent av kvinnor med funktionsnedsättning i åldrar 16 till 29 år uppger att de utsatts för hot eller våld, i jämförelse med närmare 8 procent bland kvinnor utan funktionsnedsättning.
 
Brottsförebyggande rådet (Brå) följer den av riksdagen bestämda definitionen om vilka motiv som betraktas som hatbrott när de för statistik. Bland dessa motiv finns inte funktionsnedsättning med. Därför finns idag för lite kunskap om hur utbrett problemet är eller hur man kan förebygga hatbrott mot personer med funktionsnedsättning. Men för att ta reda på hur situationen är har DHR nu gjort en enkät där vi direkt frågat personer med funktionsnedsättning. Enkäten visar bland annat att 11 procent blivit utsatt för våld eller hot om våld. När det gäller kränkningar svarar hälften av personerna i DHRs undersökning att de någon gång känt sig kränkt. DHRs enkät visar att vi inte kan nöja oss med att bara erkänna principen om alla människors lika värde. Nu är det dags att Sverige lever upp till artikel 16 i FN:s konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning. Det handlar om att konventionsstaterna ska införa effektiv och ändamålsenlig lagstiftning för att säkerställa att fall av utnyttjande, våld och övergrepp mot personer med funktionsnedsättning identifieras, utreds och i förekommande fall lagförs.

Sverigedemokraterna

Eftersom Sverigedemokraternas odemokratiska och rasistiska politik inte intresserar mig väljer jag att strunta i partiledarens tal. Jag är även totalt ointresserad av att få deras svar på mina funktionshinderpolitiska frågor.
 

Några bilder från Almedalen


Dagarna i Visby är härliga men kaotiska. Jag kastas från den ena grejen efter den andra. Och trots att jag har ett hyfsat förberett program varje dag om vilka seminarium, mingel, prova-på-aktiviteter och annat smått och gott som ska avverkas så handlar det mycket om improvisation. Ena sekunden dansar jag med Bolibompa Draken.


Nästa sekund provar jag på, och inser förskräckelsen, i att gå i ett minfält. Jag har besökt massor av seminarium och tillfälligt byggda montrar, men tyvärr är många otillgängliga för mig. Jag berättar mer i kommande blogg uppdateringar.



Under tisdag eftermiddag deltog jag på tidningen Föräldrakrafts stora seminarium om arbetsmarknadsfrågor. Alla partier var representerade och debatterade under rubriken "Vägen till arbete för personer med funktionsnedsättning". Personligen tycker jag det är mycket prat om särlösningar som lönebidrag, det diskuteras om det heter funktionsnedsättning eller funktionsvariationet och man pratar hjälpmedel, Funka-utredning, kostnader osv, osv. Sluta prata, säg Handikappade och ge oss helt enkelt förutsättningar att lättare få riktiga jobb. Tycker jag. Efter seminariet deltog jag förstås på minglet och träffade massor med spännande människor för att prata funktionshinderpolitik. Ja, jag drack förstås rosévin men jag hade inte rosa skjorta på mig.


I minglet på Visbys gator och torg träffade jag plötsligt en Tillgänglighetstaxi. Alla personer som använder rullstol och inte gillar kullersten och branta backar får åka med. Men jag tycker lite synd om den svettige cyklisten.

RSS 2.0