Livet rullar vidare

När Boverkets samråd med funktionshinderorganisationerna träffades den 18 februari i Karlskrona var inte bara jag där. Förutom alla ordinarie från Boverket och representanter från funktionshinderorganisationerna var myndighetens samtliga avdelningschefer inbjudna. Och självaste chefen, alltså generaldirektör Janna Valik. Hon påpekade flera gånger att personer med funktionsnedsättnings perspektiv är viktiga för Boverket. Janna Valik uppmuntrade oss att reflektera kring utredningen Gestaltad Livsmiljö (som jag skrivit om förr) som nu är ute på remiss. Och självklart får Boverket ett svar från DHR, den funktionshinderorganisationen som jag representerar. Enligt Boverket behöver Sverige 700 000 fler bostäder. Det är lika mycket som två nya miljonprogram. Under 2015 har Boverket besökt 55 kommuner för att lyssna hur läget är lokalt ute i landet. Det största problemet verkar vara finansiering.

 

Jag pratade med Janna Valik och plan- och bygglagen. Det finns alltid saker som kan bli bättre, men generellt är PBL förhållandevis bra. Problemet är att lagen i många fall inte följs. Vi ska värna om kommuners, landstings och regioners självstyre, men när lagar tolkas olika och många tänjer på gränser kan jag tänka mig att rösta för mer diktatur. Det ska inte spela någon roll hur bra personer med funktionsnedsättning har det beroende på vart man bor. Janna Valik håller med mig. Och när Boverket själva nyligen kontrollerat om kommuner lever upp till krav enligt PBL och de så kallande enkelt avhjälpta hindren visar det sig att det i vissa fall är så mycket som 60 procent av kommunerna som bryter mot regler. När jag uppdaterar min blogg nästa gång får du läsa mer om detta.

"De senaste 15 åren har Gävle kommun tillhört den majoritet av Sveriges kommuner som har en tjänst med titeln tillgänglighetssamordnare. Men nu ser det tyvärr ut som att det är slut med det." Så började jag mitt blogginlägg i januari 2016 efter att ha fått veta att han som nu är anställd i kommunen som tillgänglighetssamordnare ska gå i pension och ingen ny ska tillsättas. Kommunens nya strategi handlar om att ha strateger istället och blanda ihop jämställdhetsfrågor, demokratifrågor, tillgänglighetsfrågor osv... Efter min bloggtext, och en debattartikel i lokalpressen lyckades jag få igång debatten. Jag såg till och med en ljusglimt och fick en förhoppning om att det i demokratins namn går att få beslutsfattare i Gävle kommun att ändra sig. Men nu är det snart maj, den nuvarande tillgänglighetssamordnaren går i pension, och ingen verkar veta något om hur det ska gå.

 

En intressant detalj i denna historia är att socialdemokrater tidigare styrt i Gävle i alla år, men sedan årsskiftet är det Alliansen som bestämmer. Och plötsligt blev mitt blogginlägg en het politisk potatis i Gävle kommuns högsta ledning. Samtidigt som Tillgänglighetsrådets ordförande Helene Åkerlind (Liberalerna) svarade att hon tycker att jag har rätt protesterade socialdemokrater. Men kommunen bryr väl sig inte om vad tillgänglighetsrådets ordförande säger, kanske du påpekar. Jo, svarar jag. I Gävle kommun är Helene Åkerlind nämligen inte "bara" tillgänglighetsrådets ordförande, hon är kommunalråd också. Plötsligt kunde alla kommunmedborgare läsa i lokalpressen att nu blir tillgänglighetssamordnaren kvar.

 

Vi får se vart det här slutar. Socialdemokraterna har protesterat och pratar om att Helene Åkerlind bryter mot demokratins spelregler, att hon pysslar med maktmissbruk när hon tar beslut om nyanställningar. Min erfarenhet av politiker är att de aldrig ljuger, att de vill väl... Men det blir sällan riktigt så som de lovat att det ska bli. Det finns många exempel, kan kan bara ta två. Stadsministern Stefan Löfven har lovat att se över lagen som betraktar otillgänglighet som diskriminering samtidigt som demokratiministern Alice Bah Kunke lovat att arbetet ska vara klart innan sista december 2015. Ingenting har hänt. Vi får se hur det slutar när det gäller Gävle kommuns tillgänglighetssamordningare. Någon nyanställning är i alla fall ännu inte aktuellt, och nuvarande tillgänglighetssamordnare går i pension om några veckor.

Det var där det hände. Det sa "klick" och plötsligt började jag göra allt jag kunde för att få uppleva den där adrenalinpumpande, nervösa och samtidigt underbara förväntansfulla känslan igen. Plötsligt hade jag tagit ut en semesterdag från mitt ordinarie jobb och stod på en liten scen i Växjö på uppdrag av deras landsting. Sedan rullade livet bokstavligen vidare och det dök upp allt fler föreläsningsuppdrag. 2007 startade jag mitt företag, och det är detta med föreläsningar och tillgänglighetsinventeringar jag på heltid arbetar med i dag. Nu sitter det oftast över hundra personer i publiken och jag bjuds in till den ena större scenen efter den andra.

Nu har de ringt från Kanalkyrkan igen. Onsdagen den 18 maj vill de att jag medverkar på deras möte med ett gäng pensionärer. Och den här gången sa jag förstås jaaaaaa direkt. Det ska bli riktigt skoj att få komma tillbaka till där allt en gång började.

Jag brukar ofta säga att vår plan- och bygglag är rätt hyfsad ändå. Det finns alltid saker som kan bli ännu bättre, men vid nybyggnation, ombyggnation eller renoveringar har vi lagstiftning som tydligt reglerar så miljöer blir tillgängliga för personer med funktionsnedsättning. Och förutom allt detta har vi bestämelser om att enkelt avhjälpta hinder ska bort (HIN). Bra lagstiftning men problemet är att få följer den. Lagstiftning tolkas olika beroende på vilken kommun, region eller landsting man pratar med. I vissa fall prioriteras tillgänglighetsfrågor bort helt. Detta bekräftas när Boverket kontrollerat om kommuner lever upp till krav på teleslinga och dörröppnare i byggnader. Det visade sig att 60 procent bryter mot Boverkets regler.

 

Boverket har kontrollerat krav på teleslingor enligt BBR i objekt uppförda år 2010 eller senare. Krav på teleslingor enligt HIN i offentliga byggnader uppförda år 2005 eller tidigare, krav på dörröppnare enligt BBR i flerbostadshus uppförda 2010 eller senare och krav på dörrstängare enligt HIN i offentliga byggnader uppförda 2005 eller tidigare har också kontrollerats. Boverket berättar att folk till och med ringer till myndigheten och säger att det inte finns dörröppnare eller teleslingor eftersom ingen annan lyssnar. Och när jag frågar Boverket vad det beror på att kommuner inte lever upp till BBR och HIN får jag inget svar. Anledningen till varför det är så här har Boverket inte utrett. Personligen tror jag på kunskapsbrist och jag föreslog att Boverket, tillsammans med funktionshinderorganisationerna, bör en insatts för att uppmärksamma kommunerna om detta.

 

80 procent av dörrar med dörrstängare har dörröppnare. 55 procent av flerbostadshusen har dörröppnare till cykelrum, soprum eller bostadskomplementsrum. 30 procent av dörröppnarna är felplacerade. 50 procent saknar säkerhetssensorer. I nybyggda och nyrenoverade offentliga byggnader saknar 60 procent teleslingor i receptioner. I samlingssalar finns teleslinga i 95 procent av de kontrollerade lokalerna.

Jag skriver poesi ibland. Då och då får jag till lustiga texter som lyckas faschinera de flesta. Texten "Älsklingsgodis" skrev jag för riktigt länge sedan. Det var före 2003, men fortfarande använder jag den ibland i mina föreläsningar. Det brukar alltid bli ett lättsamt och roligt inslag mitt i allt prat om tillgänglighet- och bemötandefrågor. I blogginlägget här nedanför hittar du en otäck text som jag skrivit. Detta är totalt motsattsen, men båda texterna har (utanför min kontroll) förädlats av andra. Texten "Tre ord" blev film och "Älsklingsgodis", som är en kärleksförklaring med hjälp av godis, blev sång och musik tack vare Monica Andersdotter.

 

 

Älsklingsgodis

 

Min mumsmums,

min vanilj viol,

lilla chokladpralin.

Du min sockersöta karamell

som mjukt, lent och kärleksfullt smälter på min tunga.

 

Min älsklings kola,

tilldragande, frestande och söt i en perfekt kombination.

Din starka saltlakrits sida gör mig het, likt lavaflödande Oboy.

Din sur syrliga sida väcker mina ansiktsutryck,

och får pannans veck att skrynkla sig som ett romrussin.

Din mörka chokladflödande sida får mig att smälta,

som varmt droppande honungssocker

Plopp,

Plopp,

Plopp.

 

Min sockertopp,

mitt daim och knäckknastrande paradis... ask.

Låt oss träffas after eight,

och göra något gott och blandat.

 

Jag vill dansa twist med dig,

smaka på all din sötma.

Min romerska båge nära dina jungfrubröst.

Min Dumle klubba och dina salta bomber.

Du får min kropp att känna sig som en skumbjörn.

Den darrar som gelé,

pepparbomben exploderar och blir till ett regn av strössel.

Jag går på sockervadds moln.

 

Mmm, mmm, mmm,

min smultron Geisha.

Jag vill ta en breake med dig, och

djungelvråla min längtan efter en mintkyss.

 

Min chokladpudding.

Nappar du om jag föreslår att dansa bugg,

nonstop.

Mitt marsipanhjärta,

mitt kex,

mitt älsklingsgodis.

Vill du vara en bit socker i mitt liv?

Hoppas du svarar japp,

för jag vill vara din lilla sega gubbe.

 

Text: Lars-Göran Wadén

 

 

 

 

Jag skriver poesi ibland. För många år sedan gjorde jag ett experiment. Går det att skriva några bokstäver på ett papper, forma dem till ord och meningar så att den som läser får en klump i magen? Kanske till och med skriva så att läsaren börjar gråta? Ja, det var förstårs ett klurigt experiment, men plötsligt hade jag skrivit "Tre ord". För några veckor sedan fick jag mail från skolelever som hittat texten och ville använda mina ord till en film. Det var förstås grymt inspirerande att eleverna ville använda min poesi, och för några dagar sedan fick jag se filmen för första gången. Nu är det din tur. Här hittar du först min poesi och därefter filmen.

 

 

Tre ord

 

Jag minns det sista livstecknet i dina ögon.

När din mun försökte forma ett ord som aldrig kom fram, smekte jag lätt med min hand på din kind.

Och i en suck slöt du ögonen och var borta.

 

Solen skiner som om ingenting hänt.

Men jag minns.

Människor runtomkring planerar sina liv.

Men jag kommer ihåg, och jag kommer aldrig att glömma.

 

För mig knyts varje sekund motvilligt till nästa.

Tomma ögon.

Ett vidöppet gomvalv.

Struphuvudet blottat som om du visar underkastelse.

Hälspulsådern vibrerar tills det inte längre finns mer blod kvar för kroppen att publsera.

 

Under eftermiddagen hade du, framför spegeln, valt kläder och förberett dig för fest.

Jag mins billyktornas bländade sken som blandade sig med bromsskrik, och jag kommer aldrig glömma...

De kläder du valde. Din parfym. Du som gjorde mig så rik.

 

På festen steg ditt skratt som varmluft över alla festglada människor.

Du sprd liv. Du dansade. Berusade.

Jag kan fortfarande erinra...

Den alkoholdränkta andedräkten.

Chaufförens utandning bakom hans förtvivlade händer, gömda bakom ett chockat ansiktsutryck.

Han vänder.

Och går därifrån med poliserna.

Ditt ansikte liknar froststyvt gräs.

 

Den kvällen sa de flera gånger att musikvalet var det bästa du hört på länge.

Jag hörde ljudet av ben som krossades när din kropp rasade ihop på asfalten.

 

Det sägs att man genom motgång och smärta lär sig att känna.

Men ingen är starkare än sin svagaste punkt och det är alltid där som kärleken träffar.

 

Solen skiner som om ingenting hänt.

Jag lägger min handflata på asfalten och viskar tre ord.

 

Jag

Älskar

Dig

 

Jag undrar vad det var..

Det där sista...

Som du försökte säga mig?

 

 

Text: Lars-Göran Wadén

 

 

 

Boken "Jag i förening", som tidigare var tänkt att användas som studiematerial för medlemsrekrytering, har ändrats och kommer endast användas för att stärka fackförbund och socialdemokratins roll. Nytt ABF material för grundläggande styrelseledamotsutbildning är däremot på gång. Vi fick också ta del av ett bildspel som kan användas i funktionshinderorganisationer om hur man på bästa sätt kan använda sig av ABF.

 

Ordet fritt arrangeras 26-28 maj 2016 i Göteborg. Några sprängfyllda dagar med seminarium, föreläsningar och workshops. 1 500 deltagare i form av ABF anställda, studiecirkelledare och representanter från medlemsförbunden är välkomna. Hittills har strax över 800 personer anmälts. Tillsammans med Synskadades riksförbund och Mag- och tarmförbundet ska DHR arrangera ett seminarium om jämlikhet, arbetsliv, hälsa, tillgänglighet och diskrimineringslagen den 27 maj klockan 09.00-10.00. Seminariet är redan nästan fullbokat.

 

En DHR-medlem kontaktade mig nyligen med anledning av att ABF ska uppdatera studieförbundets idéprogram. Ett dokument som ska fastslås på kommande Förbundsstämma i april. DHR-medlemmen var upprörd över att personer med funktionsnedsättning omnämns som personer med "funktionsvarianter". DHR-medlemmen tyckte det var onödigt att använda "funktionsvariant" när vi har fullt upp att få bort ordet "handikapp" samtidigt som folk inte kan skilja på funktionshindrad och funktionsnedsättning. Efter att jag framfört kritiken plockar nu ABF bort "funktionsvarianten" ur idéskriften.

Handikappförbunden har genomgått en omorganisation 2011-2014 där personalen minskat med 25 procent. Förutom LSS-frågan, Arvsfonden projekt och standardiseringsarbete jobbar man med den kommande nationella strategin för Sveriges funktionshinderpolitik tillsammans med Myndigheten för delaktighet. Intressepolitiskt fokuserar man på rätten till försörjning, jämlik hälsa och ett samhälle för alla. Det allra nyaste är "Avstamp 2017". I detta ingår byte av både namn och lokaler samt ett 75 års jubileum nästa år. Avslutningsvis rapporterade Sveriges Dövas riksförbund. De gör nu en stor omorganisation, minskar sin personal och det är de intressepolitiska frågorna som mest rationaliseras bort. De arbetar dock mycket med mottagandet av asylsökande från Syrien och lyfter frågor om tolkstöd i arbetslivet.

 

Enligt Synskadades riksförbund finns fortfarande stora brister i ABFs digitala tillgänglighet, men ny webb är på gång och utbildning i bland annat tillgängliga PDF-filer ska arrangeras. SRF har också ett stort projekt på gång för att belysa synskadades livssituation. Riksförbundet HjärtLungs två stora projekt just nu är "Ljuset på" och "Känn pulsen". Det första handlar om dolda folksjukdomar. Den andra uppmanar folk att ta pulsen oftare för att motverka förmaksflimmer som kan ge stroke. Epelepsiförbundet är nöjd eftersom Socialstyrelsen arbetar fram riktlinjer för deras diagnos. De har en ny bok på gång och arbetar med ett projekt med service och signalhundar. Personskadeförbundet RTP presenterade sitt Arvsfonden projekt "Kunskapsnätet". Ett deltagarstyrt, digitalt forum för att dela, skapa och utveckla kunskap och erfarenheter i frågor som berör människor med funktionsnedsättning.

 

Jag pratade om ABF Gästrikebygdens projekt där DHR och många andra funktionshinderorganisationer deltar. Mycket kortfattat går det ut på att göra ABFs verksamhet mer tillgänglig för fler samtidigt som de lokala funktionshinderorganisationerna engageras för att göra mer aktiviteter i samarbete med ABF. Jag berättade också att DHR lämnat in Sveriges första anmälan om diskriminering på grund av otillgänglighet till Gävle tingsrätt. Jag berättade om hur DHR arbetar med medlemsrekrytering och visade den motion som DHR lämnat in till ABFs förbundsstämma. På förbundsstämman 2012 var det en DHR-motion som bidrog till studieförbundets nuvarande tillgänglighetsstrategi. DHRs motion till stämman 2016 handlar om att nuvarande strategi, som sträcker sig året ut, måste utvärderas och uppdateras. Enligt ABFs tillgänglighetsansvarige Carin Thurfjell kommer ABFs förbundsstyrelse föreslå att nuvarande tillgänglighetsstrategi förlängs i fyra år.

 

Fortsättning imorgon med den sista delen...

ABF är Sveriges största studieförbund med aktiviteter i landets alla kommuner. ABF grundades 1912 och har idag 750 000 cirkeldeltagare per år. 2015 visar dock statistiken en nedgång i antalet studiecirkeltimmar för funktionshinderrörelsen. ABF består just nu av 59 medlemsorganisationer och 54 organisationer med samarbetsavtal. Den senaste tiden har Attention lämnat ABF och föreningen Forum kvinnor med funktionsnedsättning ska skriva ett samarbetsavtal. Förutom att jag, sedan några år, är erkättare i ABFs förbundsstyrelse har mitt DHR-engagemang gjort att jag även sitter i ABFs studiekommitté.

 

På mötena, som arrangeras två gånger per år, finns det sällan en spikad dagordning. Mötet har mer en karaktär av samtalsforum kring något tema. En dialog och ett erfaranhetsutbyte om funktionshinderpolitiska frågor med fokus på ABF och folkbildning. Så var mötet tisdagen den 15 mars 2016 på Scandic Klara i Stockholm också. De kommande dagarna får du läsa min rapport från mötet här i bloggen. Respektive förening berättade vad som är aktuellt hos dem just nu. Jag väljer att i denna rapport inte djupdyka i allt som presenterades utan väljer endast några saker som jag upplevde vara extra intressant.

 

Dyslexiförbundet FLMS är en av få funktionshinderorganisationer som växer och får fler medlemmar. De arbetar bland annat för att studerande som är i behov av hjälpmedel även får använda dem vid nationella prov. I oktober har de kongress. I juni har Reumatikerförbundet, som fyllde 70 år ifjol, sin kongress. Psoriasisförbundet är nöjda eftersom WHO uppgraderat psoriasis från kosmetisk sjukdom till en riktig diagnos. Samtidigt ska Socialstyrelsen ta fram nationella riktlinjer. Organisationens nya förbundsstyrelse har vänt allt upp och ner och ser avdelningar och distrikt som Psoriasisförbundets motor.

 

Fortsättning imorgon...