Ny diskrimineringslagstiftning
2009 utredde regeringen om bristande tillgänglighet ska klassas som diskriminering. Hans Ytterberg, som utförde uppdraget, kom fram till att en ny diskrimineringslagstiftning är rätt väg för att minska utstängdhet och exkludering av personer med funktionsnedsättning på grund av otillgänglighet. Utredningen, ett dokument på över 800 sidor med titeln ”Bortom fagert tal”, var ute på remiss under 2010 bland kommuner, landsting, myndigheter, organisationer och föreningar. Men trots att det i dag gått över 400 dagar sedan remisstiden gick ut har inget konkret ställningstagande till en eventuell utökning av diskrimineringsskyddet kommit från regeringen. Ansvarig minister, integrationsminister Erik Ullenhag, säger att hans avsikt är att ”landa med frågan” under 2012. Erik Ullenhag vill dock vara tydlig med att det kan komma ett konkret förslag till riksdagen, men det kan också innebära att regeringen konstaterar att man inte lyckas nå en lösning. Finansdepartementet oroar sig nämligen för ökade kostnader och moderaterna är oense internt.
Artikeln är skriven för Ottobocks magasin Dialog och tidigare publicerad där.
Artikeln är skriven för Ottobocks magasin Dialog och tidigare publicerad där.
Lördagen den 5 maj
Lördagen den 5 maj gör jag en föreläsning om tillgänglighets- och bemötandefrågor i Uppsala när Våra Gårdar arrangerar ett ombudsmöte på Drabanten mittemot Järnvägsstationen.
Söndagen den 15 april
I mitten av april arrangerar Länstyrelssen många spännande saker vid deras Naturum-museeum vid Färnebofjärdens nationalpark, intill dalälven i Gysinge. Söndagen den 15 april föreläser jag om tillgänglighetsfrågan och alla som vill får prova på att i rullstol ta sig fram i en otillgänglig miljö. Måndagen den 16 april klockan 13.00 och klockan 14.00 arrangeras två guidade och syntolkade visningar av Naturum. Tisdagen den 17 april klockan 13.00 och klockan 14.00 arrangeras två guidade och teckentolkade visningar av Naturum.
Har läst Svensk Handikapptidskrift i helgen
Har använt helgen till att städa lite på kontoret. Hittade bland annat ett exemplar av tidningen Svensk Handikapptidskrift från från hösten 2011. Personligen tycker jag om tidningen, från funktionshinderorganisationen DHR. Den tar upp det mesta inom funktionshinderpolitiken. Tidningen tar kortfattat upp de senaste nyheterna men tillåter samtidigt att långa fördjupande artiklar och rejäla debattinlägg breder ut sig över sidorna.
När det gäller tillgänglighetsfrågan var det bara dyster läsning. Staten (Trafikverket) sänker ambitionerna för tillgänglighet i flygtrafiken. De skyller på krav på säkerhet och arbetsmiljölagar och utestänger rullstolsanvändare från flera av landets inrikesflygningar. Samtidigt betalar SJ hellre ut 80 000 kronor i skadestånd till en man som inte fick hjälp att komma av tåget i Uppsala för att bli av med "problemet" istället för att verkligen se över sina tåg.
Enligt en granskning som organisationen Motormännen gjort är Karlstad sämst i Sverige på tillgängliga övergångsställen samtidigt som Hjälpmedelsinstitutet flyttat till nya och fina lokaler i Sundbyberg. Men efter invigningen av de nya lokalerna visar det sig att Hjälpmedelinstitutet huvudentré är otillgänglig och inte välkomnar personer som använder rullstol. Tidningen citerar regeringens bostadsminister Stefan Attefall som anser det "totalt ekonomiskt olönsamt och driver upp hyrorna extremt mycket" och därför förespråkar att man bara tillgängliggör lägenheter på markplan när miljonprogrammets alla flerbostadshus ska upprustas.
Och i Moderaternas nya idéprogram, som antogs av partistämman i oktober 2011, står det "Vi bygger samhället så att det är tillgängligt för människor med funktionshinder". Samtidigt är statsminister Fredrik Reinfeldt emot en lag som klassar otillgänglighet som diskriminering och citerars så här i tidningen: "Att öka tillgängligheten för en stor grupp av funktionshindrade är lätt att känslomässigt hålla med om men det är förknippat med stora resursbehov".
När det gäller tillgänglighetsfrågan var det bara dyster läsning. Staten (Trafikverket) sänker ambitionerna för tillgänglighet i flygtrafiken. De skyller på krav på säkerhet och arbetsmiljölagar och utestänger rullstolsanvändare från flera av landets inrikesflygningar. Samtidigt betalar SJ hellre ut 80 000 kronor i skadestånd till en man som inte fick hjälp att komma av tåget i Uppsala för att bli av med "problemet" istället för att verkligen se över sina tåg.
Enligt en granskning som organisationen Motormännen gjort är Karlstad sämst i Sverige på tillgängliga övergångsställen samtidigt som Hjälpmedelsinstitutet flyttat till nya och fina lokaler i Sundbyberg. Men efter invigningen av de nya lokalerna visar det sig att Hjälpmedelinstitutet huvudentré är otillgänglig och inte välkomnar personer som använder rullstol. Tidningen citerar regeringens bostadsminister Stefan Attefall som anser det "totalt ekonomiskt olönsamt och driver upp hyrorna extremt mycket" och därför förespråkar att man bara tillgängliggör lägenheter på markplan när miljonprogrammets alla flerbostadshus ska upprustas.
Och i Moderaternas nya idéprogram, som antogs av partistämman i oktober 2011, står det "Vi bygger samhället så att det är tillgängligt för människor med funktionshinder". Samtidigt är statsminister Fredrik Reinfeldt emot en lag som klassar otillgänglighet som diskriminering och citerars så här i tidningen: "Att öka tillgängligheten för en stor grupp av funktionshindrade är lätt att känslomässigt hålla med om men det är förknippat med stora resursbehov".
Lördagen den 21 april
Nu är ännu ett föreläsningsuppdrag bokat. Lördagen den 21 april arrangerar Rådet för funktionshinderfrågor i Tjörns kommun en temadag om funktionshinderpolitiska frågor. Aktiviteten äger rum i Tjörns kommunhus i Skärhamn och jag gör ett föreläsningsprogram under en timme från klockan 12.00.
Jag firar inte den internationella kvinnodagen
Det firas runt om i hela världen. Men frågan är om alla får vara med? Den internationella kvinnodagen uppmärksammar ojämställdhet och kvinnors situation över hela världen. Dagen firas av FN och i många länder är det en helgdag. Internationella kvinnodagen instiftades redan 1910 vid den socialistiska världsorganisationen Andra internationalen på initiativ av Clara Zetkin. Men personligen vet jag inte om det är något att fira. Jag har nämligen hört talas om att flera aktiviteter, för att fira dagen, arrangeras i otillgängliga lokaler runt om i vårt avlånga land.
Det är ju löjligt. Kvinnor och män firar den internationella kvinnodagen, man arbetar för att ta bort ojämställdhet och diskriminering. Och så firar man genom att vara i lokaler och ha en verksamhet som utestänger synsvaga, rörelsehindrade och hörselskadade.
Undersökningar som gjorts av exempelvis handikappolitiska Utredningsinstitutet visar att kvinnor med funktionsnedsättning oftare blir utsatta för våld än kvinnor utan en funktionsnedsättning. Det bordet betyda att Sveriges kvinnojourer arbetar extra intensivt med att hjälpa kvinnor med funktionsnedsättningar. Men tyvärr är det inte så. Undersökningar som gjorts i projektet "Dubellt Utsatt" vid Utvecklingscentrum i Göteborg har kommit fram till att tillgängligheten till kvinnojourers skyddade boenden är mycket dåliga och kunskapen kring individer med en funktionsnedsättnings behov är dålig bland dem som arbetar inom landets kvinnojourer. En kvinna som blir slagen kan söka skydd på en kvinnojour. Men hur ska hon ta sig dit om hon exempelvis inte kan gå när jouren ligger på andra våningen och saknar hiss? Hur ska hon kunna bo i ett skyddat boende om det inte finns en tillgänglig toallet? Hur ska hon överhuvudtaget kunna fira den Internationella kvinnodagen när hon inte får komma in i lokalen där dagen firas?
Det är ju löjligt. Kvinnor och män firar den internationella kvinnodagen, man arbetar för att ta bort ojämställdhet och diskriminering. Och så firar man genom att vara i lokaler och ha en verksamhet som utestänger synsvaga, rörelsehindrade och hörselskadade.
Undersökningar som gjorts av exempelvis handikappolitiska Utredningsinstitutet visar att kvinnor med funktionsnedsättning oftare blir utsatta för våld än kvinnor utan en funktionsnedsättning. Det bordet betyda att Sveriges kvinnojourer arbetar extra intensivt med att hjälpa kvinnor med funktionsnedsättningar. Men tyvärr är det inte så. Undersökningar som gjorts i projektet "Dubellt Utsatt" vid Utvecklingscentrum i Göteborg har kommit fram till att tillgängligheten till kvinnojourers skyddade boenden är mycket dåliga och kunskapen kring individer med en funktionsnedsättnings behov är dålig bland dem som arbetar inom landets kvinnojourer. En kvinna som blir slagen kan söka skydd på en kvinnojour. Men hur ska hon ta sig dit om hon exempelvis inte kan gå när jouren ligger på andra våningen och saknar hiss? Hur ska hon kunna bo i ett skyddat boende om det inte finns en tillgänglig toallet? Hur ska hon överhuvudtaget kunna fira den Internationella kvinnodagen när hon inte får komma in i lokalen där dagen firas?
Onsdagen den 18 april
Onsdagen den 18 april besöker jag Vallentuna. DHRs Täbyavdelning arrangerar ett program på Träffpunkten som börjar klockan 17.00 med mingel. Därefter gör jag en underhållande, lärorik och inspirerande föreläsning om tillgänglighets- och bemötandefrågor i en timme. Kvällen avslutas med diskussioner där alla får fråga vad de vill och jag lovar att svara så gott jag kan.
Finns med både här och där
Du vet säkert redan hur du gör för att få den senaste informationen om mig, mitt företag samt en hel del funktionshinderpolitiska nyheter och debattinlägg. Jag finns naturligtvis både på FaceBook och Twitter. Googlar du på mitt namn eller på "Livet rullar vidare" upptäcker du att jag även finns registrerad på andra sajter. Två av dem som jag personligen känner mig extra stolt över är Riksteaterns Scenportal och Författarcentrums hemsida. Naturligtvis är jag även medlem på Funktionshinder.se och Osteolink Sverige.org. När jag inte jobbar med att resa runt i landet och hjälpa kommuner, landsting, myndigheter, företag och föreningar att skapa tillväxt genom att göra sina verksamheter användbara för fler engagerar jag mig även i funktionshinderpolitiska frågor genom att vara förtroendevald i DHRs Gävleavdelning.
Torsdagsauktionen fortsätter
Om du inte vet vad Torsdagsauktionen är klickar du här.
För att uppmärksamma Torsdagsauktionen har följande debattartikel publicerats i lokaltidningar i Dalarna, Hälsingland, Uppland och Gästrikland:
När får jag samma förutsätningar som du?
Vi är alla unika människor med rättigheter och skylldigheter, och därför känns det orättvist när otillgängliga miljöer utestänger mig som rullstolsanvändare. Jag har inte villa, Volvo och vovve utan katt, radhus och Hyundai, men betraktar mig som medelsvensson. Trots att det finns skillnader, du tar dig fram med gummisulor på skorna jag med gummidäck, vill jag ha samma förutsättningar i livet som du. Men otillgänglighet sätter bokstavligen käppar i mitt hjul och gör att livet inte är lika lätt att leva. Min vardag måste alltid planeras utifrån om omgivningen ger mig möjligheter att ta sig fram eller om otillgängligheten utestänger.
I fyra statliga utredningar har olika regeringar, i många år, funderat om det är rätt att jag och andra rörelsehindrade ska behöva planera våra liv utifrån omgivningens tillgänglighet. Ur den senaste utredningen kom så ÄNTLIGEN promemorian ”Bortom fagert tal” som föreslog att Sverige skulle få en lagstiftning som gjorde att bristande tillgänglighet skulle utgöra en grund för diskriminering. Men först skulle den ut på remiss.
I dag har det gått över 400 dagar sedan remisstiden gick ut. Från Rosenbad hörs inte ett ljud, eller rättare sagt; vi (i funktionshinderorganisationen DHR) har förstått att regeringen tycker att det skulle bli för dyrt att införa otillgänglighet som en diskrimineringsgrund – av den typ man har i USA, Sydafrika, Norge och andra länder. För dyrt!?! Anser man alltså att det går att sätta ett pris på min rätt till deltagande? Att man får sätta ett pris på vad allas lika värde får kosta, på demokrati och gradera diskriminering utifrån hur mycket den kostar att undanröja.
Vi i DHR har en stark övertygelse om att man inte kan sätta pris på en mänsklig rättighet, att man inte kan begränsa medborgarrätten för en viss grupp med hänvisning till att det skulle kosta för mycket att inkludera alla i samhällsplaneringen eller samhällsgemenskapen. Det är klart det kommer kosta att på allvar ta med personer med funktionsnedsättning. Men de farhågor som uttryckts för att lagkraven skulle orsaka orimliga kostnader menar vi är kraftigt överdrivna. De ekonomiska vinsterna, för den enskilde verksamhetsansvarige och framför allt för samhället i stort, är mångfalt större.
För att få rättvisande siffror måste man också titta på intäktssidan, på den köpkraft otillgängliga näringsverksamheter i dag säger nej till och på de positiva effekter det skulle få för hela samhället att ge en stor del av befolkningen som i dag står vid sidan av tillträde till det gemensamma. Svensk Handel uppskattar exempelvis köpkraften hos personer med funktionsnedsättning till cirka 100 miljarder kronor per år.
1990 fick USA en diskrimineringslag av det här slaget och då lyftes Sverige fram som ett land man trodde snart skulle komma efter. Tjugotvå år senare saknar vi i Sverige fortfarande en lagstiftning som omfattar bristande tillgänglighet. Nu är det dags att ta steget fullt ut. Jag har väntat tillräckligt på att få min största önskan uppfylld – att helt enkelt kunna leva mitt liv utifrån lika förutsättningar som du.
DHR – Delaktighet Handlingskraft Rörelsefrihet – Förbundet för ett samhälle utan rörelsehinder.
Lars-Göran Wadén
För att uppmärksamma Torsdagsauktionen har följande debattartikel publicerats i lokaltidningar i Dalarna, Hälsingland, Uppland och Gästrikland:
När får jag samma förutsätningar som du?
Vi är alla unika människor med rättigheter och skylldigheter, och därför känns det orättvist när otillgängliga miljöer utestänger mig som rullstolsanvändare. Jag har inte villa, Volvo och vovve utan katt, radhus och Hyundai, men betraktar mig som medelsvensson. Trots att det finns skillnader, du tar dig fram med gummisulor på skorna jag med gummidäck, vill jag ha samma förutsättningar i livet som du. Men otillgänglighet sätter bokstavligen käppar i mitt hjul och gör att livet inte är lika lätt att leva. Min vardag måste alltid planeras utifrån om omgivningen ger mig möjligheter att ta sig fram eller om otillgängligheten utestänger.
I fyra statliga utredningar har olika regeringar, i många år, funderat om det är rätt att jag och andra rörelsehindrade ska behöva planera våra liv utifrån omgivningens tillgänglighet. Ur den senaste utredningen kom så ÄNTLIGEN promemorian ”Bortom fagert tal” som föreslog att Sverige skulle få en lagstiftning som gjorde att bristande tillgänglighet skulle utgöra en grund för diskriminering. Men först skulle den ut på remiss.
I dag har det gått över 400 dagar sedan remisstiden gick ut. Från Rosenbad hörs inte ett ljud, eller rättare sagt; vi (i funktionshinderorganisationen DHR) har förstått att regeringen tycker att det skulle bli för dyrt att införa otillgänglighet som en diskrimineringsgrund – av den typ man har i USA, Sydafrika, Norge och andra länder. För dyrt!?! Anser man alltså att det går att sätta ett pris på min rätt till deltagande? Att man får sätta ett pris på vad allas lika värde får kosta, på demokrati och gradera diskriminering utifrån hur mycket den kostar att undanröja.
Vi i DHR har en stark övertygelse om att man inte kan sätta pris på en mänsklig rättighet, att man inte kan begränsa medborgarrätten för en viss grupp med hänvisning till att det skulle kosta för mycket att inkludera alla i samhällsplaneringen eller samhällsgemenskapen. Det är klart det kommer kosta att på allvar ta med personer med funktionsnedsättning. Men de farhågor som uttryckts för att lagkraven skulle orsaka orimliga kostnader menar vi är kraftigt överdrivna. De ekonomiska vinsterna, för den enskilde verksamhetsansvarige och framför allt för samhället i stort, är mångfalt större.
För att få rättvisande siffror måste man också titta på intäktssidan, på den köpkraft otillgängliga näringsverksamheter i dag säger nej till och på de positiva effekter det skulle få för hela samhället att ge en stor del av befolkningen som i dag står vid sidan av tillträde till det gemensamma. Svensk Handel uppskattar exempelvis köpkraften hos personer med funktionsnedsättning till cirka 100 miljarder kronor per år.
1990 fick USA en diskrimineringslag av det här slaget och då lyftes Sverige fram som ett land man trodde snart skulle komma efter. Tjugotvå år senare saknar vi i Sverige fortfarande en lagstiftning som omfattar bristande tillgänglighet. Nu är det dags att ta steget fullt ut. Jag har väntat tillräckligt på att få min största önskan uppfylld – att helt enkelt kunna leva mitt liv utifrån lika förutsättningar som du.
DHR – Delaktighet Handlingskraft Rörelsefrihet – Förbundet för ett samhälle utan rörelsehinder.
Lars-Göran Wadén
