Kulturrådets samråd med funktionshinderorganisationerna
Kulturrådet är en statlig myndighet under Kulturdepartementet som har regeringens speciella sektorsansvar när det gäller tillgängligheten till kultur för personer med funktionsnedsättning. En gång per år, ibland två, kallar de till samrådsmöte med funktionshinderorganisationerna. Sedan många år tillbaka är jag med i samrådet som DHRs representant. Fredagen den 5 februari 2021 genomfördes det senaste samrådet och här följer en rapport.
Efter nästan 20 års engagemang i Gävle kommuns tillgänglighetsråd känner jag Kulturrådets generaldirektör Kajsa Ravin. Hon har tidigare varit kulturchef i Gävle kommun. Hon inledde mötet och försäkra att Kulturrådet vill säkerställa att funktionshinderfrågor integreras brett i myndighetens verksamhetsplan. En plan med fem strategiska inriktningar.
Delaktighet i kulturlivet, av, med och för alla.
Konstnärlig frihet.
Utveckla former för samverkan och flernivåstyrning.
Internationellt utbyte.
Förvaltningsutveckling.
I inriktningarna ett och tre kommer funktionshinderorganisationerna speciellt in.
På dagordningen stod punkter som ”myndighetens regleringsbrev” och ”kultursamverkansmodellen”. Kulturrådets största uppgift är att verka för kulturens utveckling och tillgänglighet. Det görs huvudsakligen genom att fördela statliga bidrag. Under 2021 står följande på myndighetens ska-göra-lista:
Uppföljning av krisstödet och ordinarie bidragsgivning.
Skapa årliga rapporter om nationella minoriteter, jämställdhetsintegrering samt lika rättigheter och möjligheter oavsett sexuell läggning.
Analysera behovet av praktisk tillämpning av barnkonventionen som lag.
Där finns även regeringsuppdrag som ”Arrangörsledens förutsättningar”, ”konstnärers regionala förutsättningar”, ”utställningsersättningar” samt annat inom litteratur, bibliotek och läsfrämjande.
Jag poängterade att vissa grupper/individer lyfts speciellt men inte människor med funktionsnedsättning. Samtidigt menade jag att det självklart inte behöver omnämnas speciellt om Kulturrådet ser till att funktionshinderperspektivet alltid finns med.
Under våren kommer Kulturrådet ta fram ett dokument som beskriver samrådsformen. Myndigheten vill helt enkelt se över dialogen med funktionshinderorganisationerna och ta fram riktlinjer om mandat, förhållningsregler och krav på samrådets deltagare. Dokumentet skickas ut på remiss i vår och ett svar förväntas från DHR senast i september. Något som kallas ”Läsråd” ska också implementeras. Där ingår flera regeringsuppdrag som handlar om litteratur, bibliotek och läsfrämjande åtgärder. Kulturrådet vill gärna få input från funktionshinderorganisationerna så det blir nog ett samrådsmöte i höst med fokus på ”Läsrådet”.
Myndigheten gav också en lägesbeskrivning kring kultursamverkansmodellen. Varje år delar Kulturrådet ut massor med statliga pengar som fördelas till regionerna. I regionerna delas pengarna ut till kultur utifrån regionernas kulturplaner vilket ger ett stort regionalt inflytande. Samtidigt får regionernas kulturplaner inte se ut hur som helst. Kulturrådet ställer sju krav varav en handlar om tillgänglighet för personer med funktionsnedsättning. För att få statliga medel måste kulturutövaren informera besökarna om arrangemangets tillgänglighet, och skulle kulturutövaren till och med äga lokalen där arrangemanget genomför ska man även arbeta bort enkelt avhjälpta hinder. Enligt Kulturrådets uppföljningar har många enkelt avhjälpta hinder nu åtgärdats, men när kultur arrangeras i externa lokaler finns fortfarande problem. Kravet på att personer med funktionsnedsättning ska kunna konsumera kultur har funnits länge. Man försöker nu även sprida kunskap och krav om möjligheten för personer med funktionsnedsättning att utöva kultur.
På Kulturrådets önskelista står att regionerna nu anlitar certifierade tillgänglighetskonsulter för att inventera lokaler där det utövas kultur. Regionerna har dock varit bromsklossar eftersom det innebär kostnader. Regionerna föreslår att arbetet istället görs i samarbete med funktionshinderorganisationer i regionernas tillgänglighetsråd. Jag förklarade att tillgänglighetskonsulter är bäst. Jag berättade också om att Boverket, för några år sedan, ville att kommunerna skulle inventerade tillgängligheten i flerbostadshusbeståndet. Ingenting hände eftersom kommunala bostadsbolag ansåg sig inte ha pengar. Då portionerade Boverket ut några miljoner kronor under två år som kommuner kunde söka. Och vipps blev den mesta inventeringen gjord. Kulturrådet var dock tydlig med att de inte planerar något liknande för att skynda på regionernas kulturinventering.
