Livet rullar vidare

Kulturrådet har fått i uppdrag av regeringen att föreslå hur en satsning för kulturverksamheter i vissa bostadsområden med lågt valdeltagande kan genomföras. Men innan Kulturrådet lämnar in sin delrapport kring detta ville de fråga vad jag och omkring 150 andra tycker. För att tänka, analysera och utveckla Kulturrådets utmaningar arrangerades en intensiv workshop där representanter från gräsrotsorganisationer, kulturorganisationer, myndigheter och andra relevanta aktörer med kunskap och erfarenheter av kultur och kulturstöd var inbjudna. Dagen hade rubriken "Öppna staden", med underrubrik "Inspiration och kollektiv utvecklingsworkshop om att skapa en kulturell ekologi där allas skapande kan mötas och växa". Datumet var den 2 november och jag hade fått en personlig inbjudan eftersom jag sitter i Kulturrådet och Riksantikvarieämbetets samråd med funktionshinderorganisationerna.

 

Det blev en mycket speciell dag. För att visionera och tillsammans vända och vrida på perspektiv och idéer användes en speciell metod. Jag har aldrig varit med om ett liknande organiserat kaos av postit-lappar, vikväggar med mallar att fylla i och blädderblocksark överallt på bord, golv och väggar. Ibland lite flummiga uppgifter där 150 personer rörde sig runt i den gigantiska hangaren. Men många övningar satte fart på hjärnans idéspruta och skapade innovationer. Och plötsligt kom jag på mig själv sittande i en intensiv diskussion med fyra främmande människor samtidigt som jag under tidspress skrev ännu fler postit-lappar. I högtalarna spelades ledmotivet till filmerna Mission Impossible och så slog någon ansvarig för workshopen i en gonggong och instruktioner för nästa uppgift levererades. Det flödade av kreativitet. Och trots att alla deltagare var starka oblyga individer som tog plats och hade tusen åsikter, var alla samtidigt lyhörda. Personligen tycker jag att mina inspel, ur ett funktionshinderpolitiskt perspektiv, fick mycket utrymme.

 

Jag var med och tog fram framtidens tidningsrubriker år 2015 som exempelvis att "personer med nedsättningar inte finns längre, allas funktionsvariationer tas tillvara". I mainmapps och intressentanalyser fick jag med att kulturaktörer måste blir bättre på att utgå från individers behov och ge kulturutövare verktyg och förutsättningar att använda alla sinnen. Den individ som exempelvis saknar synen kan använda hörsel, smak, känsel och lukt för att ta del av kultur eller vara aktiv kulturutövare. Självklart lyfte jag även att hjälpmedel och tillgänglig fysisk miljö, kommunikation och information är avgörande faktorer för att personer med funktionsnedsättning ska kunna delta. Jag tog också upp att Kulturrådet måste ställa tydligare tillgänglighetskrav vid utbetalning av statliga projektpengar. Den slutliga visionen som jag, tillsammans med deltagarna i min arbetsgrupp, tog fram lyder: "Med relevanta, lokala aktörer som tar tillvara variationer inom kompetens utvecklas ett starkt demokratiskt ekosystem där kulturen är en faktor."