Livet rullar vidare

Under kartläggningarna har Kulturrådet kommit fram till flera saker. Gör inga speciallösningar utan skapa delaktighet och mångfald genom att integrera barn och unga med funktionsnedsättning i ordinarie verksamhet. Många med funktionsnedsättning tror att kulturskolans verksamhet inte är till för dem. Tillgång till personlig assistans, ledsagning och en fungerade kollektivtrafik eller färdtjänst är större hinder än otillgänglighet i lokaler och verksamhet. Det behövs mer kompetens kring specialpedagogik hos kulturskolans anställda.
Kulturskolechefer vill nå ut till fler målgrupper men känner att man behöver stöd i den pedagogiska verksamheten. Kulturskolan behöver bli bättre på att visa upp sina verksamhet och erbjuda aktiviteter på andra nya platser än i dag.

Mitt inspel kring Kulturskolecentrums arbete var att å ena sidan berömma dem eftersom de lyfter frågan och tar tag i den rejält. Samtidigt var jag kritiskt till att Kulturrådet hittills aldrig involverat målgruppen och helt enkelt frågat barn och unga med egen erfarenhet av funktionsnedsättning om vad de vill. Om vilka behov och intressen dom har. Myndigheten försvarade sig med att man hade önskat göra det, men på grund av ett krångligt regelverk kring upphandlingskrav och brist på rätt kompetens så hade det inte genomförts.

Sedan 2011 använder Kulturrådet en kultursamverkansmodell som innebär att myndigheten fördelar statliga kulturbidrag till landets regioner. Men för att Kulturrådet ska utbetala pengar ställs tillgänglighetskrav. Kulturrådets styrelse har nu givit Margareta Bilrutt i uppdrag att summera de nio åren som varit och se över hur myndigheten ska gå vidare. En omfattande genomlysning ska göras om hur Kulturrådet arbetar med jämställdhet, jämlikhet, nationella
minoriteter, barn och unga, HBTQ-frågor osv... Och om tillgänglighet förstås. Margareta räknar med att en slutrapport är klar i november 2019.

Samtidigt arrangerar Kulturrådet regionala dialoger med alla regioner/landsting under 2019. Dessa dagar innehåller bara tre programpunkter. För det första nationella minoriteter, för det andra trakasserier och för det tredje handlar det förstås om tillgänglighetsfrågor. Under dialogerna pratar man bland annat om att information om tillgänglighet till kulturarrangemang blivit bättre. Samtidigt ligger man fortfarande efter måluppfyllelsen om att undanröja enkelt avhjälpta hinder.

Just nu sitter Kulturrådet också och funderar på att utveckla tillgänglighetskrav i Kultursamverkansmodellen ännu mer. Myndigheten ser över möjligheten att ställa krav på att en certifierad kontrollant av tillgänglighet först måste säkerställa att en publik lokal lever upp till lagkrav innan lokalen får användas. Inom Kultursamverkansmodellen utbetalar Kulturrådet även utvecklingsbidrag på 25-30 miljoner kronor per år till regionerna. Nu funderar myndigheten på att ställa någon form av krav på tillgänglighet även där.

En gång per år, ibland två, kallar Kulturrådet funktionshinderrörelsen till ett samråd. När mötet arrangerades den 2 maj, på myndighetens huvudkontor på Borgvägen 3 i Stockholm, representerades funktionshinderrörelsen av mig från DHR och Pia Johansson från Funktionsrätt Sverige. Kulturrådets Karin Westling inledde med att försäkra att myndighetens kärna alltid handlar om allas lika möjlighet att delta i kulturlivet. Och att samrådet med funktionshinderrörelsen därför är oerhört värdefullt för Kulturrådet.

Dagordningens andra punkt handlade om att Pia och jag skulle rapportera vad respektive organisation arbetar med. Pia Johansson sa bland annat att Funktionsrätt arbetar mycket med EU-valet och att organisationen har kongress i maj. Hon berättade också att ordförande Elisabeth Wallenius uppvaktat Kulturdepartementet i april för att berätta att Funktionsrätt anser att myndighetens Kultursamverksansmodell är bra. Idén med att ge statliga bidrag och samtidigt ställa krav på tillgänglighet är så bra att det borde användas av fler. Jag höll en lång rapportering om DHRs rättighetspolitiska arbete och berättade den enda aktuella saken efter den andra. I detta dokument väljer jag dock att bara redogöra för en detalj. Jag pratade om DHRs planer på att lyfta frågan om varför biljettbokning till rullstolsläktare inte kan göras på webben.

Från 2011 till 2016 har Sverige haft en övergripande strategi för genomförandet av funktionshinderpolitiken. Många myndigheter har samtidigt haft ett speciellt sektorsansvar med tydliga mål för funktionshinderfrågor. Men efter att strategin avslutats kom inget nytt från och med den första januari 2017. Inte förrän i slutet av 2017 antog riksdagen övergripande ramar om att Sverige ska arbeta mer utifrån FNs konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning. Under 2018 har en utredare haft ett regeringsuppdrag att ta fram förslag till nya, mer detaljerade, funktionshinderpolitiska mål. Allt tyder på att utredningen är klar den 7 maj 2019. Utredaren har haft kontakt med alla myndigheter och Kulturrådet har till och med varit med i en referensgrupp till utredningen. Samrådets tredje punkt på dagordningen handlade om att Kulturrådet ”skvallrade” lite om vad utredningen kommit fram till. Trots att utredningens dag då allt ska offentliggöras ännu inte kommit.

Kulturrådet berättade att utredningen kommer föreslå att en samordnande myndighet skapas inom varje politikerområde. Att den samordnande myndigheten ska samråda med allt från kommuner och regioner/landsting till civilsamhället, föreningar och företag. Genomförandeplaner ska verkställas och en grundlig uppföljning om Sveriges funktionshinderpolitiska mål efterlevs föreslås göras var 6:e år. Kulturrådet föreslås bli samordnaren för kulturfrågor och tillsammans med utredaren har myndigheten tagit fram en övergripande målformulering. Kulturrådet påpekar vikten av hela samhällssektorns ansvar och berättade att myndigheten för kulturanalys samt Kungliga Biblioteket också föreslås få samordningsuppdrag.

Ingrid Skared och Malin Palm från Kulturrådet berättade om myndighetens arbete med Kulturskolecentrum. Det handlar om att försöka få fler barn och unga med funktionsnedsättning att delta i Kulturskolornas aktiviteter samt sprida kunskap om funktionshinderfrågor bland kommunernas anställa på Kulturskolor. På grund av att det varit svårt att hitta rätt kompetens i en upphandling har inga barn och ungdomar med egen erfarenhet av funktionsnedsättning intervjuats. Man har däremot studerat en nordisk forskningsrapport om personer med funktionsnedsättnings deltagande i Kulturskoleverksamhet. Man har även gjort två kartläggningar genom att fråga pedagoger och kulturskolechefer i 50 kommuner, en om Kulturskolors kompetensbehov och en om utvecklingsbehov. Man har också skapat en podd för att utbilda kulturskolans anställda, förbättrat informationen på webben och inlett samarbete med sex universitet för att få med funktionshinderfrågor i utbildningar för kulturskolornas anställda.

Del 2 av 2 publiceras imorgon 2019-05-22.