Norrbacka-Eugenia stiftelsen 24/3 -2015 Del 2

Lön till forskare

Fyra gånger tidigare har Norrbacka-Eugenia stiftelsen utbetalat pengar direkt till Universiteten, pengar som använts till forskares löner. Totalt har 23 doktorander fått dela på strax över 22 miljoner kronor. Frågan är nu om styrelsen ska besluta att göra en liknande satsning år 2016. Senast var år 2011 då sju doktorander fick 7,9 miljoner kronor. Två forskare var inbjudna för att berätta om sin forskning och vilka resultat de kommit fram till tack vare lön i form av bidrag från stiftelsen. Annelie Bilberg, Göteborgs universitet, har studerat skulderfunktionen hos reumatikerpatienter relaterat till aktivitetsbegränsningar i axel, arm och hand. Hon undersökte bland annat hur arbetsförmågan och fysiska fritidsaktiviteter påverkas och kan även visa att bassängträning ger mestadels positiva effekter. Anna-Maria Johansson, Umeå universitet, har studerat effekter av sensomotorisk integrationsträning och tidig identifiering av cerebral pares hos för tidigt födda barn. Fem procent, eller omkring 6 000 barn, föds varje år under vecka 37 eller tidigare och löper stor risk för påverkan på hjärnan. Motoriken tränas och kontrolleras kontinuerligt idag, med hennes forskning visar att kognitiv träning troligtvis är minst lika viktig.

För att ta reda på om det är värt att betala forskarlöner har även en enkät gjorts bland de 23 doktorander som tidigare fått pengar. Den visar att stiftelsens bidrag resulterat i 22 färdiga forskningsrapporter. Enligt doktorandernas svar fyllde pengarna en viktig funktion. Forskningsresultat kunde levereras snabbare och studierna kunde göras mer omfattande. Samtidigt svarar doktoranderna att forskningen nog ändå blivit utförd även om de inte fått stiftelsens bidrag. Borde inte universitet själva betala ut lönen till sina anställda, frågade jag. Svaret jag fick var att frågan är synnerligen relevant. Regeringen och departementen ställer tuffa krav och vill ha mycket forskning, samtidigt minskar staten kontinuerligt sitt anslag för finnansiering av forskning. Universiteten får fiska och trixa för att hitta utomstående finnansiering för att få allt att gå ihop. En fördel med att vi ger forskarlöner är att vi kan påverka vilken forskning vi tycker är mest relevant. Jag påpekade att det väl i så fall vore lämpligt att inte bara ge forskarlöner till vård- och medicinrelaterade studier utan även lyfta exempelvis forskning inom personlig assistans, tillgänglighet, hjälpmedel och rehabilitering. På nästa styrelsemöte i juni är planen att vi ska ta ett beslut.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0