Livet rullar vidare

Privatpersoner, föreningar och det finns även företag som dagligen arbetar heltid för att försöka få vårt samhälle mer rättvist och tillgängligt för fler. Media är oftast ett verktyg för att få ut budskapet om att det exempelvis borde finnas en lagstiftning som betraktar otillgänglighet som diskriminering. Oppinionen är stark mot politiker och andra högt positionerade beslutsfattare med makt inom kommuner, landsting, myndigheter, regeringen och riksdagen. Men frågan är om det verkligen är rätt att lägga all oppinion och påverkansarbete där? Personligen tror jag att vi alla borde inrikta oss mer på media.

 

Mathias Simonsson på Humana gör ett bra jobb. Här lyckadas han till och med få publicitet i media. Men istället för att få tidningsrubriker med rätt budskap blev Sydsvenskans artikel bara ännu ett exempel på medias flata, och enligt min mening felaktiga inställning. Artikeln fokucerar på att det är så synd om Mathias eftersom han inte kan komma in i alla butiker. Artikeln ger massor av snustorr statistik med procenttal hit och dit och det handlar om varför Mathias sitter i rullstol och hur han sliter med att få butiksägare att lyssna.

 

Media behöver en rejäl utbildning så journalisters förståelse ökar. De behöver få en nulägesanalys av funktionshinderpolitiken och uppdateras om hur det egentligen ser ut. För över sju månader sedan krävde en majoritet av riksdagsledamöterna att regeringen skyndsamt tar tag i frågan om att betrakta otillgänglighe som diskriminering. Men ingenting händer. Och i artikeln om Mathias Simonsson syns inga "Janne Josefsson - influenser", varken lokalpolitiker, riksdagspolitiker, butiksägare, någon minister, fastighetsägare eller någon annan ställs till svars.

 

Det finns massor av liknande exempel. Media fokuserar på den stackars personen med funktionsnedsättning som inte fick fira jul med släktingarna istället för att göra en djupdykning i hur upphandlingen kring det nya färdtjänsföretaget egentligen gick till. Media fokuserar på den stackars sjuka personen med funktionsnedsättning som är frisk enligt försäkringskassan men för sjuk för att arbeta enligt arbetsförmedlingen, istället för att ställa någon myndighetsperson eller minister i regeringen mot väggen.