Nytt uppföljningssystem för kommunerna

I går kom nyheten om ett nytt uppföljningssystem där landets kommuner, varje år, ska följa upp tillgänglighetsarbetet. Med hjälp av nyckeltal inom åtta områden, som exempelvis kultur, utbildning och kollektivtrafik, ska kommunerna öppet redovisa hur bra eller dåliga de är. Mer information hittar du i en SHT-artikel. Självklart är det bra att någon tar reda på hur kommunerna tillgänglighetsarbete går. Och efter några år kan man tydligt se om samhället blir bättre eller sämre ur tillgänglighetssynpunkt. Kommuner kan jämföras så alla vet vilken kommun det är bäst att leva i.
 
Men jag fastnar i flera problem. För det första är uppföljningssystemet frivilligt. Har vi tur vill kanske hälften av kommunerna vara med. Hur gör man ett rättvist jämförande system om vissa kommuner är med första året, och andra kommuner året därpå? Personligen tror jag att det aldrig blir riktigt bra utan ett obligatorist krav på att alla, alltid, är med. För det andra krävs ett långsiktigt arbete för ett fungerande uppföljningssystem. Första året säger inte en uppföljning så mycket, andra året är det mer intressant och tredje året blir informationen riktigt värdefull. Sedan några år tillbaka kan kommuner rapportera sitt tillgänglighetsarbete i E-verktyget. För några år sedan gjorde SKL ett system för att kontrollera kommuners tillgänglighet genom spindeldiagram. Personligen undrar jag hur kommuners tillgänglighetsarbete kan följas upp när nya uppföljningssystem införs hela tiden? För det tredje ska det nya systemet, som presenterades igår, skötas av Handisam. Regeringen arbetar just nu med en stor omorganisation av myndigheter inom funktionshinderpolitiken. Mycket tyder på att myndigheten Handisam inte finns i sin nuvarande form om några år. Oddset för att något nytt snart införs är inte högt. När kommunerna rapporterat i E-verktyget, inventerat utifrån spindeldiagrammet och redovisat sitt tillgänglighetsarbete i Handisams nya uppföljningssystem, är oddset alltså lågt på att ännu mer nytt dyker upp.

Kommentarer
Postat av: Karin Åslund

Som utredare blir man alltid glad när det man skriver väcker intresse. Så jag vill börja med att säga: kul att du läst rapporten och bloggar om den! Vill kommentera två saker bara:

Apropå frivilligheten så är den formell, snarare än reell. De flesta kommuner redovisar idag frivilligt nyckeltal inom en mängd områden som jämställdhet, miljö, skola, omsorg. Det är klart att vi ska följa upp funktionshinderspolitiken på samma sätt. Då finns det också mycket att vinna för kommunerna att delta. Det blir ett verktyg för kommunerna i förbättringsarbetet. Genom att mäta och möjliggöra att jämföra med andra kommuner, skapas en utgångspunkt för att diskutera vad som kan förbättras i verksamheten. Genom att öppet redovisa resultaten skapas också ett externt tryck, både på resultaten och på att delta. Både de kommuner och de representanter för funktionshindersorganisationer som vi pratat upplever förslaget till uppföljningen som ett användbart verktyg i deras arbete. Ett verktyg som inte funnits tidigare. Det möjliggör att beslut och diskussioner kring hur kommuner skapar förutsättningar för ett samhälle för alla underbyggs med fakta. Det handlar snarare om professionalitet och systematiskt kvalitetsarbete än frivillighet.

Sen pratar du om ansvaret för uppföljningen också. Vikten av hållbarhet kan inte understrykas nog. Oavsett hur staten organiserar sitt arbete har vi ratificerat Konventionen om rättigheter för personer med funktionsnedsättning och där ställs krav både på statistik och på uppföljning. Alltså, sannolikheten för att det kommer bli långsiktigt är stor. Det är det ena. Tanken är också att uppföljningen på sikt ska integreras där den hör hemma – t.ex. i Skolverkets uppföljning av frågorna eller Socialstyrelsen. Oavsett vem som samordnar funktionshinderspolitiken kommer frågan ha sin plats.

För de som jobbar med att sprida kunskap om tillgänglighet och vill få bort funktionshinder är det viktigt att ha argument. Det kan man få genom en kontinuerlig uppföljning. Vi kommer inte ge oss. Vi kämpar på.

2012-10-03 @ 17:05:18

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0