Boverkets samråd den 14 juni 2018 - del 3 av 4
Patrik Faming, Boverket, och Andreas Richter, från Myndigheten för delaktighet, besökte Boverkets samråd med funktionshinderorganisationerna för att prata om rådet för hållbara städer. Regeringen har under våren 2018 lagt fram propositionen ”Politik för gestaltad livsmiljö” och presenterat en strategi för levande städer. Dokumenten utgör, tillsammans med Rådet för hållbara städer, basen i Sveriges politik för arkitektur och stadsutveckling. Rådet ska bidra till en långsiktig utveckling av hållbara städer och vara en del av genomförandet av regeringens politik för hållbar stadsutveckling. Rådet, som består av Boverket, Formas, Länsstyrelsen, MFD, Naturvårdsverket, ArkDes, Energimyndigheten, Tillväxtverket, Trafikverket, Vinnova och SKL, har nu tagit fram en skrift med rubriken ”Åtgärder 2018” som grundar sig i Agenda 2030. Enligt FN är Sverige och Norge bäst i världen på att följa Agenda 2030. I skriften ger man förslag på åtgärder som Sveriges myndigheter kan göra. Åtgärderna är indelade i tre ämnesområden: Rätt kunskap, Utvecklad metodik och Arbetsprocess samt att stödja det lokala arbetet. Jag lyfte frågan om universell utformning, men ingenstans i skriften står något om det. Andreas Richter försäkrade dock att universell utformning alltid finns med på Rådet för hållbara städers möten, Vinnova gör speciella utlysningar osv... Jag svarade att de säkert jobbar bra med universell utformning men det är ändå synd att det också inte återspeglas i de åtgärder som rådet föreslår att myndigheter gör under 2018.
Agnet Jensen-Carlén på Boverket arbetar nu med ett uppdrag från Regeringen om att analysera om reglerna kring Enkelt avhjälpta hinder behöver förtydligas eller ändras. Uppdraget innefattar också att fundera kring om kommuner borde ha ett ska-krav på att ha tillsynsplaner. Begreppet Enkelt avhjälpta hinder infördes 2003 och därefter har Boverket följt upp detta 2005, 2007 och 2010. Nu tyckte regeringen 2018 att det var dags igen. Sedan 2003 har också olika enkätundersökningar genomförts. Varje gång Enkelt avhjälpta hinder kommer på tal har man konstaterat att åtgärdandet av otillgängligheten går för långsamt. 2015 hade exempelvis endast 11 procent av kommunerna hörselslinga i sina receptioner. Och på något sätt har ett ”mantra” skapats och alla pratar om otydliga regler som är svåra att tillämpa. När Boverket denna gång analyserar görs tillämpningsundersökningar vilket betyder att man gör nerslag i diverse verksamheter som arbetat bort Enkelt avhjälpta hinder för att se hur det gått. På grund av resursbrister väljer Boverket ut bara nått Enkelt avhjälpt hinder och kan bara göra några nerslag. Redan konstaterar Agnes Jensen-Carlén dock att arbetet med Enkelt avhjälpta hinder mestadels bara ”projektfinansieras”. En verksamhet gör ett projekt en kortare tid, men åtgärdandet av otillgänglighet övergår inte i ordinarie verksamhetsplanering. Istället kan det till och med bli så att när personen som drivit enkelt avhjälpta hinder projektet försvinner kan åtgärder som förbättrats plötsligt bli otillgängliga igen efter några år utan underhåll.
Agnet Jensen-Carlén på Boverket arbetar nu med ett uppdrag från Regeringen om att analysera om reglerna kring Enkelt avhjälpta hinder behöver förtydligas eller ändras. Uppdraget innefattar också att fundera kring om kommuner borde ha ett ska-krav på att ha tillsynsplaner. Begreppet Enkelt avhjälpta hinder infördes 2003 och därefter har Boverket följt upp detta 2005, 2007 och 2010. Nu tyckte regeringen 2018 att det var dags igen. Sedan 2003 har också olika enkätundersökningar genomförts. Varje gång Enkelt avhjälpta hinder kommer på tal har man konstaterat att åtgärdandet av otillgängligheten går för långsamt. 2015 hade exempelvis endast 11 procent av kommunerna hörselslinga i sina receptioner. Och på något sätt har ett ”mantra” skapats och alla pratar om otydliga regler som är svåra att tillämpa. När Boverket denna gång analyserar görs tillämpningsundersökningar vilket betyder att man gör nerslag i diverse verksamheter som arbetat bort Enkelt avhjälpta hinder för att se hur det gått. På grund av resursbrister väljer Boverket ut bara nått Enkelt avhjälpt hinder och kan bara göra några nerslag. Redan konstaterar Agnes Jensen-Carlén dock att arbetet med Enkelt avhjälpta hinder mestadels bara ”projektfinansieras”. En verksamhet gör ett projekt en kortare tid, men åtgärdandet av otillgänglighet övergår inte i ordinarie verksamhetsplanering. Istället kan det till och med bli så att när personen som drivit enkelt avhjälpta hinder projektet försvinner kan åtgärder som förbättrats plötsligt bli otillgängliga igen efter några år utan underhåll.
Kommentarer
Trackback
