Livet rullar vidare

 

På grund av mitt förtroendeuppdrag som styrelseledamot i DHRs förbundsstyrelse ställs jag inför en mängd spännande arbetsuppgifter. En handlar om att få arbeta med funktionshinderpolitik tillsammans med Boverket. Myndighetens funktionshinderråd träffas några gånger per år där jag, och andra representanter från funktionshinderrörelsen, är med och påverkar. Ett exempel där vi lyckats var när Boverket sa nej till den förra bostadsministern som ville bygga otillgängliga studentbostäder.

 

Men det finns också exempel där jag inte fått som jag vill. Jag förstår förstås att Boverket inte alltid kan uppfylla allt på min önskelista. Inte ens om en enad funktionshinderrörelse tycker något är det förstås helt säkert att Boverket lyssnar. Men när Boverket föreslår något som nästan alla är emot förstår jag inte hur de tänker.

 

Så här är det... För några månader sedan befann jag mig i Stockholm tillsammans med över hundra personer från hela Sverige. De representerade olika kommuner, fastighetsägare, SKL osv... Alla var vi kallade av Boverket för att diskutera och tycka till om myndighetens förslag på förändringar i lagen om bostadsanpassning. Boverket ville bland annat göra om lagen så att en fastighetsägare kan använda kommunens pengar som i dag går till individuella bostadsanpassningar till att generellt ta bort otillgänglighet.

 

Jag begärde ordet, och när jag fick mikrofonen protesterade jag kraftfullt. I plan- och bygglagen står det att fastighetsägare är skyldiga att plocka bort enkelt avhjälpta hinder, och vid ny- eller ombyggnation ska allt byggas rätt och tillgängligt. Kommunens skattepengar för individuellt anpassade bostadslösningar får inte gå till fastighetsägarnas generella ombyggnationer. Det ska ju fastighetsägarna betala själva, tyckte jag.

 

Boverkets utredare berättade att även hon egentligen var emot detta från början, men gjorde sedan allt hon kunde för att övertyga mig och de andra om att förslaget var bra. Den ena efter den andra höll dock med mig, och när utredaren avslutningsvis desperat försökte avgöra frågan genom handuppräckning visade det sig att alla utom tre personer sa nej. Det är bra att Boverket arrangerade en dialogdag för att höra vad olika aktörer tycker om myndighetens förslag till ny lag om bostadsanpassning innan förslagen lämnas till regeringen. Men när jag läser om att Boverket inte verkat lyssna och tagit till sig något av andras åsikter blir jag arg och undrar varför jag använde min dyrbara tid till detta. Hur kan Boverket lägga fram detta förslag när nästan alla, till och med utredaren själv, inte tycker det är en bra idé?