Äntligen är våren här

Jag har inte villa, Volvo och vovve men törs ändå påstå att jag är en medelsvensson. För mig är det radhus, Hyundai och katt som gäller. Trots att jag tar mig fram i livet med gummidäck istället för gummisulor är jag inte annorlunda på något sätt. Förutom några tillgänglighetsbekymer här och där samt en skvätt okunskap kring vad som är ett gott bemötande av en rullstolsanvändare som jag, rullar mitt liv vidare som alla andras. Jag har en nedsättning i min funktion, kan alltså inte gå lika bra som många andra, men bryr mig oftast inte om det. Förutom vid ett extremt tillfälle.

Så fort den där konstiga, otäcka, vita, kalla, blöta och hala uppfinningen ramlar ner från himlen blir det tvärstopp. Snö, eller rättare sagt dålig snöröjning, ställer alltid till med bekymmer och jag undviker att helt enkelt gå ut. Kommunen ansvarar för buss- och huvudgator samt många andra områden, men enligt ett beslut i riksdagen är det fastighetsägarna som har det största ansvaret för snöröjningen av trottoarer utanför deras hus. Dessa områden kallas svarta arealer på grund av att de ska hållas svarta, och inte bli vita vintertid. Men det slarvas och missköts.

Självklart måste jag vara realist. Jag begär inte att hela stan ska snöröja inom 24 timmar men jag har ett önskemål om att alla använder sommarsäsongen till att ta fram tydliga planer för viktiga, framkomliga stråk, där alla enkelt tar sig fram. Äntligen är våren här. Likt en glad ko som för första gången släpps ut på ängen kan jag nu obehindrat ta mig ut på gator och torg. Snön är borta för den här gången och alla pensionärer med rullatorer samt barnfamiljer med barnvagn behöver heller inte köra fast.  I dag är det 245 dagar kvar till jul och en ny vinter. Jag önskar mig redan många hårda packet, och att snöröjningen förbättras förstås.

Texten hittar du i veckans nummer av Citybladet, Gävles nya tidning.

Kommentarer
Postat av: Gunilla

Avverkat min första vinter på hjul och självklart måste det då bli den värsta i mannaminne. Gjorde som många undvek att gå ut. Bor i radhus och min man skottade, skjutsade så jag kom t bilen varje morgona vilket gladde alla andra i området som fick snöröjt varje morgon men... Parkerar i garage på jobbet så det var OK. När äntligen våren började komma så kändes det som en befrielse och först då slog det mig att jag i 3 månader varit ute max 10 min per dag och så undrar man att man var trött.

Nästa år ska jag köra elrullstolen lite enklare men ändå beroende att det inte är enmeterdsvallar men långt dit.



Tack för en trevlug blogg

2010-04-23 @ 19:37:29

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0