Boken "Den förlorade symbolen" av Dan Brown


När jag är ute på mina föreläsningsturnéer åker jag oftast tåg eller flyg. Det är så skönt att låta någon annan köra och jag kan passa på att förbereda mig inför mina föreläsningsuppdrag. Men jag tar ledigt ibland också. När det uppstår lediga stunder, framförallt under mina resor, passar jag på att koppla av med en bok. Nyligen läste jag Dan Browns senaste roman ”Den förlorade symbolen”. Efter hans bästsäljare som ”Änglar och demoner” och ”Da Vinci-koden” hade jag höga krav. Jag mer eller mindre räknade med att bokens strax över 600 sidor skulle vara ofattbart spännande hela tiden. Men jag är lite besviken. Visst känner jag igen författarskapet från alla hans tidigare böcker jag läst, visst är det stundtals spännande och visst bygger det som vanligt på rejält högflygande konspirationsteorier. Men ”Den förlorade symbolen” räcker inte riktigt till och får betyget två av fem, speciellt för det töntiga slutet. Den välbekanta Harvardprofessorn Robert Langdon med sin Musse Pigg klocka är tillbaka och denna gång får han en rejäl djupdykning i frimurarnas värld bland uråldriga koder och hemliga symboler.


Kommentarer
Postat av: Kjell Stjernholm

Hej, du har fått en läsare till.



/Kjelle

http://kjellstjernholm.blogspot.com

http://hallbarhumanism.blogspot.com

2010-04-14 @ 13:45:45
URL: http://kjellstjernholm.blogspot.com

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0