Tillgängliga nyheter - September 2020

Och så var det dags för September upplagan av Tillgängliga nyheter.

Tillgängliga nyheter - augusti


Tillgängliga nyheter - Sommarspecial 4

Sista delen av Tillgängliga nyheters sommarspecial. Nästa film, som produceras av företaget Livet rullar vidare, återgår till vanliga tillgängliga nyheter från hela landet.

Tillgängliga nyheter - Sommar special 2


Tillgängliga nyheter - Sommar special 1


Vad ska jag göra med tavlan?

Nu måste ni hjälpa mig med tre saker. Dela filmen, prenumerera på Youtube kanalen och avslutningsvis berätta vad jag ska göra med tavlan.

 


Ny video om tillgänglighet- och bemötandefrågor

 
Mitt arbete med att försöka skapa en intressant Youtube kanal fortsätter. Jag blir allt duktigare på att producera film. Detta är nog den mest coola film jag skapat hittills, men redan nu kan jag avslöja att nästa film (kommer om cirka en vecka) blir ännu bättre. Prenumerera på min Youtube kanal så du inte missar allt nytt som kommer hela tiden.
 

Tillgängliga nyheter i juni 2020

Mina damer och herrar. Låt mig få presentera "Tillgängliga Nyheter", producerat av företaget Livet rullar vidare. Den första sommarfilmen kommer här....

https://youtu.be/K8QzP9DdE40

 


Styrelsemöte med Norrbacka Eugeniastiftelsen i maj 2020

 

Jag har tappat räkningen på antalet år jag haft förtroendeuppdraget i Norrbacka Eugeniastiftelsens styrelse, över tio år. I höst är det dags för DHR att antingen förnya mitt förtroende med ny mandatperiod eller hitta någon annan person som kan ta min plats i styrelsen. Stiftelsen förvaltar pengar som blev kvar när anstalterna Norrbacka och Eugeniahemmet stängdes på 70-talet. Dåtidens LSS-boenden. Varje år delar stiftelsen ut många miljoner kronor till forskning, funktionshinderrörelsens föreningar och privat personer. När styrelsen ”träffades” den 19 maj 2020 med hjälp av ett telefonmöte, på grund av Corona-tider, handlade det om privatpersoner. Människor som sökt bidragspengar för exempelvis resor, habilitering, hjälpmedel och anpassningar. Totalt 418 ansökningar. Förra året skickades det in 338 ansökningar.

 

295 ansökningar fick bifall. Anledningen till 123 avslag är främst att personer som sökt har för hög årsinkomst eller inte kan styrka att man har nedsatt rörelseförmåga. Totalt delade Norrbacka Eugeniastiftelsen ut 2 038 200 kronor. Förra året utdelades 2 108 200 kronor. I år handlade flest ansökningar om resor (80 stycken), Möbler/vitvaror (68 stycken) och datorer (47 stycken). Antalet kronor som respektive sökande får styrs mestadels av schablonbelopp som styrelsen tidigare beslutat. Till kommande styrelsemöte i höst funderar vi på att förändra vissa schabloner. Vi hoppas få träffas och inte ha telefonmöte. Vi hoppas också få träffa SEB-representanten som förvaltar stiftelsens pengar och följa upp vår kapitalförsörjningspolicy.

 

Studerande på Sahlgrenska Akademin, Institutionen för neurovetenskap och fysiologi/arbetsterapi har gjort en kvantitativ studie om vilken bidrag till körkort har för personer med fysisk rörelsenedsättning. Styrelsen fick ta del av resultatet. Slutsatsen är att bidrag möjliggör för personer med rörelsenedsättning att ta körkort och därmed bidrar till ökad livskvalité, delaktighet och självständighet. Hör av er om någon vill ta del av hela studien så skickar jag den till dig.

 


Nytt avsnitt av Tillgängliga nyheter

Ett nytt avsnitt av "Tillgängliga nyheter". Denna gång får du många tips om poddar, radioprogram och film att titta och lyssna på.
 
 
 

Tillgängliga nyheter

 

Tillgängliga nyheter på tre minuter. Aktuella saker om tillgänglighet- och bemötandefrågor.

https://youtu.be/nloqnZuHbWQ

 


Konkurrera med användbarhet och tillgänglighet

I över 13 år har jag rest runt i Sverige och föreläst om tillgänglighet och bemötandefrågor. Det jag oftast pratar om är, och har alltid varit, att tillgänglighet lönar sig. Den verksamhet som kompletterar entréns trapp med en ramp gör det möjligt för fler att enkelt komma in, och tillväxt skapas. Fredagen den 8 maj 2020 handlade det inte om den fysiska miljön, men allt fokus låg fortfarande på att tillgänglighet och användbarhet lönar sig. Det digitala seminariet, via Zoom, hade 71 deltagare. KTH var moderator och jag fanns med i egenskap av förbundsledamot i DHR. Några exempel på deltagare var SIS, MFD, DIGG, Independent living, Begripsam, Funktionsrätt, PTS, SKR och Vinnova. Det handlade om hur man inom IKT (Information och kommunikation) kan konkurrera med användbarhet och tillgänglighet genom att använda standarder.
 
Det var många timmar framför datorn med mycket intressant innehåll. För en tid sedan aviserade Vinnova för första gången att det fanns pengar att söka för att stärka Sveriges roll inom standardisering. KTH, tillsammans med Ergolab, SIS, Begripsam och Independent living, fick pengar för att ta reda på vilka standarder som kan användas för att konkurrera med användbarhet och tillgänglighet. Man skulle också undersöka hur företag, myndigheter och ideella organisationer arbetar med detta i dag. Jag skulle kunna skriva 20 sidor text om allt som sades, men väljer att sammanfatta och hålla mig kort. Vinnovaprojektets resultat visar att myndigheter använder standarder för att skapa mer tillgänglig och användbar verksamhet. Företag använder standarder för produktutveckling. Nästan ingen, inte ens den ideella sektorn, använder FNs Funktionsrättskonvention längre, men alla använder hållbarhetsmålen i Agenda 2030. På frågan om varför standarder är viktiga svarar de 30-talet intervjuade från myndigheter, företag och föreningar så här. Standardiseringsarbetet handlar om att uppfylla lagkrav, nå fler människor, maximera lönsamhet, främja innovation, ta ett samhällsansvar och vara en bra arbetsgivare.
 
Vinnovaprojektet kan tydligt visa att standardiseringsarbete ökar marknadsandelar och gör det möjligt att konkurrera med hjälp av tillgänglighet och användbarhet, men det finns ett jätteproblem. Standarder underlättar handel över gränser, höjer produkter och tjänsters kvalité, ökar produktsäkerheten, minskar miljöpåverkan, förbättrar arbetsmiljön, skyndar på tillgänglighetsanpassning, effektiviserar processer, skapar förtroende och innovation samt ökar välfärden i samhället. Men det finns, som sagt, ett problem. För det första är både myndigheter, företag och föreningar för dåliga på att arbeta med att leva upp till standarder. För det andra är användbarhet och tillgänglighet inte den hetaste på verksamhetsledares dagordning. Och alla talare på mötet var rörande överens om att det inte blir mycket verkstad om användbarhet och tillgänglighet inte uppfattas av ledningsgruppen på samma nivå som kvalité och säkerhet.

Boverkets samråd 26 mars 2020

På grund av Corona viruset arrangerades Boverkets samråd med funktionshinderorganisationerna via Skype torsdagen den 26 mars 2020. Mötet började med att Boverkets Göran Persson hälsade alla välkomna. Han berättade att till och med Boverket skapat en speciell grupp som arbetar med att stödja kommuner i Corona tider. På Skypemötet var totalt 23 deltagare. Jag är DHR:s representant. Sveriges kommuner och regioner samt Länsstyrelsen var också med, några andra personer från funktionshinderförbunden och många representanter från Boverkets alla enheter. Alla satt vi i olika rum på grund av nuvarande regler som Boverket praktiserar hela våren. Göran Persson pratade om regeringsuppdrag som handlar om klimatanpassningsfrågor, bostadsbrist och trångboddhet, digital utbildning i PBL (plan- och bygglagen) kompetens och regeringsuppdrag om samhällsbyggnadsprocessen.

 

Efter en presentationsrunda pratade Boverkets Agnes Jensen-Carlén och Peter Pettersson om regeringsuppdraget möjligheternas byggregler. En översyn av byggreglerna startade i juni 2019 eftersom det var tio år sedan man uppdaterade senast. Regeringen önskar att Boverket ger förslag på bättre övergripande strukturer för att effektivisera kostnader och möjliggöra fler innovativa lösningar. Rollfördelningar om vem som ska göra vad behöver också ses över. Målsättningen är att förenkla och skapa en genomgående konsekvent, likriktad struktur. Allt ska redovisas i december 2020, och innan dess ska Boverkets förslag ut på remiss under sommaren. Men redan nu kan jag avslöja vad de arbetar med. Alla allmänna råd och hänvisningar till standarder plockas bort från byggreglerna. Istället skapas en separat föreskrift med funktionskrav för varje teknisk egenskap. Boverket menar att detta inte betyder att det som i dag står i allmänna råd alltid försvinner. Inget är klart men delar flyttas till funktionskraven och standarder används vid tillämpning av kraven.

 

När Boverkets representanter rapporterade från myndighetens alla enheter kom mycket intressanta saker fram. Men vi börjar med Länsstyrelsen. I deras regleringsbrev står bland annat att de måste följa upp byggnadsnämndernas tillsynsarbete. Jag påpekade att det allt för ofta ställs krav på tillgänglighet med uppföljning och tillsyn brister. Ibland görs ingen tillsyn alls om ingen uppmärksammar kommunen på brister genom en anmälan. På Boverket arbetar man bland annat med regeringsuppdraget ”God inomhusmiljö”. Där samlar man in goda exempel som sedan publiceras och sprids till landets kommuner. Ett annat regeringsuppdrag handlar om att se över möjligheten för kommuner att ta ut tillsynsavgifter. I framtiden kan kanske kommunen ta ut en avgift för att exempelvis kontrollera enkelt avhjälpta hinder. I framtiden kan kommunen också kanske ge någon form av straffavgift, alltså inte bara vite, till den som inte åtgärdar ett enkelt avhjälpt hinder.

 

I regeringsuppdraget ”Gestaltad livsmiljö” jobbar man just nu med tillgänglig akustisk utformning av skolor. Man har också tagit fram en bok om tillgängliga historiska kulturmiljöer. På Boverkets enhet ”Stöd och bidrag” delas ekonomiskt stöd ut för att tillgängliggöra kultur- och samlingslokaler. En helt annan spännande nyhet är att bostadsmarknadsenkäten, som skickas ut till kommuner varje år, för första gången innehåller frågor om bostadsanpassning. Boverket hinner kanske presentera resultatet innan sommaren. Eftersom samhället digitaliseras allt mer arbetar Boverket också med att omvärldsbevaka frågan. Det handlar exempelvis om hur digitalisering påverkar personer med funktionsnedsättning. För ungefär ett år sedan tog Boverket fram en vägledning för tillgänglighet i översiktsplanering. Nu visar det sig att många kommuner tycker det är bra och använder vägledningen. En digital utbildning om plan- och bygglagen, som bland annat handlar om tillgänglighet, har tagits fram till arkitekturstudenter.

 

Myndigheten för delaktighet var inbjuden till Boverkets samråd med funktionshinderorganisationerna. För att prata om regeringsuppdraget ”Funktionshinderperspektivet i Agenda 2030”. Nu är myndigheten för delaktighet bara i en kartläggningsfas, men målsättningen är att funktionshinderperspektivet ska få mer genomslag hos offentliga aktörer som arbetar med Agenda 2030. Man ska också analysera hur principen om universell utformning kan påverka genomförandet av Agenda 2030. Myndigheten för delaktighet berättar att Sverige, i många delar som hälsa, ekonomi, utbildning, våld och kränkningar, hållbara städer samt miljö, har långt kvar innan landet lever upp till Agenda 2020 ur ett funktionshinderperspektiv.

 

Avslutningsvis berättade Boverkets Ulrica Lindfors och Emelie Ahlstrand om regeringsuppdraget att införa barnkonventionen som svensk lag. Innan november 2020 ska myndigheten vara klar med att kartlägga och analysera den praktiska tillämpningen inom planering och stadsutveckling. Barnrättsperspektivet ska finnas med i allt arbete kring plan- och bygglagen. I regeringsuppdraget ingår också att Boverket internt ska se över allt arbete och utbildas i frågan.

 


Föreläsare i Corona-tider

 
För mig, som föreläsare, påverkas situationen radiakalt i corona tider. Viruset gör att jag tvingas hitta nya idéer. Här kommer ett test, och min förhoppning är att fler filmer snart dyker upp.
 
https://youtu.be/C-8MOtrHpAg
 
 
 

Boverkets samråd i december 2019

Årets tredje och sista möte med Boverkets samråd med funktionshinderorganisationerna, torsdagen den 5 december 2019, började med teknikstrul eftersom myndigheten envisas med att genomföra vartannat möte via Skype. En halvtimme försenat inledde Sofie Adolfsson Jörby mötet och hälsade alla välkomna. Myndighetens samråd har en ny representant från Länsstyrelsen som heter Karina Burelius. Boverket har bestämt att ansvaret för samrådet ska bytas varje år mellan myndighetens olika enheter. Under 2019 har enheten ”Stad och land” haft ansvaret men vem som tar över stafettpinnen är i dagsläget inte klart.

 

Ingrid Birgersson, från enheten stad och bidrag, informerade om bostadsstöd vid nybyggnation. I dag finns tre olika stöd. Först ett individuellt stöd för student- och hyresbostäder. Från år 2016 tills i dag har 28 000 lägenheter fått anpassningsstöd. Nästa år ska 2,1 miljarder kronor användas till fler stöd, pengar som ökar för varje år fram tills år 2022. Just nu förs intensiva förhandlingar på regeringskansliet. Det finns nämligen förslag på förändringar som varit ute på remiss sedan i somras. Ett förslag är att fördela vissa procent speciellt till unga och personer i en socialt utsatt situation. Det andra stöden används för att bygga biståndsbedömda trygghetsboende och andra särskilda boendeformer för äldre. Från år 2016 tills i dag har 8 400 lägenheter skapats i 145 projekt. I år fanns det 700 miljoner att fördela men år 2020 räknar man med mindre pengar. Det tredje stödet är nytt och kan bara tilldelas ekonomiska föreningar. Under år 2020 finns det bara tre miljoner kronor att söka. Det handlar om att ekonomiska föreningar kan söka ett startbidrag på max 400 000 kronor.

 

Inför mötet hade jag önskat få en rapport om Boverket har något funktionsrättsperspektiv när myndigheten arbetar med sitt regeringsuppdrag om Barnkonventionen. Tyvärr blev Ulrica Lindfors, på enheten plan och bygg, sjuk så vi gör ett nytt försök att ta upp frågan på nästa samrådsmöte.

 

Peter Pettersson, från enheten hälsa och bygg, informerade om regeringsuppdraget ”God inomhusmiljö”. Om du räknar på en livslängd på 83 år tillbringar vi i genomsnitt 6 år utomhus, 5 år i ett fordon och 58 år i hemmet. Räknar vi all inomhusmiljö vi befinner oss i under ett liv blir det totalt 72 år vilket gör att man lätt kan konstatera att god inomhusmiljö är en viktig fråga. Samtidigt visar statistiken att var femte person besväras av dålig inomhusmiljö, 19 procent bor i hus med synlig fukt eller mögel och forskning visar att både hälsan och prestationsförmågan påverkas negativt av dålig inomhusmiljö. Boverkets kartläggning visar också att byggsektorn är en stor miljöbov. Den står för 21 procent av landets klimatpåverkan och ger ifrån sig tio miljoner ton avfall per år. Om byggsektorns alla felbyggnationer, brister och skador försvann skulle 27-33 000 fler nya lägenheter byggas varje år. Boverkets regeringsuppdrag handlar om att samla information och sprida den brett bland landets kommuner och regioner. Boverket ska också försöka förklara vilka bristerna är och ge förslag på hur de kan åtgärdas. Det är svårt att koppla en symptom till brist i inomhusmiljön, men enligt byggbranschen är det ofta brist på tid, kompetens, motivation, engagemang och erfarenhetsåterföring som skapar svaga byggherrar. Parallellt med regeringsuppdraget ”God inomhusmiljö” görs en omfattande översyn av alla byggregler. I ett pilotprojekt ska Boverket där granska bullerfrågan och arbeta fram standarder tillsammans med SIS. Sveriges kommuner och regioner har framfört att Boverket också borde ta fram en tydlig vägledning i bullerfrågor för skolor och förskolor.

 

Filippa Egnér, på enheten Boende och stadsutveckling, berättade om resultatet från bostadsmarknadsenkäten. Detta är en omfattande nationell undersökning med omkring hundra frågor som skickas till landets alla kommuner varje år. Många frågor handlar om tillgänglighet, inventeringar och bostadsanpassning. Bostadsbyggandet har halkat efter befolkningsutvecklingen. 240 av Sveriges 290 kommuner säger sig ha ett underskott på bostäder. Det saknas framförallt hyresrätter. Underskottet slår hårdast mot dem som har svagast position på bostadsmarknaden och där hittar man bland annat personer med funktionsnedsättning. 162 kommer säger att de saknar bostäder för personer med funktionsnedsättning. När vi gick igenom undersökningen poängterade jag att DHR och andra funktionshinderorganisationer oroar sig för att allt fler personer med funktionsnedsättning hamnar på institutioner istället för i ”vanlig” lägenhet med bostadsanpassning. Och bostadsmarknadsenkäten visar tyvärr att utvecklingen går oroväckande fort mot institutionalisering. Hälften av kommunerna anger att man har, och bygger fler, gruppbostäder. Var tredje kommen säger att man har, och bygger fler, servicebostäder. Samtidigt är det så mycket som 40 procent av kommunerna som påstår att de i dag helt saknar ”vanliga” tillgängliga bostadsalternativ som exempelvis hyresrätter med bostadsanpassning.

 

Anna-Alexandra Lindenstjärna, från Digitaliseringsenheten, pratade om digitalisering av samhällsplanering. Bindande regler inför år 2022 men redan nästa år börjar systemet, tillsammans med Länsstyrelserna och Lantmäteriet, tillämpas. Målsättningen är att förenkla samhällsbyggandet och ge enhetlig information i hela Sverige genom att digitalisera detaljplaner, översiktsplaner osv... Målsättningen är också att effektivisera arbetet, men det står tydligt i regeringens direktiv att effektiviseringen inte får försämra demokratin, innovation och rättssäkerheten. Boverket tar fram vägledningar, allmänna råd och handledarstöd. Många kommuner arbetar redan digitalt men det finns ingen enhetlig digital ”infrastruktur” och den plattformen ska nu skapas. Boverket tror att digitaliseringen kan ge mer medborgardialog, ge möjligheter för byggbranschen att skapa nya e-tjänster, underlätta uppföljning och granskning, spara pengar och bostadsbyggandet kan gå fortare.

 


RSS 2.0
Läs även andra bloggares åsikter om handikapp, tillgänglighet, politik, funktionsnedsättning
Athenas förmedlar föredrag
Blogg listad på Bloggtoppen.se
Pinga Frisim bloggping

Följ mig på Twitter

DHRs bloggnätverk