ABFs studiekommitté 7/3 2018 - del 3 av 3

Dyslexiförbundet satsar hårt på att få fram sitt budskap under valåret genom att både medverka på Järvafälltet och Almedalen. Dyslexiförbundets tre valårskampanjer är tillgängliga skolor med fokus på det nationella provet, dyslexi i arbetslivet och tillgängligt kommun, landsting och riksdagsval. När det gäller medlemsantalet har man vuxit  de senaste åren och har snart 8000 medlemmar. På Facebook arbetar de i nätverksgrupper för att hjälpa varandra och byta erfarenheter. Deras senaste nyhet är att en ny kanslichef anställts. I oktober arrangerar dom även en dysleximässa under två dagar i Karlstad.
 
ILKO har cirka 4000 medlemmar i 21 länsföreningar och 10 lokalföreningar. De har en ny tidning och en ny hemsida samt driver ett projekt som via telefon ger stöd åt anhöriga. Man arbetar också i ett nära samarbete med Sveriges regionala cancercentrum, planerar inför Almedalen och vänder sig till yngre genom Facebookgrupper för stöd och erfarenhetsutbyte. Tillsammans med TLV som levererar de hjälpmedel som ILKOs medlemmar behöver har man gjort en medlemsundersökning för att bland annat se vad som fungerar bra och vad som kan bli bättre. En metod de använt för att locka fler till föreningen är att arrangera lättsamma cafékvällar runt om i landet. Lyckade träffar som inte varit formella och utan traditionell dagordning och protokoll.
 
Astma och allergiföreningen har cirka 19 000 medlemmar i 120 föreningar. De syns mer i media, nyanställer på förbundskansliet, har lyckats starta och driva många projekt med extern finansiering och samarbetar med andra funktionshinderorganisationer. Samtidigt minskar medlemsantalet, man genomgår en generationsväxling på många håll och man har flera organisatoriska frågor som måste redas upp. Eftersom det är valår trycker man på regeringen lite extra om att skolmiljarden ska vara kvar. En ny medlemsstrategi, framtagandet av en ny föreningshandbok och webbplatsen allergismart.se är också nyheter.
 
Hela eftermiddagen ägnades åt en intressant föreläsning om hemberedskap av Mikael Olergård från Civilförsvarsförbundet. Det var, som sagt intressant, men handlade inte mycket om funktionshinderfrågor. På uppdrag av myndigheten för samhällsskydd och beredskap arbetar Civilförsvarsförbundet och andra aktörer med att utbilda folk om och ifall en krissituation uppstår. Vi gick igenom en mängd seminarium på grund av samhällskriser som elavbrott, översvämning, oväder med åska och storm osv... Vi lärde oss mer om skyddsrum, vad hemberedskap är och människans fem grundbehov som är vatten, information, värme, mat och sömn. Vi lärde oss mer om VMA (viktigt meddelande till allmänheten) och vad man bör ha hemma om en samhällskris uppstår. Jag lärde mig två nya saker. Får en person hjälp varje dag av kommunen med vardagssysslor har kommunen en skyldighet att på exempelvis ett gruppboende, i ett fängelse eller hemtjänst ge fortsatt stöd. Om personen med funktionsnedsättning däremot inte har någon kommunal insats kan personen inte självklart räkna med extra stöd i en krissituation. För det andra är kommuner skyldiga att vart fjärde år (valåret) se över och uppdatera kommunens risk och sårbarhetsanalys och krisberedskapsplan. Genom kommunernas tillgänglighetsråd kan funktionshinderrörelsen försöka påverka och arbeta för att personer med funktionsnedsättning tydligt finns med i risk och sårbarhetsanalysen och krisberedskapsplanen.
 

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0