Livet rullar vidare

På måndag, den 4 juli, sitter jag på båten. Lämnar Nynäshamn bakom och lägger allt fokus på Visby under några dagar. Tack vare min kollega Johan Seige (läs mer om honom här) har jag någonstans att bo. Om årets Almedalsvecka blir som ifjol handlar det där med någonstans att bo bara om en säng för några timmars sömn varje dygn. De flesta timmar på dygnet ägnades åt att debattera funktionshinderfrågor med fokus på tillgänglighet och den nya lagen som betraktar otillgänglighet som en ny form av diskriminering.

 

Jag har skickat följande brev till massor av beslutsfattare, ordförande, politiker, chefer och andra spännande människor i vårt avlånga land. Och många har svarat. Och alla svaren kommer du få under de kommande dagarna. Min blogg är från och med nu, och flera dagar frammåt, öppen för alla. Vill du besvara frågan "Vad tycker du om diskrimineringslagen?" behöver du bara skicka ett mail eller ringa mig, Ditt svar kommer då publiceras här i bloggen och eftersom bloggen har många läsare är det närmare tusen personer per dag som kan läsa det du tycker. Mitt brev, som jag skickat till väldigt många, ser ut så här:

 

Hej!
 
Mitt namn är Lars-Göran och jag arbetar med tillgänglighet och bemötandefrågor. Snart arrangeras årets Almedalsvecka i Visby och nu hoppas jag på att få din hjälp. Min önskan är att du svarar på en fråga, och att jag sedan får publicera ditt svar i min blogg ”Livet rullar vidare” under Almedalsveckan. Du kan besvara frågan med bara några ord i en eller två meningar, eller skriva en hel debattartikel/blogginlägg. Det är upp till dig att själv bestämma.
 
Här kommer frågan:
Sedan den 1 januari 2015 har diskrimineringslagen en ny diskrimineringsgrund. Nu för tiden kan otillgänglighet som utestänger personer med funktionsnedsättning betraktas som diskriminering. Inget ärende har ännu prövats i domstol men Diskrimineringsombudsmannen fick närmare 300 anmälningar under lagens första år. Nu i dagarna har Diskrimineringsombudsmannen aviserat att DO lämnat in den historiskt första anmälan till domstol. Funktionshinderorganisationen DHR var dock allra först genom att lämna in en anmälan till Gävle tingsrätt i januari i år. I detta ärende har de inledande förhandlingarna precis börjat.  
Frågan är förstås… Vad tycker du om lagen som betraktar otillgänglighet som diskriminering?
 
Avslutningsvis en kort presentation av mig.
Sedan 2007 driver jag företaget, och bloggen, ”Livet rullar vidare” efter att ha skrivit en bok med samma namn. Nästan dagligen hjälper jag kommuner, landsting, regioner, myndigheter, företag och föreningar att skapa tillväxt genom att göra verksamheter mer tillgängliga för fler. Jag får diverse inventeringsuppdrag och gör ett 30-tal utbildningar/föreläsningar runt om i landet per termin om tillgänglighet och bemötandefrågor. Den 1 januari 2015 kom den nya diskrimineringslagen och den 2 januari 2015 lämnade jag in en anmälan till Diskrimineringsombudsmannen. Lokaltrafikens buss i Gävle där jag bor hade trapplift men chauffören hade ingen utbildning på att hantera den så jag kunde inte åka med. Diskrimineringsombudsmannen utredde mitt ärende under nästan ett års tid, kom fram till att jag kanske blivit diskriminerad men valde att lägga ner ärendet. Det är den anmälan som funktionshinderorganisationen DHR nu lämnat in till Gävle tingsrätt.
 
Hälsningar
Lars-Göran Wadén
http://www.livetrullarvidare.blogg.se
http://www.twitter.com/LGWaden
0707 - 66 24 09

Rubriken är från ifjol. En rubrik som människor jag möter kommer ihåg än i dag.

- Var det DU som anmälde Almedalsveckan för diskriminering? säger folk så fort de ser mig.

Personligen har jag aldrig varit med om ett större mediadrev och förhoppningsvis gav det en oppinionsbildande effekt. Min förhoppning är förstås att många aktörer som arrangerar seminarium, mingel, politikerdebatter och annat smått och gott under Almedalsveckan fick sig en tankeställare och att denna tanke lever vidare i år så fler väljer tillgänglighet före att utestänga på grund av otillgänglighet. Ett är i alla fall säkert. Under det senaste året har jag fått förmånen att resa runt i hela landet och dela med mig av min erfarenhet av att tre gånger anmäla otillgänglighet till Diskrimineringsombudsmannen. Jag har fått göra mängder av föreläsningar och fått förtroendet att ansvara för massor av utbildningar som spridit kunskap om lagen som betraktar otillgänglighet som en ny form av diskriminering. Klicka här eller på bilden och läs mer.

 

Nu vet du vad den nya lagen, och mina anmälningar, har inneburit för mig. Vill du veta vad Boverkets generaldirektör, Handikappförbundens ordförande, alla riksdagspartier och många, många fler tycker om diskrimineringslagen ska du följa min blogg de kommande Almedalen-dagarna.

 

Tänk vad tiden går fort. Det är redan ett år sedan som jag anmälde Almedalsveckan för diskriminering eftersom otillgänglighet utestängde mig från den ena politikerdebatten och minglet efter det andra. Det har nog aldrig pratats så mycket om tillgänglighet för personer med funktionsnedsättning under en politikervecka i Visby som ifjol. Efter att Svenska Dagbladet uppmärksammat min anmälan tog det bara några timmar innan jag fick över 6 000 träffar på google när jag sökte på mitt namn och Visby. Mediauppmärksamheten blev enorm. Allt från TV4 och alla landets lokala morgontidningar till Rapport i Sveriges Televison och Aftonbladets morgonsoffa ville uppmärksamma att Almedalsveckan anmälts för diskriminering. Vill du se mer om vad jag "ställde till med" under förra årets Almedalsvecka rekomenderar jag att du läser bloggens alla inlägg från sommaren 2015. Ett exempel hittar du här:

 

Sveriges nuvarande strategi för genomförandet av funktionshinderpolitiken antogs av regeringen 2011. När den handlingsplanen går ut sista december 2016 förväntas inte bara en utvärdering. Myndigheten för delaktighet arbetar nu för fullt med ett förslag till framtidens funktionshinderpolitik. Senast den 30 juni ska Myndigheten för delaktighet redovisa hur inriktningen för kommande år ska se ut. Sedan är det upp till regeringen att bestäma. I dagsläget ser det inte ut som att Myndigheten för delaktighets förslag kommer att skickas ut på remis.

 

Enligt säkra källor kan jag redan nu avslöja delar av vad Myndigheten för delaktighet kommer föreslå. Myndigheten pratar om att försöka samordna fler. I dag vet exempelvis Transportstyrelsen, Sjöfartsverket och Luftfartsverket knappt vad den andra gör trotts att de alla arbetar inom samma transportbranch. På Regeringskansliet konstateras det att sammarbetet över departementsgränser också måste förbättras. I den nya handlingsplanen för svensk funktionshinderpolitik ska FNs konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning få en tydligare roll. Myndigheten för delaktighet anser också att alla måtningar om måluppfyllelser och all rapportering som gjort mellan 2011-2016 borde minska framöver. Istället vill man lägga mer fokus på vilka aktiviteter och insatser som alla myndigheter ska göra.

På olika sätt har diverse utredningar de senaste åren försökt få fram en modell där undantag vid byggnation av studentbostäder gör dem otillgängliga för personer med funktionsnedsättning. Funktionshinderrörelsen har protesterat villt varje gång och Boverket har sagt nej till de flesta regeringsförslag. Personligen trodde jag att frågan nu var färdigutredd men på grund av en motion som tillstyrktes av Civilutskottet ligger ett utredningsuppdrag på Boverkets bord igen. Denna gång finns förslag på att både utformningskrav och teckniska egenskapskrav ska minska. Boverket ska redovisa till Näringsdepartementet senast den 30 juni, men redan nu kan jag avslöja hur det troligtvis går.

 

När jag första gången hörde talas om att studentbostäderna skulle utredas igen blev jag orolig. I flera år har funktionshinderorganisationer protesterat och Boverket har sagt nej, men tänk om tillräckligt många envisa droppar (utredningar) till sliut urhålkar stenen. Efter det senaste samrådsmötet mellan Boverket och funktionshinderorganisationerna är jag dock lugnare. Funktionshinderorganisationerna protesterar fortfarande otröttligt och min maggropskännsla säger att Boverket säger nej igen.

 

Jag bombarderade med argument.

1. Jag hänvisade till DHRs skrivelse till Civilutskottet om att Sverige bryter mot FNs konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning om otillgängliga studentbostäder byggs.

2. Jag lämnade in DHRs skrivelse till Boverket som ett remissvar till myndighetens utredning, trots att utredningen ännu inte är klar och ingen vet om den skickas ut på remis.

3. Jag hävdade att all otillgänglighet vid nybyggnationer är totalt oaceptabelt och inte får undantas på något plan.

4. Jag pratade om att vi i dag behöver många nya studentbostäder, men om några år är det kanske äldreboenden som behövs. Det är mer kostnadseffektivt att bygga rätt och tillgängligt direkt den dagen då studenterna flyttar och pensionärer använder lägenheterna som äldreboende.

5. Jag pratade om att personer med funktionsnedsättning ofta står långt från arbetsmarknaden. Otillgängliga boenden gör det svårare och mindre motiverande att studera, kunskapsnivån förbättras inte och personer med funktionsnedsättning får det ännu svårare på arbetsmarknaden.

6. Jag förklarade att Sverige skulle bryta mot Agenda 2030 om otillgängliga studentbostäder byggs. Mål 4 har rubriken "Säkerställa en inkluderande och likvärdig utbildning av god kvalitet och främja livslångt lärande för alla.

 

Det märks på Boverkets representanter att de är trött på att utreda studentbostäder nu. Boverket levererade en mängd argument.

1. Boverket har redan utrett frågan och sagt nej. Inget nytt har uppkommit sedan dess. Redan i dag, med 16 kvadratmeter och ibland till och med 15,4 kvadratmeter är miniminivån nådd. De minsta lever upp till tillgänglighetskrav under förutsättning att studenten gör allt i sängen - äter, studerar, träffar kompisar, sover.

2. Boverket tror inte att Sverige lever upp till FN-konventionen om rättigheter för personer med funktionsnedsättning om undantag med otillgängliga studentbostäder genomförs.

3. I Norge finns undantag med Boverket anser att det inte går att jämföra Sverige med andra nordiska länder. Det finns för många olika faktorer att ta hänsyn till.

4. Boverket har tagit del av amerikanska forskningsrapporter som visar att det inte är bra för den psykiska hälsan att bo på mindre ytor än 15 kvadratmeter.

5. Boverket vill få bort funktionshinderperspektivet och menar att en student inte är en homegen grupp. 20 procent är exempelvis äldre än 30 år, många är kvinnor som har barn. Statistik visar också att människor, på grund av arbetslöshet och bostadsbrist, bor kvar längre i studentbostaden. Många har förstås också en partner och vill bo tillsammans två och två.

6. Vi jobbar för generella standarder i det mesta, varöfr bygga särlösningar i detta? Och besökstillgänglighet handlar inte bara om personer med funktionsnedsättningar som är studiekamrater. Även morfar eller farfar vill hälsa på.

Jag kan i dag avslöja att jag just nu arbetar för fullt med planeringen och förberedelser inför årets politikervecka i Visby. Än i dag pratar människor jag möter i mitt arbete med tillgänglighet- och bemötandefrågor om förra året då jag anmälde Almedalsveckan för diskriminering på grund av otillgänglighet för personer med funktionsnedsättning. Diskrimineringsombudsmannen lade ner anmälan efter två veckor men den mediala, och oppinionsbildande, effekten blev enorm. Jag googlade mitt namn och Visby och fick över 6 000 träffar. Det senaste året har jag rest runt i hela Sverige för att utbilda andra och berätta om min personliga erfarenhet av lagen som betraktar otillgänglighet som diskriminering.

 

Nytt år, ett nytt Almedalen och nya utmaningar. Tidigare år har jag tänkt "DHR" och befunnit mig på ön med DHR-stadgar och DHR-ideologi som grund. I år är jag där i egenskap av tillgänglighetsrådgivaren och företagaren Lars-Göran Wadén. Tillsammans med min kollega Johan Seige ska en mängd möten med spännande personer genomföras. Självklart ska vi, som ifjol, även försöka hinna med så många seminarier, mingel och debatter som möjligt. Och se upp för när du minst anar det så dyker vi kanske upp på någon scen.

 

För mig kommer årets Almedalen handla en hel del om diskrimineringslagen. Jag har intervjuat närmare hundra personer och svaren får du läsa under Almedalsveckan här i min blogg. Jag har helt enkelt ställt frågan - Vad tycker du om den nya lagen som betraktar otillgänglighet som diskriminering? Jag har fått svar från nästan alla. Om du fortsätter att följa min blogg får du bland annat veta vad Kultur- och Demokratiministern Alice Bah Kuhnke, Kristdemokraternas David Lega, Boverkets generaldirektör Janna Valik, Handikappförbundens ordförande Stig Nyman, Astma och Allergiförbundets ordförande Maritha Svedvallson och DO (Diskrimineringsombudsmannen) Agneta Broberg säger när jag ställer frågan. När jag tänker efter är det faktiskt hur fantastiskt kaxigt som helst att alla dessa människor (och många, många fler) vill svara och att jag får publicera svaren här i min blogg.

Jag frågade om det alltså kan bli så att ett helt nytt trevåningshus byggs med många lägenheter, men utan hiss? Om flerbostadshuset bara ska användas som anläggningsboenden för nyanlända behövs ingen hiss, säger Boverket. Myndigheten påpekar dock att så fort som de nyanlända flyttat ut och någon annan flyttar in kickar den riktiga lagstiftningen igång och en hiss måste installeras. Personligen tror jag det blir både billigare och bättre att bygga hiss och alla våningsplan tillgängliga direkt.

Enheten arbetar utifrån EU-direktiv om fri rörlighet av byggproduktion. Ett EU-direktiv om hissar införs 2016 och en linbaneförordning är på gång. Jag är inte insatt i vad direktivet och förordningen innebär. Förutom tillgänglighetskrav står tydliga reparations- och servicekrav på min önskelista. Jag hör allt för många historier om rullstolsanvändare i flerbostadshus som drabbas av husarrest när hissen är trasig. Enheten arbetar också med att ta fram ekologiska designkrav för mindre utsläpp vid vedeldning. Viktigt då att även tänka på personer med astma och allergi. Enheten ska även ta reda på hur tillgänglighetskrav tolkas och tillämpas lokalt i kommuner, landsting och regioner.

Enheten arbetar med plan- och bygglagen. Allt från detaljplanering och LOV-prövning till Byggprocessen och tillsyn och vägledning. Ett regeringsdirektiv heter PBL-kompetens där enheten jobbar med kunskapsförmedling till kommuner och länsstyrelser. Jag påpekade att myndigheten oftare borde ta vara på kompetensen hos personer med funktionsnedsättning. Boverket utbildar, men då borde personer med egen personlig erfarenhet av funktionsnedsättning finnas med och få möjlighet att lyfta sin egen upplevelse. Andra saker som enheten arbetar med är ovårdade tomter och förfallna byggnader, minskad skyldighet att underrätta inför LOV och minskad rätt att överklaga LOV-beslut. Förutom att göra tillsynsrapport och uppföljningsrapport ska enheten titta närmare på sociala bostäder i Europa och allmännyttans roll för fler bostäder. Enhetens egna reflektion är att det blåser förenklingsvindar och att tillsynsarbetet prioriteras ner. Det är stora skillnader mellan kommunerna i kompetens och utövande trotts att plan och bygglagen är samma lag i hela Sverige.

Enheten arbetar med hemsidan och annan information från Boverket. Enligt Myndigheten för delaktighets kontroller är Boverket en av landets bästa myndigheter på att ha tillgänglig information. Men inget på hemsidan är teckentolkad information. Enhetens mål är att ha tillgänglig och begriplig information för alla. De jobbar med klarspråk, lättlästa texter, grafisk form, webbseminarium textas och tillgängliga PDFer, men en del är kvar att göra. Flera e-tjänster ska bli tillgängliga och Boverket vill gärna att personer med funktionsnedsättning testar och återkommer med recensioner om vad som är bra och dåligt. Boverket har även talsvarstjänster och jag påpekade att dem är svåra att hantera för dem som har talsvårigheter.

Enheten arbetar med utgångspunkt i bostadsförsörjningslagen. Under 2016 ska en ny handbok tas fram som kommunerna kan ha när de arbetar med bostadsfrågor. Ett annat regeringsdirektiv har rubriken "Boende till rimliga kostnader". Tyvärr har gruppen människor som har det svårast på bostadsmarknaden ökat. Enheten ansvarar också för stadsbidraget till tillgänglighetsinventering av flerbostadshusbeståndet. I april kom Boverket med en rapport som berättade hur det gått, och får Boverket bestämma vill de ha mer stadsbidrag så fler kommuner inventerar. Enheten ska även titta närmare på svenskarnas höga belåningsgrad och arbeta för att få med mer sociala aspekter i boende och stadsutveckling. Avslutningsvis ska enheten även granska allmännyttans och de kommunala bostadsbolagens nytta. De har exempelvis aldrig haft så liten utförsäljning som nu.

Enheten arbetar med byggregler vilket gör att tillgänglighetsfrågor ständigt ligger på dagordningen. Behovet av fler bostäder tar mycket plats, men de hinner även med annat. Enheten har tagit fram riktlinjerna för tillfälliga anläggningsboenden. Det är idag okej att bygga ett helt nytt hus och använda det som flyktingboende utan att huset är tillgängligt för personer som använder rullstol. Men så fort som husets användningsområde ändras måste det byggas om och följa tillgänglighetskrav i plan- och bygglagen.

Enheten har också ett regeringsdirektiv om att utreda studentbostäder. Jag påpekade att det där med studentbostäder verkar vara en historia som aldrig tar slut. Jag har tappat räkningen på alla utredningar. Regeringen fortsätter minska krav på tillgänglighet och Boverket har gång på gång sakt, med stöd från funktionshinderrörelsen, att det inte går att göra bostäder med mindre kvadratmeter. Det går inte att införa fler undantag. Men det verkar som om regeringen tänker utreda, utreda och utreda igen tills den som utreder kommer fram till det regeringen vill. Frågar och tjatar man tillräckligt många gånger kanske alla avslag och nej plötsligt blir ett ja, eller? Boverkets chef för enheten sa att myndigheten inte är glad för att behöva utreda detta igen. Utredningen ska vara klar i juni.

Enheten arbetar med arkitektur, byggarkivarier och samhällsstrateger. Det handlar om allt från buller till kulturarvsfrågor.  Allt enheten gör berör mer eller mindre tillgänglighetsfrågor. Just nu är fokus på tre regeringsdirektiv. "Hälsa, trygghet och säkerhet", "Bo rätt" samt "PBL kompetens. De två första handlar bland annat om äldres möjligheter att bo tillgängligt och bra. Den tredje ska ta reda på hur plan- och bygglagen tillämpas i kommuner, landsting och regioner. Enheten håller också på att ta fram en inspirationsskrift med goda exempel på tillgänglighet för personer med funktionsnedsättning.

Enheten arbetar med stöd och bidrag. För dem som vill göra byggnader mer tillgängliga dyker det då och då upp stöd och bidrag. Stöd till samlingslokaler i offentliga byggnader, stöd till renovering av skolor och utemiljöer och stöd till energieffektivisering är några exempel. Stöd för äldreboenden, bostadsanpassningsbidrag, kommunstöd för bostäder och stöd till inventering av tillgängligheten i flerbostadshus är andra exempel. Om det sistnämnda kom en rapport i april och Boverket föreslår att fler statliga bidragspengar läggs på inventering. 

Jag påpekade att tillfälliga särlösningar med bidrag sällan blir riktigt bra. Fler borde leva utifrån ansvars- och finnansieringsprincipen. Fler generella långsiktiga lösningar borde införas istället för tillfälliga stöd. I dag finns exempelvis Rut- och Rot-avdrag. Vad sägs om ett Ramp-avdrag som kan fungera som Rut eller Rot när något görs mer tillgängligt för fler.

Enheten ser till att Sverige genomför EU-direktiv om energieffektivisering och att vi följer energikrav i byggstandarder. 2020 ska alla nya byggnader vara "nära-noll-energi-byggnader". En ny svensk strategi för energieffektivisering med styrmedel i form av morötter och piskor är på gång 2017. Och när man ställer krav på energieffektivisering passar man på att även ställa tillgänglighetskrav.

Enheten jobbar med kommuner, landsting och regioners översiktsplaner, men den senaste tiden har fyllts med bostadskris och flyktingkris. Enheten arbetar också med Boverkets kompetenssatsning, exempelvis databasen om BBR. De menar att det är viktigt med tillgänglighet i ett tidigt skede i detaljplaneringen. Jag berättade om den nya Gävlemodellen där detaljplaner ska granskas utifrån sociala aspekter. Enheten letar efter positiva exempel och avdelningschefen blev nyfiken.

Som du säkert redan vet gör jag både utbildningar och inventeringsuppdrag. Ett exempel på de inventeringar jag gjort har nu blivit ett konkret resultat. Efter att jag, på uppdrag av Länsstyrelsen Gävleborg, delat med mig av min kunskap har Granön i Gysinge utanför Sandviken gjorts mer tillgänglig för fler. Där finns idag en stig som är betydligt bredare och med ett jämnare underlag än tidigare. Den fungerar utmärkt att köra både barnvagn, rullator eller rullstol på. Längs med stigen finns ett cirka 450 meter långt ledstråk så blinda eller personer med nedsatt syn enklare kan orientera sig. Efter stigen finns även tillgängliga sittplatser.

 

Den 22 maj kommer jag att finnas på plats på Granön hela dagen. Klockan 12.00 och klockan 14.00 ansvarar jag för en guidning där jag berättar mer om mitt arbete med tillgänglighetsfrågor. Jag kommer naturligtvis även nämna att Gysinge naturreservat, som bildades 1975 och idag ingår i Färnebofjärdens nationalpark, har lövskogar och älvängar som annars är ovanliga i Gävleborgs län. Granön är en tillgänglig del av reservatet. På ön finns en gammal engelsk park som anlades under brukstiden. Många europeiska trädslag har planterats i parken. Längs med öns naturstig kan besökare se och läsa mer om träden.

 

 

 

 

 

Delmål två går ut på att om samverkan ökar mellan olika aktörer så kommer medvetenheten om personer med funktionsnedsättnings behov att förbättras. I rapporten menar man att exempelvis så kallade tillgänglighetsråd där representanter från funktionshinderorganisationer träffar representanter från myndigheter och tillsammans kommer fram till bra saker leder till mer tillgänglighet för fler. Det låter så bra i rapporten. I verkligheten beslutade Trafikverkets region mitt att minska samarbetet med funktionshinderrörelsen genom att lägga ner region mitts tillgänglighetsråd.

Delmål tre är att andelen personer med funktionsnedsättning som upplever att de har möjlighet att använda buss, tåg, flyg och båt ska öka. I rapporten står det: "Upplevd tillgänglighet i resenärsundersökningar har inte märkbart ökat".

När Boverkets samråd med funktionshinderorganisationerna träffades den 18 februari i Karlskrona var inte bara jag där. Förutom alla ordinarie från Boverket och representanter från funktionshinderorganisationerna var myndighetens samtliga avdelningschefer inbjudna. Och självaste chefen, alltså generaldirektör Janna Valik. Hon påpekade flera gånger att personer med funktionsnedsättnings perspektiv är viktiga för Boverket. Janna Valik uppmuntrade oss att reflektera kring utredningen Gestaltad Livsmiljö (som jag skrivit om förr) som nu är ute på remiss. Och självklart får Boverket ett svar från DHR, den funktionshinderorganisationen som jag representerar. Enligt Boverket behöver Sverige 700 000 fler bostäder. Det är lika mycket som två nya miljonprogram. Under 2015 har Boverket besökt 55 kommuner för att lyssna hur läget är lokalt ute i landet. Det största problemet verkar vara finansiering.

 

Jag pratade med Janna Valik och plan- och bygglagen. Det finns alltid saker som kan bli bättre, men generellt är PBL förhållandevis bra. Problemet är att lagen i många fall inte följs. Vi ska värna om kommuners, landstings och regioners självstyre, men när lagar tolkas olika och många tänjer på gränser kan jag tänka mig att rösta för mer diktatur. Det ska inte spela någon roll hur bra personer med funktionsnedsättning har det beroende på vart man bor. Janna Valik håller med mig. Och när Boverket själva nyligen kontrollerat om kommuner lever upp till krav enligt PBL och de så kallande enkelt avhjälpta hindren visar det sig att det i vissa fall är så mycket som 60 procent av kommunerna som bryter mot regler. När jag uppdaterar min blogg nästa gång får du läsa mer om detta.

"De senaste 15 åren har Gävle kommun tillhört den majoritet av Sveriges kommuner som har en tjänst med titeln tillgänglighetssamordnare. Men nu ser det tyvärr ut som att det är slut med det." Så började jag mitt blogginlägg i januari 2016 efter att ha fått veta att han som nu är anställd i kommunen som tillgänglighetssamordnare ska gå i pension och ingen ny ska tillsättas. Kommunens nya strategi handlar om att ha strateger istället och blanda ihop jämställdhetsfrågor, demokratifrågor, tillgänglighetsfrågor osv... Efter min bloggtext, och en debattartikel i lokalpressen lyckades jag få igång debatten. Jag såg till och med en ljusglimt och fick en förhoppning om att det i demokratins namn går att få beslutsfattare i Gävle kommun att ändra sig. Men nu är det snart maj, den nuvarande tillgänglighetssamordnaren går i pension, och ingen verkar veta något om hur det ska gå.

 

En intressant detalj i denna historia är att socialdemokrater tidigare styrt i Gävle i alla år, men sedan årsskiftet är det Alliansen som bestämmer. Och plötsligt blev mitt blogginlägg en het politisk potatis i Gävle kommuns högsta ledning. Samtidigt som Tillgänglighetsrådets ordförande Helene Åkerlind (Liberalerna) svarade att hon tycker att jag har rätt protesterade socialdemokrater. Men kommunen bryr väl sig inte om vad tillgänglighetsrådets ordförande säger, kanske du påpekar. Jo, svarar jag. I Gävle kommun är Helene Åkerlind nämligen inte "bara" tillgänglighetsrådets ordförande, hon är kommunalråd också. Plötsligt kunde alla kommunmedborgare läsa i lokalpressen att nu blir tillgänglighetssamordnaren kvar.

 

Vi får se vart det här slutar. Socialdemokraterna har protesterat och pratar om att Helene Åkerlind bryter mot demokratins spelregler, att hon pysslar med maktmissbruk när hon tar beslut om nyanställningar. Min erfarenhet av politiker är att de aldrig ljuger, att de vill väl... Men det blir sällan riktigt så som de lovat att det ska bli. Det finns många exempel, kan kan bara ta två. Stadsministern Stefan Löfven har lovat att se över lagen som betraktar otillgänglighet som diskriminering samtidigt som demokratiministern Alice Bah Kunke lovat att arbetet ska vara klart innan sista december 2015. Ingenting har hänt. Vi får se hur det slutar när det gäller Gävle kommuns tillgänglighetssamordningare. Någon nyanställning är i alla fall ännu inte aktuellt, och nuvarande tillgänglighetssamordnare går i pension om några veckor.

Jag brukar ofta säga att vår plan- och bygglag är rätt hyfsad ändå. Det finns alltid saker som kan bli ännu bättre, men vid nybyggnation, ombyggnation eller renoveringar har vi lagstiftning som tydligt reglerar så miljöer blir tillgängliga för personer med funktionsnedsättning. Och förutom allt detta har vi bestämelser om att enkelt avhjälpta hinder ska bort (HIN). Bra lagstiftning men problemet är att få följer den. Lagstiftning tolkas olika beroende på vilken kommun, region eller landsting man pratar med. I vissa fall prioriteras tillgänglighetsfrågor bort helt. Detta bekräftas när Boverket kontrollerat om kommuner lever upp till krav på teleslinga och dörröppnare i byggnader. Det visade sig att 60 procent bryter mot Boverkets regler.

 

Boverket har kontrollerat krav på teleslingor enligt BBR i objekt uppförda år 2010 eller senare. Krav på teleslingor enligt HIN i offentliga byggnader uppförda år 2005 eller tidigare, krav på dörröppnare enligt BBR i flerbostadshus uppförda 2010 eller senare och krav på dörrstängare enligt HIN i offentliga byggnader uppförda 2005 eller tidigare har också kontrollerats. Boverket berättar att folk till och med ringer till myndigheten och säger att det inte finns dörröppnare eller teleslingor eftersom ingen annan lyssnar. Och när jag frågar Boverket vad det beror på att kommuner inte lever upp till BBR och HIN får jag inget svar. Anledningen till varför det är så här har Boverket inte utrett. Personligen tror jag på kunskapsbrist och jag föreslog att Boverket, tillsammans med funktionshinderorganisationerna, bör en insatts för att uppmärksamma kommunerna om detta.

 

80 procent av dörrar med dörrstängare har dörröppnare. 55 procent av flerbostadshusen har dörröppnare till cykelrum, soprum eller bostadskomplementsrum. 30 procent av dörröppnarna är felplacerade. 50 procent saknar säkerhetssensorer. I nybyggda och nyrenoverade offentliga byggnader saknar 60 procent teleslingor i receptioner. I samlingssalar finns teleslinga i 95 procent av de kontrollerade lokalerna.

Boken "Jag i förening", som tidigare var tänkt att användas som studiematerial för medlemsrekrytering, har ändrats och kommer endast användas för att stärka fackförbund och socialdemokratins roll. Nytt ABF material för grundläggande styrelseledamotsutbildning är däremot på gång. Vi fick också ta del av ett bildspel som kan användas i funktionshinderorganisationer om hur man på bästa sätt kan använda sig av ABF.

 

Ordet fritt arrangeras 26-28 maj 2016 i Göteborg. Några sprängfyllda dagar med seminarium, föreläsningar och workshops. 1 500 deltagare i form av ABF anställda, studiecirkelledare och representanter från medlemsförbunden är välkomna. Hittills har strax över 800 personer anmälts. Tillsammans med Synskadades riksförbund och Mag- och tarmförbundet ska DHR arrangera ett seminarium om jämlikhet, arbetsliv, hälsa, tillgänglighet och diskrimineringslagen den 27 maj klockan 09.00-10.00. Seminariet är redan nästan fullbokat.

 

En DHR-medlem kontaktade mig nyligen med anledning av att ABF ska uppdatera studieförbundets idéprogram. Ett dokument som ska fastslås på kommande Förbundsstämma i april. DHR-medlemmen var upprörd över att personer med funktionsnedsättning omnämns som personer med "funktionsvarianter". DHR-medlemmen tyckte det var onödigt att använda "funktionsvariant" när vi har fullt upp att få bort ordet "handikapp" samtidigt som folk inte kan skilja på funktionshindrad och funktionsnedsättning. Efter att jag framfört kritiken plockar nu ABF bort "funktionsvarianten" ur idéskriften.

Handikappförbunden har genomgått en omorganisation 2011-2014 där personalen minskat med 25 procent. Förutom LSS-frågan, Arvsfonden projekt och standardiseringsarbete jobbar man med den kommande nationella strategin för Sveriges funktionshinderpolitik tillsammans med Myndigheten för delaktighet. Intressepolitiskt fokuserar man på rätten till försörjning, jämlik hälsa och ett samhälle för alla. Det allra nyaste är "Avstamp 2017". I detta ingår byte av både namn och lokaler samt ett 75 års jubileum nästa år. Avslutningsvis rapporterade Sveriges Dövas riksförbund. De gör nu en stor omorganisation, minskar sin personal och det är de intressepolitiska frågorna som mest rationaliseras bort. De arbetar dock mycket med mottagandet av asylsökande från Syrien och lyfter frågor om tolkstöd i arbetslivet.

 

Enligt Synskadades riksförbund finns fortfarande stora brister i ABFs digitala tillgänglighet, men ny webb är på gång och utbildning i bland annat tillgängliga PDF-filer ska arrangeras. SRF har också ett stort projekt på gång för att belysa synskadades livssituation. Riksförbundet HjärtLungs två stora projekt just nu är "Ljuset på" och "Känn pulsen". Det första handlar om dolda folksjukdomar. Den andra uppmanar folk att ta pulsen oftare för att motverka förmaksflimmer som kan ge stroke. Epelepsiförbundet är nöjd eftersom Socialstyrelsen arbetar fram riktlinjer för deras diagnos. De har en ny bok på gång och arbetar med ett projekt med service och signalhundar. Personskadeförbundet RTP presenterade sitt Arvsfonden projekt "Kunskapsnätet". Ett deltagarstyrt, digitalt forum för att dela, skapa och utveckla kunskap och erfarenheter i frågor som berör människor med funktionsnedsättning.

 

Jag pratade om ABF Gästrikebygdens projekt där DHR och många andra funktionshinderorganisationer deltar. Mycket kortfattat går det ut på att göra ABFs verksamhet mer tillgänglig för fler samtidigt som de lokala funktionshinderorganisationerna engageras för att göra mer aktiviteter i samarbete med ABF. Jag berättade också att DHR lämnat in Sveriges första anmälan om diskriminering på grund av otillgänglighet till Gävle tingsrätt. Jag berättade om hur DHR arbetar med medlemsrekrytering och visade den motion som DHR lämnat in till ABFs förbundsstämma. På förbundsstämman 2012 var det en DHR-motion som bidrog till studieförbundets nuvarande tillgänglighetsstrategi. DHRs motion till stämman 2016 handlar om att nuvarande strategi, som sträcker sig året ut, måste utvärderas och uppdateras. Enligt ABFs tillgänglighetsansvarige Carin Thurfjell kommer ABFs förbundsstyrelse föreslå att nuvarande tillgänglighetsstrategi förlängs i fyra år.

 

Fortsättning imorgon med den sista delen...