Boverkets samråd den 14 juni 2018 - del 3 av 4
Patrik Faming, Boverket, och Andreas Richter, från Myndigheten för delaktighet, besökte Boverkets samråd med funktionshinderorganisationerna för att prata om rådet för hållbara städer. Regeringen har under våren 2018 lagt fram propositionen ”Politik för gestaltad livsmiljö” och presenterat en strategi för levande städer. Dokumenten utgör, tillsammans med Rådet för hållbara städer, basen i Sveriges politik för arkitektur och stadsutveckling. Rådet ska bidra till en långsiktig utveckling av hållbara städer och vara en del av genomförandet av regeringens politik för hållbar stadsutveckling. Rådet, som består av Boverket, Formas, Länsstyrelsen, MFD, Naturvårdsverket, ArkDes, Energimyndigheten, Tillväxtverket, Trafikverket, Vinnova och SKL, har nu tagit fram en skrift med rubriken ”Åtgärder 2018” som grundar sig i Agenda 2030. Enligt FN är Sverige och Norge bäst i världen på att följa Agenda 2030. I skriften ger man förslag på åtgärder som Sveriges myndigheter kan göra. Åtgärderna är indelade i tre ämnesområden: Rätt kunskap, Utvecklad metodik och Arbetsprocess samt att stödja det lokala arbetet. Jag lyfte frågan om universell utformning, men ingenstans i skriften står något om det. Andreas Richter försäkrade dock att universell utformning alltid finns med på Rådet för hållbara städers möten, Vinnova gör speciella utlysningar osv... Jag svarade att de säkert jobbar bra med universell utformning men det är ändå synd att det också inte återspeglas i de åtgärder som rådet föreslår att myndigheter gör under 2018.
Agnet Jensen-Carlén på Boverket arbetar nu med ett uppdrag från Regeringen om att analysera om reglerna kring Enkelt avhjälpta hinder behöver förtydligas eller ändras. Uppdraget innefattar också att fundera kring om kommuner borde ha ett ska-krav på att ha tillsynsplaner. Begreppet Enkelt avhjälpta hinder infördes 2003 och därefter har Boverket följt upp detta 2005, 2007 och 2010. Nu tyckte regeringen 2018 att det var dags igen. Sedan 2003 har också olika enkätundersökningar genomförts. Varje gång Enkelt avhjälpta hinder kommer på tal har man konstaterat att åtgärdandet av otillgängligheten går för långsamt. 2015 hade exempelvis endast 11 procent av kommunerna hörselslinga i sina receptioner. Och på något sätt har ett ”mantra” skapats och alla pratar om otydliga regler som är svåra att tillämpa. När Boverket denna gång analyserar görs tillämpningsundersökningar vilket betyder att man gör nerslag i diverse verksamheter som arbetat bort Enkelt avhjälpta hinder för att se hur det gått. På grund av resursbrister väljer Boverket ut bara nått Enkelt avhjälpt hinder och kan bara göra några nerslag. Redan konstaterar Agnes Jensen-Carlén dock att arbetet med Enkelt avhjälpta hinder mestadels bara ”projektfinansieras”. En verksamhet gör ett projekt en kortare tid, men åtgärdandet av otillgänglighet övergår inte i ordinarie verksamhetsplanering. Istället kan det till och med bli så att när personen som drivit enkelt avhjälpta hinder projektet försvinner kan åtgärder som förbättrats plötsligt bli otillgängliga igen efter några år utan underhåll.
Agnet Jensen-Carlén på Boverket arbetar nu med ett uppdrag från Regeringen om att analysera om reglerna kring Enkelt avhjälpta hinder behöver förtydligas eller ändras. Uppdraget innefattar också att fundera kring om kommuner borde ha ett ska-krav på att ha tillsynsplaner. Begreppet Enkelt avhjälpta hinder infördes 2003 och därefter har Boverket följt upp detta 2005, 2007 och 2010. Nu tyckte regeringen 2018 att det var dags igen. Sedan 2003 har också olika enkätundersökningar genomförts. Varje gång Enkelt avhjälpta hinder kommer på tal har man konstaterat att åtgärdandet av otillgängligheten går för långsamt. 2015 hade exempelvis endast 11 procent av kommunerna hörselslinga i sina receptioner. Och på något sätt har ett ”mantra” skapats och alla pratar om otydliga regler som är svåra att tillämpa. När Boverket denna gång analyserar görs tillämpningsundersökningar vilket betyder att man gör nerslag i diverse verksamheter som arbetat bort Enkelt avhjälpta hinder för att se hur det gått. På grund av resursbrister väljer Boverket ut bara nått Enkelt avhjälpt hinder och kan bara göra några nerslag. Redan konstaterar Agnes Jensen-Carlén dock att arbetet med Enkelt avhjälpta hinder mestadels bara ”projektfinansieras”. En verksamhet gör ett projekt en kortare tid, men åtgärdandet av otillgänglighet övergår inte i ordinarie verksamhetsplanering. Istället kan det till och med bli så att när personen som drivit enkelt avhjälpta hinder projektet försvinner kan åtgärder som förbättrats plötsligt bli otillgängliga igen efter några år utan underhåll.
Boverkets samråd den 14 juni 2018 - del 2 av 4
På dagordningens punkt ”problem i vardagen” ombads jag berätta om DHRs anmälan av Region Gävleborg till Gävle tingsrätt med anledningen av att jag inte kunde åka buss. Jag beskrev händelseförloppet sedan 2015 kortfattat och berättade om tingsrättens dom den 11 juni 2018 som ger mig upprättelse genom att konstatera att den otillgänglighet jag utsattes för var diskriminering. Representanten från Synskadades Riksförbund i Boverkets samråd berättade att SRF driver en diskrimineringsanmälan med hjälp av Diskrimineringsombudsmannen. Det blir tingsrättsförhandling i augusti i ett fall som handlar om en person som på grund av otillgänglighet inte kunnat hantera Försäkringskassans digitala tjänst för att anmäla vård av sjukt barn. Samrådets representant från Hörselskadades riksförbund berättade att de också driver ett diskrimineringsfall. Diskrimineringsombudsmannen utredde med valde att lägga ner så nu driver HRF själv ärendet i domstol. Det handlar om en möteslokal som saknat hörselslinga vilket medfört att en person inte kunnat vara delaktig i ett möte som andra.
Jakob Wranne på Boverket pratade om kommittén för modernare byggregler som just nu utreder hela BBR och förväntas komma med förslag på förändringar. Parallellt sitter Boverket också och gör översyn. Just nu arbetas det exempelvis med en förstudie om dagsljus. Förstudien ska resultera i en rapport om hur reglerna var förr, hur det är nu och hur nuvarande regler kan moderniseras. Det finns lag som säger att i alla fall lite dagsljus måste kunna komma in i en lägenhet. Samtidigt byggs det allt tätare i dag och det finns flerbostadshus som godkänts trots att vissa lägenheter bara får in tillräckligt mycket dagsljus en dag per år (midsommarafton). Förstudien görs för att byggbranschen upplever oklarheter i nuvarande regler, SIS-standarden har ändrats och det byggs allt tätare och högre. Men funderar också på om det bör finnas speciella regler för exempelvis skolor och kontor eller om det är ett ansvar som Arbetsmiljöverket eller Folkhälsoinstitutet ska ha.
Boverkets Frida Jorup, som är projektledare för nordisk harmonisering av byggregler, berättade om regeringsuppdraget som finansieras av Nordiska ministerrådet. Genom att samarbeta mellan de nordiska ländernas byggmyndigheter hoppas man kunna enas kring långsiktiga mål och hitta strategier som harmoniserar byggreglerna på tillgänglighetsområdet. En fast arbetsgrupp har bildats och deras uppgift blir att se över vad som tidigare gjorts, ta fram nya förslag och bedöma förslagens kostnader. I december 2017 träffades man i Norge för att bestämma hur man går vidare. Man gjorde också ett studiebesök på fullskalelaboratoriet i Gjövik där man exempelvis bygger upp ramper i olika lutningar och testar vad som är bäst. Tillsammans beslutade man att ha en gemensam nordisk forskningsdatabas där alla länders försöksresultat samlas. Man beslutade också att utrusta en långtradare som ett mobilt fullskalelaboratorium för att enkelt kunna utföra tillgänglighetsstudier på olika håll i norden. Ett mobilt laboratorium ger en större spridning av försökspersoner med egen erfarenhet av funktionsnedsättning och forskningsresultat blir effektivare och säkrare. Man bror att det minst behövs ett 20-tal personer i exempelvis rullstol som flera gånger testar olika lutningar av ramper vid olika tillfällen för att få ett hyfsat statistiskt säkert resultat.
Den 29 maj träffades arbetsgruppen senast och konstaterade att man alltså identifierat mål och planerar att arbeta vidare. De inser dock att politiska förändringar i respektive land kan äventyra fortsatt framtida finansiering. Det uttalande som arbetsgruppen gjorde ställde sig Danmark inte bakom. Uttalandet handlar om satsningen på forskning och resultat som ska leda till harmonisering av byggregler. Vilket i sig leder till lägre byggkostnader. Arbetsgruppen skriver bland annat så här: ”De årliga merkostnader som skillnader i nationella byggregler i norden leder till beräknas enligt en rapport från Nordisk Innovation ligga på mellan 40 och 60 miljoner euro enbart i Sverige. En ökad harmonisering kan leda till en mer integrerad marknad för arbete och produkter, med kostnadsfördelar för såväl fastighetsägare och byggentreprenörer som för den offentliga sektorn”.
Jakob Wranne på Boverket pratade om kommittén för modernare byggregler som just nu utreder hela BBR och förväntas komma med förslag på förändringar. Parallellt sitter Boverket också och gör översyn. Just nu arbetas det exempelvis med en förstudie om dagsljus. Förstudien ska resultera i en rapport om hur reglerna var förr, hur det är nu och hur nuvarande regler kan moderniseras. Det finns lag som säger att i alla fall lite dagsljus måste kunna komma in i en lägenhet. Samtidigt byggs det allt tätare i dag och det finns flerbostadshus som godkänts trots att vissa lägenheter bara får in tillräckligt mycket dagsljus en dag per år (midsommarafton). Förstudien görs för att byggbranschen upplever oklarheter i nuvarande regler, SIS-standarden har ändrats och det byggs allt tätare och högre. Men funderar också på om det bör finnas speciella regler för exempelvis skolor och kontor eller om det är ett ansvar som Arbetsmiljöverket eller Folkhälsoinstitutet ska ha.
Boverkets Frida Jorup, som är projektledare för nordisk harmonisering av byggregler, berättade om regeringsuppdraget som finansieras av Nordiska ministerrådet. Genom att samarbeta mellan de nordiska ländernas byggmyndigheter hoppas man kunna enas kring långsiktiga mål och hitta strategier som harmoniserar byggreglerna på tillgänglighetsområdet. En fast arbetsgrupp har bildats och deras uppgift blir att se över vad som tidigare gjorts, ta fram nya förslag och bedöma förslagens kostnader. I december 2017 träffades man i Norge för att bestämma hur man går vidare. Man gjorde också ett studiebesök på fullskalelaboratoriet i Gjövik där man exempelvis bygger upp ramper i olika lutningar och testar vad som är bäst. Tillsammans beslutade man att ha en gemensam nordisk forskningsdatabas där alla länders försöksresultat samlas. Man beslutade också att utrusta en långtradare som ett mobilt fullskalelaboratorium för att enkelt kunna utföra tillgänglighetsstudier på olika håll i norden. Ett mobilt laboratorium ger en större spridning av försökspersoner med egen erfarenhet av funktionsnedsättning och forskningsresultat blir effektivare och säkrare. Man bror att det minst behövs ett 20-tal personer i exempelvis rullstol som flera gånger testar olika lutningar av ramper vid olika tillfällen för att få ett hyfsat statistiskt säkert resultat.
Den 29 maj träffades arbetsgruppen senast och konstaterade att man alltså identifierat mål och planerar att arbeta vidare. De inser dock att politiska förändringar i respektive land kan äventyra fortsatt framtida finansiering. Det uttalande som arbetsgruppen gjorde ställde sig Danmark inte bakom. Uttalandet handlar om satsningen på forskning och resultat som ska leda till harmonisering av byggregler. Vilket i sig leder till lägre byggkostnader. Arbetsgruppen skriver bland annat så här: ”De årliga merkostnader som skillnader i nationella byggregler i norden leder till beräknas enligt en rapport från Nordisk Innovation ligga på mellan 40 och 60 miljoner euro enbart i Sverige. En ökad harmonisering kan leda till en mer integrerad marknad för arbete och produkter, med kostnadsfördelar för såväl fastighetsägare och byggentreprenörer som för den offentliga sektorn”.
Boverkets samråd den 14 juni 2018 - del 1 av 4
De kommande dagarna kommer jag publicera min rapport från Boverkets samrådsmöte med funktionshinderorganisationerna den 14 juni 2018. Jag sitter i samrådet på uppdrag av funktionshinderorganisationen DHR. Här följer del ett.
Det var mest fokus på enkelt avhjälpta hinder när Boverket träffade funktionshinderorganisationerna i myndighetens samråd. Mötet genomfördes onsdagen den 14 juni i Karlskrona och inleddes av avdelningschef Peter Fransson på Boverket. Tyvärr blev allt försenat eftersom ingen hade tänkt på hörselslingan. Och innan den hittades, och innan en person som kunde hantera hörselslingan hittades, hade det gått 20 minuter. Då startade mötet, men utan hörselhjälpmedel hela förmiddagen eftersom utrustningens batteri inte laddats. Peter Fransson gjorde en kort genomgång av vad som är aktuellt just nu. Myndigheten arbetar på utifrån sina tre övergripande mål. Ekologisk hållbarhet, Ekonomisk hållbarhet och Social hållbarhet. Samtidigt växer Boverket med 50 nya anställda tack vare ett extra anslag med 50 miljoner kronor från regeringen. Många av dem tillhör Boverkets nya arkitekturuppdrag med kontor i Malmö.
Det ser allt svårare ut att nå Boverkets mål på 600 000 nya bostäder i Sverige till 2025. Vi bygger inte i den takt som behövs, det senaste året har tempot till och med minskat ännu mer. Boverket tror att minskningen beror på flera faktorer. Det är allt från bristande arbetskraft och möjlighet till finansiering till att Sverige har EU:s dyraste byggkostnaderna i kombination med många svaga små kommuner som inte kan ta finansiella risker. Och de renoveringar eller nybyggnationer som ändå görs blir dyra lägenheter där många inte har råd att bo. Annat som myndigheten lägger ner energi på är det växande behovet av särskilda boenden, den nya bostadsanpassningslag som gäller från första juli 2018 och det nordiska samarbetet för att försöka harmonisera egenskapskrav. Boverket är med och tar fram nya svenska funktionshinderpolitiska mål som under 2019 ska ersätta de mål som utgick 2016. Man arbetar vidare med sitt investeringsstöd, ett bidrag till hiss för fastighetsägare som bygger på en våning på sitt flerbostadshus. Man tar fram en vägledning för hur funktionshinderfrågan kan implementeras i översiktsplaner och har ett regeringsuppdrag om att analysera Enkelt avhjälpta hinder.
Det ser allt svårare ut att nå Boverkets mål på 600 000 nya bostäder i Sverige till 2025. Vi bygger inte i den takt som behövs, det senaste året har tempot till och med minskat ännu mer. Boverket tror att minskningen beror på flera faktorer. Det är allt från bristande arbetskraft och möjlighet till finansiering till att Sverige har EU:s dyraste byggkostnaderna i kombination med många svaga små kommuner som inte kan ta finansiella risker. Och de renoveringar eller nybyggnationer som ändå görs blir dyra lägenheter där många inte har råd att bo. Annat som myndigheten lägger ner energi på är det växande behovet av särskilda boenden, den nya bostadsanpassningslag som gäller från första juli 2018 och det nordiska samarbetet för att försöka harmonisera egenskapskrav. Boverket är med och tar fram nya svenska funktionshinderpolitiska mål som under 2019 ska ersätta de mål som utgick 2016. Man arbetar vidare med sitt investeringsstöd, ett bidrag till hiss för fastighetsägare som bygger på en våning på sitt flerbostadshus. Man tar fram en vägledning för hur funktionshinderfrågan kan implementeras i översiktsplaner och har ett regeringsuppdrag om att analysera Enkelt avhjälpta hinder.
