Livet rullar vidare

Under hela helgen arrangeras en bomässa i några lokaler nära Läkerol Arena i Gävle. Imorgon kommer självaste Simon och Thomas från tevens inredningsprogram på besök. Jag besökte bomässan i dag och eftersom Boverkets lagar om tillgänglighet vid nybyggnation och ombyggnation nu ska förtydligas förvånar det mig att ingen utställare fokuserar på tillgänglighetsfrågan. För min del började mässbesöket med att alla närliggande handikapparkeringsplatser användes för affischering och en släpvagn med en badtunna. Jag fick parkera en bra bit bort från entrén men det var inget problem i jämförelse med mässlokalens entrétröskel. Den var så hög och brant att jag, balanserande på bakhjulen, fick be frugan om hjälp. Och där entrébiljetten skulle köpas var receptionsdisken hög. Kanske tyckte arrangören (dem vid entrédisken) att all otillgänglighet kunde sopas under mattan och förlåtas om man gav mig fri entré. De ville naturligtvis bara väl, försökte vara snälla och tog inte emot några pengar. Genom att särbehandla mig med gratis entré kändes det som att jag diskriminerades ytterligare.

Väl inne på mässan förväntade jag mig massor av inredning och design. I några montrar fanns markstenar, fönster, runda sängar, badkar, kök, tapeter, garageportar och udda/snygga stolar. Det gick att köpa hela hus och först ansöka om bygglov från kommunen, men mest var det påflygna försäljare av larmpaket eller mobiloperatörer, närproducerad mat och butiker som Biltema och MediaMark som visade upp sig. Jag pratade naturligtvis inte med alla eller millimetergranskade innehållet i varje utställningsmonter, men jag kunde inte hitta någon utställare som sålde/marknadsförde en tillgänglighetstanke. Ingenstans fanns användbara verktyg/redskap för alla och ingen profilerade sig med att just deras produkt bidrar till ett tillgängligt och användbart boende för alla.