Livet rullar vidare

Tillgängliga webbplatser

 

Det är först och främst Post- och Telestyrelsen som är den myndighet som ansvarar för tillgängligheten på Internet. På webbriktlinjer.se finns svar på alla frågor. Sveriges kommuner och landsting vänder sig ofta till sin medlemsorganisation SKL. Antalet frågor har ökat i takt med att nya EU-direktiv förändrar svensk lagstiftning vilket leder till större krav på tillgängliga hemsidor hos kommuner och landsting. Tomas Johansson Haavik från SKL berättade att de hänvisar alla undrande medlemmar till Post- och Telestyrelsens webbplats.

 

Hur den kommande nya svenska lagstiftningen utifrån de tuffare EU-direktivet blir är i dagsläget inte klart. Men större krav kommer även ställas på mobilappar. Myndigheten Boverket berörs förstås. Där arbetar man redan med tillgänglighetsfrågan sedan några år tillbaka. Men för att förbereda inför ny lagstiftning planerar myndigheten interna utbildningar, man ser även över Boverkets riktlinjer och strategier för webben så allt följer lagkrav.

 

När vi ändå hade webben på dagordningen passade Boverket på att visa delar av sin Kunskapsbank. Via Boverket.se kan politiker och tjänstemän (och även du om du vill) runt om i landet lära sig mer om plan- och bygglagen genom webbutbildningar. Det täcker allt från arbetet med översiktsplan till slutbeskedet för byggande. Ett helt nytt kapitel handlar om tillgänglighet i planering och byggandet. Just denna del i PBL Kunskapsbanken har ännu inte hunnit göras tillgänglig, men det handlar om tillgänglighet, och tillgänglighetsåtgärder på Kunskapsbanken är på gång.

 

Anställningspolicy

 

Kristina Jönsson från Boverkets personalenhet berättade hur myndigheten arbetar för att försöka anställa fler personer med funktionsnedsättningar. Arbetsmarknadsministern vill att staten ska vara föregångaren, men statistiken visar att privata företag anställer flest personer med funktionsnedsättning. Tvåa kommer kommunerna och inte förrän på tredje plats hittar vi myndigheter. Regeringens senaste satsning är att 1000 fler personer med funktionsnedsättning, per år 2017-2018, ska få praktikplatser på myndigheterna. Boverket har erbjudit praktikplatser i ett projekt redan ifjol, men då glömdes personer med funktionsnedsättning bort. Projektet vände sig bara till nyanlända. Under 2017 och 2018 lovar personalenheten att man blir bättre.

 

Det finns förstås ingen statistik på hur många personer med funktionsnedsättning som arbetar hos Boverket. Enligt personalenheten är det ändå några personer. "Vi är varken bra eller dåliga på detta, lite som mellanmjölk", säger Kristina Jönsson. De är dock noga med hur ska-krav formuleras vid nyanställningar och personalenheten anser att myndighetens chefer aldrig är omöjliga när det gäller att hitta lösningar/anpassningar i arbetsmiljön. De tänker lika mycket på tillgänglighetsfrågan i sin offentliga webbplats som intranätet. De har bytt heltäckningsmattor, godkända för astma- och allergi, som både förbättrar ljudmiljön för hörselskadade och orienteringsförmågan för blinda.

 

Vi diskuterade myndighetens anställningsförfarande och jag förestlog att man borde uppmuntra till mer mångfald, men samtidigt inte ge förtur bara för att en individ tillhör en speciell kategori. Kanske skulle det i Boverkets jobbannonser kunna stå något i stil med att "vi strävar efter en arbetsplats som är fri från diskriminering och öppen för alla, med anställda som speglar samhället i stort".

 

 

Fortsättningen får du den 27 februari. Då handlar det om tillgängliga webbplatser...

 

Plattformshissar

 

Boverket ser just nu över formuleringar i maskindirektivet. Regelverket kring hissar, plattformshissar, trappliftar osv. är stort. I exempelvis plan- och bygglagen, Boverkets byggregler, Boverkets föreskrifter och allmänna råd, Boverkets konstruktionsregler och plan- och byggförordningen står det hur allt ska vara. Men det är inte nog. EU-direktiv säger att hissar bara får finnas på marknaden om de lever upp till direktivets hälso- och säkerhetskrav. I Sverige har vi ett hissdirektiv och ett maskindirektiv som grundar sig i EU-direktivet. I hissdirektivet står det att hissen ska medge självständigt användande, och frågan var om det ska stå så även i maskindirektivet som reglerar plattformshissar.

 

Diskussionen kretsade mest till vad "självständigt" användande egentligen innebär. På grund av sin funktionsnedsättning kan inte alla själv reglera vare sig en hiss eller plattformshiss. Går det verkligen att då ställa krav på att alla självständigt ska kunna använda en plattformshiss. Jag framförde att vi alltid måste ha utgångspunkten i ett självständigt användande. Plattformshissens knappar, som för många kan vara svåra att hålla intryckta under hela resan, kan bytas ut mot en joystick eller liknande. Samtidigt finns det förstås individer med omfattande nedsatt rörelseförmåga som behöver assistans. Jag påpekade därför att plattformens/hissens yta är oerhört betydelsefull så att både rullstolsanvändare och assistenten får plats.

 

I början var plattformshissen främst till för individuella lösningar. Det blir därför problem när de i dag allt oftare används som generella lösningar. Vid nybyggnationer och för generella lösningar borde bara "riktiga" hissar användas, ansåg jag.

 

 

Fortsättning den 25 februari. Då handlar det om Boverkets anställningspolicy...

 

Problem i vardagen

 

På samrådets möten har vi en stående punkt på dagordningen som handlar om att vi generellt diskuterar problem vi upplever i vardagen. Till detta möte hade Emma Larsson från Astma- och Allergiförbundet skickat in några bilder. De föreställde bland annat en vägg med funktskada, felplacerat askfat vid entré, installation av ventilering och ett rum med heltäckningsmatta. Tillsammans diskuterade vi bilderna och kom fram till att de innehöll exempel på otillgänglighet även ur andra perspektiv som nedsatt syn-, hörsel och rörelseförmåga.

 

Boverkets byggregler

 

Boverket har nyligen fått ett regeringsuppdrag om att se över Boverkets byggregler, Boverkets konstruktionsregler samt myndighetens vägledningsarbete. I den här frågan finns ännu inget att rapportera. I dagsläget vet de inte ens vem som får uppdraget.

 

 

Fortsättningen får du den 23 februari. Då handlar det om plattformshissar...

Bristande tillsynsansvar

 

I min förra rapport berättade jag att Boverket och Länsstyrelsen har kontrollerat hur landets kommuner sköter sig när det gäller att plocka bort enkelt avhjälpta hinder. Det visar sig finnas stora brister. Sveriges byggnadsnämnnder borde arbeta mycket bättre och mer med kommunernas tillsyn. Vid förra mötet föreslog jag att bristerna borde uppmärksammas mer. Samtidigt borde Boverkets förslag på förbättringar, i en rapport till regeringen, spridas till fler. Min tanke var att skapa opinion, påverka och på sikt förbättra tillsynsarbetet. Jag hade därför skrivit ett förslag till debattartikel. Texten är fortfarande ett arbetsmaterial och ska därför inte spridas eller publiceras. Målsättningen är att få debattartikeln publicerad i så många tidningar som möjligt.

 

Boverket har bestämt att man som myndighet inte officiellt kan stå med och skriva under. Jag har därför skrivit texten, i samråd med Boverket, men i formen av en debattartikel från funktionshinderrörelsen. Nu återstår det att se om, när och hur detta publiceras och vilka reaktioner som min text kommer att ge.

 

 

Fortsättningen får du den 21 februari...

Igår var jag i Karlskrona på möte med Boverkets samråd med funktionshinderförbunden. Nu har jag flygit hem igen och skrivit en rapport om allt spännande som hände på mötet. De kommande dagarna kommer rapporten att publiceras här. Jag har delat upp texten i sex delar, sex kapitel som tar upp diverse aktuella funktionshinderpolitiska frågor.

 

Det har blivit några år nu. I över fyra år har jag varit DHRs representant i Boverkets samråd med funktionshinderförbunden. Men trotts alla år var det första gången jag besökte myndighetens huvudkontor när samrådet träffades torsdagen den 16 februari 2017 i Karlskrona. Boverket har roat sig med att visa samrådets ledamöter olika delar av den i många fall historiskt intressanta staden i anslutning till våra möten. Samtidigt har jag påpekat att vi inte borde använda våra dyrbara mötestimmar för studiebesök i Karlskrona. Detta möte arrangerades därför på Boverkets kontor, i ett sammanträdesrum i samma korridor som generaldirektörens kontor. Sammanträdesrumet var tillgängligt förutom en elakt hög tröskel vid entrén.

 

Almedalen

 

Jag berättade för Boverket att DHR träffat bostadsministerns sekreterare Alf Karlsson. Där lyfte DHR bl.a. att universell utformning måste vara en viktig utgångspunkt i bostadsbyggandet. DHR kommer att driva detta som en av förbundets prioriterade frågor fram till nästa riksdagsval. Enligt Boverkets tjänstemän har myndigheten beslutat att inte göra något eget arrangemang under årets Almedalsvecka. Samtidigt ställer de gärna upp och medverkar på andras aktiviteter. Jag fick uppdraget att efterforska mer kring detta och presentera det för Boverket.

 

Fortsättning följer den 19 februari..

 

Från och med den 1 januari 2015 har vi ett tillägg i diskrimineringslagen. Nu har vi en lag som anser att även otillgänglighet kan betraktas som diskriminering. I mitt jobb reser jag mycket och det har alltid fungerat att åka tåg mellan Gävle och Stockholm, trots att jag är rullstolsanvändare. Men samma dag som den nya diskrimineringslagen infördes bestämde SJ att byta ut flera tåg. Plötsligt fanns inte bara nya, moderna och tillgängliga tåg på sträckan Gävle-Stockholm, många avgångar kördes med gamla och otillgängliga så kallade loktåg. Detta ledde till att jag inte kunde pendla lika enkelt längre. En gång tvingades jag vänta en timme och åka med ett tåg som hade dyrare biljett. En gång tvingades jag till och med åka dagen innan mitt möte och övernatta på ett hotell eftersom tågen, som tidigare fungerat prickfritt, plötsligt var gamla och otillgängliga varianter. Jag anmälde situationen till Diskrimineringsombudsmannen och nu har jag fått svar.

 

Svaret är fem sidor långt på byråkratiskt svårt språk med mängder av hänvisningar till lagar, eu-standarder och undantag. Enligt DO har jag inte diskriminerats. Myndigheten motiverar sitt beslut med att SJ renoverat de gamla tågen innan 2007, då tuffare krav på tekniska specifikationer för driftkompabiliteten infördes. Renoveringen handlade heller inte om saker som gör att krav på tillgänglighetsåtgärder behövs, enligt regelverken. Samtidigt har SJ fått ett undantagsbeslut från Transportstyrelsen som gör att de fick köra med tåg som helt utestänger personer som är rullstolsanvändare. Detta undantag försvann visserligen från och med den första januari 2015, men DO menar att mot bakgrund av undantaget kan man inte anse det skäligt att kräva att SJ vidtar mer än enklare åtgärder för att passagerare ska få tillgång till tågen. Enklare åtgärder kan vara att läsa upp en turlista eller hålla upp dörren för en kund. Och ingenting i DOs utredning tyder på att enklare åtgärder hade gjort så jag kunnat åka med i de aktuella gamla tågen. I min anmälan hävdade jag att situationen blev orättvis då jag inte har samma tillgång till antalet resor som andra mellan Gävle-Stockholm. DO menar att SJ nu åtgärdat detta genom att från och med 2016 ökat antalet tillgängliga avgångar igen.

Hela programmet hittar du här.

Eftersom jag firar tio år som företagare passar jag på att uppmärksamma jubileumet lite extra i min blogg. Under 2017 arrangerar jag sex tävlingar. Och de som vinner får Livet rullar vidare prylar. Den första tävlingsfrågan publicerades i januari och den som först svarade rätt blev vinnaren. Frågan handlade om vilken månad under 2007 som jag vågade ta steget och för första gången kunde titulera mig företagare. Rätt svar är augusti. Och snabbast att svara rätt var Björn A Wallner. Du som inte vann denna gång får en ny chans i början av mars.