DHRs yngsta medlem

Jag undrar hur många procent DHRs medelsålder sjunker nu när den, genom tiderna, yngsta medlemen är registrerad. Han heter Oscar, är min son och ligger nu i mitt knä och ser riktigt nöjd ut. Är man sju veckor gammal och precis fått mat och en ny blöja är livet inte så dumt ur pappas-knä-perspektivet.
 
Något jag undrar över är om personalen på landstinget Gävleborg gått "kurs" i hur man bemöter en nybliven förälder med funktionsnedsättning. Jag har oerhört svårt att bestämma om personalen i mitt fall gjort rätt eller fel. Alla jag haft kontakt med, och det är många, på mödravårdcentraler, sjukus, kvinnokliniker, barnavårdscentraler, förlosningsavdelningar, BB-avdelningar osv... har bokstavligen ignorerat min rullstol. Innan jag blev pappa funderade jag på hur det skulle bli. Skulle jag bli ifrågasatt, extra omhändertagen eller behandlad annorlunda på annat sätt? Skulle jag tvingas bevisa att jag klarar av min föräldraroll trotts rullstolen eller skulle omvårdnadspersonal "dalta" och ta hand om mig lite extra? Eller skulle personalen på BB kanske spricka upp i ett allt för löjligt jubel-leende och med huvudet på sne säga: "Men ååååå så sött att du kan ha honom i ditt knä så där", när jag för första gången själv skulle träna på blöjbyte? I dag kan jag konstatera att ingen sagt något, min rullstol har ignoreras totalt.
 
Min åsikt är att jag lyckats bäst om dem i min närhet glömmer bort skalet och tar mig för bara den jag är. Glöm bort min rullstol.  Jag är en medelsvensson som alla andra förutom att jag tar mig fram med gummidäck istället för med gummisulor på skorna. Självklart är det därför bra att omvårdnadspersonal inte behandlar mig annorlunda, men å andra sidan hade det känts okej om det funnits lite extra stöd. Det borde i alla fall finnas en liten broschyr om föräldraskap ur ett funktionshinderperspektiv med tips och råd. Någon borde i alla fall ha viskat en frågan om jag önskar få kontakt med hjälpmedelsavdelningen eller behöver annat stöd. Kanske finns det tips och råd kring "rullstol + barn = sant" som jag inte kan, kanske har jag rättigheter eller skyldigheter som jag inte känner till?

Personligen börjar jag dock sakta men säkert vänja mig i föräldrarollen. Det är ett stort ansvar och mycket "jobb", men mest ändå mysigt och roligt på alla sätt. Min rullstol är inte något problem. Jag lyfter runt honom överrallt, och är det längre promenader är det bärsele som gäller. Tekniken för att klä av och på, byta blöjor och förstå Oscars olika ljud är idag inget märkvärdigare än vardagsrutiner.

Kommentarer
Postat av: Inger

Är din son också funktionshindrad i och med att han är DHRs yngsta medlem? En rullstol gör inte någon till sämre förälder tycker att det är bra att du bedriver denna blogg

Svar: Tack för att du tycker om min blogg. Min son har ingen funktionsnedsättning. Men alla personer, både med och utan funktionsnedsättning som stödjer den funktionshinderpolitik som DHR står för, är välkomna som medlem i DHR. Eftersom Oscar bara är 7 veckor gammal är det naturligtvis svårt att säga om han verkligen stödjer DHRs funktionshinderpolitik ;). Men än så länge får jag gå i god för att så är fallet. När han blir äldre är det självklart upp till honom att själv bestämma om han vill vara medlem eller inte.
Lars-Göran Waden

2012-09-14 @ 15:55:19

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0