Livet rullar vidare

Fortsättning från igår...

 

Vi avslog ansökningar om bilinköp för personer som enligt bilregistret redan äger flera bilar. Vi avslog ofullständiga ansökningar och där det inte tydligt framgår att den sökande har nedsatt rörelseförmåga. Vi avslog en ansökan där personen på grund av övervikt ansåg sig ha nedsatt rörelseförmåga. Samtidigt gav i pengar för inköp av sportrullstol trotts att den sökande redan fått pengar 2013 för inköp av samma fritidshjälpmedel. Vi beslutade att sätta en gräns på tre år mellan varje gång en person får ansöka om nya pengar för nya sportrullstolar.

 

Två ansökningar om bidrag för inköp och utbildning av service- och signalhundar stog avslutningsvis på dagordningen. Inom ramen för socialtjänstlagen och hälso- och sjukvårdslagen finns det inget hinder för kommuner, landsting eller regioner att förskriva service- och signalhundar. Men statistik visar att ingen, möjligtvis väldigt få, gör det. Regeringen har till och med givit Myndigheten för delaktighet i uppdrag att göra insatser som uppmuntrar till fler förskrivningar eftersom forskning visar att livskvaliten för personer med behov av service- och signalhundar är låg jämfört med den allmänna populationen i Sverige. Med hundens hjälp förbättras möjligheterna att bli mer delaktig i samhället.

 

Myndigheten för delaktighet rekommenderade oss i styrelsen att säga ja till ansökningarna om bidragspengar, min ideologiska grundinställning sa att vi borde säga nej samtidigt som jag med hjärtat förstås vill hjälpa individerna i behov av hjälp. Styrelsen diskuterade länge och väl, stötte fördelar mot nakdelar och funderade vilka konsekvenserna blir beroende på om vi säger ja eller nej. Vi beslutade att, den här gången, säga ja och utvärdera situationen till kommande år. Ett beslut som jag, efter många överväganden, trotts allt ställer mig bakom.

 

Fortsättning imorgon...