Måndag morgon

En ny vecka, men det är inte vilken vecka som helst. En ny måndag morgon, men mycket är förändrat sedan i fredags. Helgen har varit underhållande, intensiv, fantastisk, lärorik, lite läskig osv... osv... Med DHRs Förbundsmöte. Ombud från hela Sverige hade samlats i Stockholm, och jag var en av tre representanter från Gävleborg. Du hittar allt, och lite till, om vad som hänt på DHRs officiella hemsida och/eller genom att läsa Svensk Handikapptidskrifts artiklar.
 
Ny organisationsmodell, stadgeändringar, ny förbundsordförande, kommande verksamhetsplan och ett 50-tal motioner är bara några programpunkter som skulle hinnas med. På grund av ett förslag från mig får avdelningarna fortsättningsvis 100:- och distrikten 50:- per nya medlem. För redan befintliga medlemmar i avdelningar och distrikt får avdelningarna 25:-/person och distrikten 25:-/person från förbundet varje år. Men på grund av mitt förslag ökade också medlemsavgiften från föreslagna 275:-/år till 300:-/år och nya medlemmar betalar 150:- i medlemsavgift första året.
 
Jag skulle aldrig "överleva" Robinsson, Big Brother eller någon annan dokusåpa där en deltagare röstas ut varje vecka. Under söndagen valdes Rasmus Isaksson till ny Förbundsordförande. Sedan skulle 14 personer "slås" för att bli en av Förbundsstyrelsens sex ledamöter. Och en av dessa var jag. Jag är van att, med mikrofon, prata för flera hundra personer i publiken. Jag är van, och törs, ta plats. Men att argumentera för sig själv.... försöka se på ombuden runt omkring mig om de "tycker om mig".... Höra andra förespråka (sälja) mig... osv.... är ovant och kändes lite läskigt. Och när alla 71 ombud, en och en, placerade sina röstsedlar i en kartong.... och när rösträknarna lämnade rummet för att ta reda på resultatet, var det riktigt jobbigt. Men nu efteråt har jag ett förväntansfullt pirr i magen och är supersugen på att komma igång. Efter omröstningen visade det sig att ombudens förtroende för mig var stort och jag fick förtroendet att vara en förbundsstyrelseledamot de kommande fyra åren. Avslutningsvis i detta blogginlägg vill jag verkligen tacka alla för förtroendet och jag lovar att förvalta detta så gott jag kan.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0