Umeå - Europas kulturhuvudstad

Efter helgens invigning för 22 miljoner kronor är Umeå igång med kulturhuvudstadsåret. Visst kostar detta mycket pengar, men personligen tycker jag om satsningar och detta ger förhoppningsvis positiva kulturella vibbrationer i Umeå. Troligtvis ger det kulturella ringar på vattnet i hela Västerbotten som sedan "simmar" vidare i övriga norra Sverige. Kanske badar hela Svierige i kultur. Utan att överdriga stänker och skvätter det säkert kultur även ut i  norden och resten av hela Europa. Men det får inte bli ett magplask.
 
I sluttet av förra året besökte jag Umeå två gånger för att utbilda människor i tillgänglighet och bemötandefrågor. Jag träffade då flera personer, både positiva och negativa, till att Umeå överhuvudtaget tagit på sig rollen som kulturhuvudstadsår. I taxin från flygplatsen frågade chauffören om jag visste vilken stad som varit kutluthuvudstadsår 2013? Jag har ingen aning, svarade jag. Chauffören log, nickade och sa att de flesta svarar på samma sätt som jag. De flesta bryr sig inte, och ändå pumpas det in enorma pengar från EU, staten och näringslivet. På hotellet, där jag bodde, kunde däremot ingen dölja sin förväntan inför alla gäster de skulle få under hela 2014.
 
Eftersom mitt fokus ligger på funktionshinderpolitik, och då först och fråmst tillgänglighetsfrågan, kunde jag förstårs inte låta bli att fråga om kulturhuvudstadsårets arrangemang välkomnar alla. Finns det hörselslingor i alla offenliga lokaler där kulturhuvdstasårets utbud pressenteras? Görs många (i alla fall några) kulturarrangemang syn-, tecken- och/eller skrivtolkade? Hur är lokalerna generellt tillgängliga för personer med ett rörelsehinder - kan en individ som använder rullstol eller rullator ta del av allt som finansieras av EU, statliga pengar och bidrag från näringslivet? Och görs kulturella satsningar för att även integrera personer med funktionsnedsättning så hörselskadade, blinda, döva, synskadade och rörelsehindrade inte "bara" sitter i publiken utan även får vara med på scenen?
 
De jag pratade med var mycket kritiska och berättade för mig att väldigt många kulturella arrangemang inte är öppna för alla på grund av otillgänglighet. Många arrangemang görs i gamla lokaler, men det har även byggts en hel del nytt. Och även här finns tillgänglighetsbrister. De jag pratade med berättade att man arbetat lite med tillgänglighetsfrågan under 2013, men inte tillräkligt. Att man nu ansåg sig inte kunna göra mer. "- Nu får vi vänta tills om någon gör en anmälan till kommunen om att otillgänglighet utestänger vid något arrangemang. Då ska vi försöka åtgärda otillgängligheten på bästa sätt", var det sista jag hörde innan jag lämnade Umeå och åkte hem.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0