Kulturrådets samråd med funktionshinderrörelsen - del 1 av 2

Efter att Signe Westin och Karin Westling, från Kulturrådet, inlett med en kort presentation av både Kulturrådet och myndighetens samråd med funktionshinderorganisationerna var mötet igång. Sedan Kulturrådet utsågs år 2011 av regeringen till sektorsmyndighet med extra ansvar för tillgänglighet till kultur har frågorna varit på dagordningen lite extra. Det första samrådsmötet genomfördes år 2013 och därefter har Kulturrådet träffat funktionshinderrörelsen minst en gång per år. När Kulturrådets samrådsmöte genomfördes torsdagen den 17 maj 2018 var det första gången jag var i myndighetens egna lokaler på Borgvägen i Stockholm.
 
En av Kulturrådets huvudsakliga arbetsuppgifter är att, enligt Kultursamverkansmodellen, fördela statliga kulturbidragspengar till regioner och landsting. Pengarna delas sedan vidare till kulturinstitutioner och små och stora kulturutövare. Ifjol delade Kulturrådet ut 2,2 miljarder kronor. Och samtidigt som Kulturrådet ger med ena handen ställer man krav med den andra. Kraven har sakta men säkert stärkts med åren och det är i dag en hel del som kulturinstitutioner och kulturutövare måste leva upp till för att få statliga pengar. Alla som äger den lokal man bedriver verksamhet i ska arbeta bort enkelt avhjälpta hinder. Man ska även ha en handlingsplan för tillgänglighet, göra sin hemsida tillgänglig och informera om ett arrangemangs tillgänglighet. De tre sistnämnda kraven gäller även kulturinstitutioner och kulturutövare som får kulturrådets bidrag men inte äger sin lokal. Sedan år 2017 är kravställningen så hög att man riskerar att gå miste om statsbidrag om man inte lever upp till dem.
 
När Kulturrådet gör uppföljningar ser myndigheten att tillgängligheten förbättrats radikalt sedan år 2011. Kommande år ska Kulturrådet fortsätta uppmärksamma frågan så ännu fler skapar mer tillgänglig kultur trots att merparten lever upp till nuvarande krav. På samrådsmötet ville Kulturrådet få inspel från funktionshinderrörelsen om myndigheten kan gå vidare och utveckla frågan ännu mer. Jag påpekade att det nu är dags att också fokusera mer på själva kulturutövandet. Hittills har krav ställts för att göra kultur mer tillgänglig för fler personer med funktionsnedsättning i publiken. Varför inte ställa krav på verksamheter som får Kulturrådets pengar att de även ska kunna erbjuda personer med funktionsnedsättning att delta? Att vara en individ på scenen i en ensemble, att vara en aktiv bild och formgivare i en förening som äger en ateljé eller att kulturinstitutioner anställer fler personer med funktionsnedsättning. Jag efterfrågade också mer utbildning och varför inte jobba med att integrera funktionshinderperspektivet mer. Om en utställning exempelvis handlar om hur det var att leva i Sverige under 1800-talet borde det i alla fall finnas rekommendationer som säger att personer med funktionsnedsättning inte ska glömmas bort. En bild, av alla bilder i utställningen, borde i alla fall nämna personer med funktionsnedsättnings livssituation.

Del två dyker upp på måndag den 28 maj.
 

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0