Årskrönikan "Från patient till medborgare"

Det har gått tio år av 2000-talet. När landets handlingsplan för handikappolitiken antogs år 2000 hade vi tio år på oss att få bort otillgänglighet och göra samhället rättvisare för alla. Men utvärderingar, undersökningar och statistik visar att vi inte nått målen. Naturligtvis måste det poängteras att tillgängligheten blir bättre, förståelsen ökar och attityder förändras - men det går för långsamt. Nyligen lästa jag exempelvis om Centrum för lättläst som för sjätte året kartlagt om kommunerna har lättläst information på sina webbplatser. Det blir sakta men säkert bättre även här men informationen har ofta brister i innehåll och struktur. Totalt är fortfarande 74 procent av landets kommuner otillgängliga trots att en fjärdedel av den vuxna befolkningen har lässvårigheter och en trend där allt mer information till befolkningen publiceras via webben. Så här ser det ut i din kommun.

Vi står inför en spännande tid eftersom vår nationella handlingsplan för handikappolitiken nu går i graven. Jag har gått från att vara patient till att bli en medborgare. Om några månader pressenterar socialdepartementet en ny handlingsplan som ska sträcka sig fem år frammåt. Kanske får den rubriken "Från medborgare till likvärdig medborgare". Min förhoppningen är att tydliga mål upprättas, men eftersom inga mål i den förra handlingsplanen kunde nås så får vi väl se hur det går. Samtidigt har Sverige skrivit på FNs konvention om rättigheter för personer med en funktionsnedsättning och utrett om otillgänglighet ska betraktas som diskriminering. Personligen tror jag att den nya nationella handlingsplanen delvis bara blir en förlängning av de gamla målen, möjligtvis med något tydligare och mer detaljerade delmål. Jag tror också att den nya handlingsplanen knyts nära FN-konventionen och kanske kryddas hela inrättningen av ett förslag om någon form av tuffare diskrimineringslagstiftning.

Sveriges kommuner och landsting och flera andra aktörer säger nej till tuffare lagstiftning som betraktar otillgänglighet som diskriminering. Stadskontoret tror att det kommer kosta 4500 miljarder kronor att göra Sverige tillgängligt för alla. Ungefär lika mycket som Sveriges BNP. Som tur är låter det som att integrationsministern Erik Ullenhag inte lyssnar på det örat. Han har istället mer eller mindre lovat göra allt han kan för att en ny lagstiftning ska införas. Han vet dock inte när en sådan lag kan se dagens ljus.

Kommentarer
Postat av: Gammelsmurfen

Som jag läser rapporten kan jag i alla fall vara stolt över MIN kommun...

2010-12-29 @ 11:13:11
URL: http://gammelsmurfen.bloggagratis.se

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0