Livet rullar vidare

Under samrådet fick också funktionshinderrörelserna redogöra för vad organisationerna jobbar med just nu. Jag höll ett långt anförande om det mesta som DHR arbetar med, men väljer att inte rapportera/skriva ner allt här nu. Kulturrådet ville också höra funktionshinderrörelsens syn på utvecklingen inom den nationella funktionshinderpolitiken. Även här levererade jag ett inlägg som kortfattat handlar om att vi generellt ser försämringar inom de flesta områden. Allt mer individanpassas och statligt ansvar kommunaliseras. När Kulturrådet ville ha synpunkter och inspel på vad gäller utveckling för ökad tillgänglighet inom kultursektorn, behov och problematik, tog jag bland annat upp rullstolsanvändares problem med att beställa biljetter. Samtidigt som alla enkelt bokar biljetter till ett kulturarrangemang via en hemsida måste rullstolsanvändare sitta i telefonköer innan biljetten till rullstolsläktaren är bokad. Ett annat problem är att allt för få kulturutövare äger lokalen man bedriver verksamhet i vilket gör det svårare att ställa tillgänglighetskrav.

 

I årets regleringsbrev har Kulturrådet fått i uppdrag av regeringen att förbereda inrättandet av ett särskilt center för kulturskolefrågor. Centret ska ingå som en del av myndigheten och ha i uppdrag att samordna och stödja den kommunala kulturskolan. I uppdraget ingår också att fördela statliga bidrag, ansvara för statistik, följa och sprida forskning och identifiera utbildnings- och utvecklingsbehov. På samrådsmötet ville Kulturrådet höra funktionshinderrörelsens syn på saken. Jag påtalade att Kulturrådet naturligtvis måste ställa tillgänglighetskrav vid utdelning av statliga pengar. Och kravet borde inte bara ligga på tillgänglighet till den fysiska miljön, information och kommunikation för kulturskolans elever. Det ska också handla om verksamhet. Att kulturskolans personal behöver utbildas, att arbetsmiljön möjliggör anställning av personer med funktionsnedsättning och att hjälpmedel samt ett pedagogiskt stöd erbjudas elever med speciella behov.

 

Kulturrådet vill också göra en nulägesanalys för att ta reda på exempelvis de största hindren utifrån ett deltagandeperspektiv. Myndigheten ska fråga kommuner och ansvariga för kulturskolor, men man vill också fråga personer med egen erfarenhet av funktionsnedsättning. Kulturrådet hoppas på hjälp att framöver sprida ett frågeformulär bland funktionshinderrörelsen. Jag sa att DHR, eller kanske ännu hellre Unga Rörelsehindrade, säkert kan hjälpa till. Men då måste frågorna förstås tas fram i samarbete med oss och frågeformuläret måste vara tillgängligt för personer med funktionsnedsättning att använda. Jag sa också att svaren på frågor om de största hindren att delta i kulturskolan, mycket möjligt inte främst blir hinder som kulturskolan eller Kulturrådet kan åtgärda. Dålig ekonomi, otillgänglig kollektivtrafik eller en färdtjänst som inte passar tiderna samt assistanstimmar som inte räcker till är definitivt hinder för personer med funktionsnedsättning att delta i kulturskolan.