Livet rullar vidare

Årets tredje och sista möte med Boverkets samråd med funktionshinderorganisationerna, torsdagen den 5 december 2019, började med teknikstrul eftersom myndigheten envisas med att genomföra vartannat möte via Skype. En halvtimme försenat inledde Sofie Adolfsson Jörby mötet och hälsade alla välkomna. Myndighetens samråd har en ny representant från Länsstyrelsen som heter Karina Burelius. Boverket har bestämt att ansvaret för samrådet ska bytas varje år mellan myndighetens olika enheter. Under 2019 har enheten ”Stad och land” haft ansvaret men vem som tar över stafettpinnen är i dagsläget inte klart.

Ingrid Birgersson, från enheten stad och bidrag, informerade om bostadsstöd vid nybyggnation. I dag finns tre olika stöd. Först ett individuellt stöd för student- och hyresbostäder. Från år 2016 tills i dag har 28 000 lägenheter fått anpassningsstöd. Nästa år ska 2,1 miljarder kronor användas till fler stöd, pengar som ökar för varje år fram tills år 2022. Just nu förs intensiva förhandlingar på regeringskansliet. Det finns nämligen förslag på förändringar som varit ute på remiss sedan i somras. Ett förslag är att fördela vissa procent speciellt till unga och personer i en socialt utsatt situation. Det andra stöden används för att bygga biståndsbedömda trygghetsboende och andra särskilda boendeformer för äldre. Från år 2016 tills i dag har 8 400 lägenheter skapats i 145 projekt. I år fanns det 700 miljoner att fördela men år 2020 räknar man med mindre pengar. Det tredje stödet är nytt och kan bara tilldelas ekonomiska föreningar. Under år 2020 finns det bara tre miljoner kronor att söka. Det handlar om att ekonomiska föreningar kan söka ett startbidrag på max 400 000 kronor.

Inför mötet hade jag önskat få en rapport om Boverket har något funktionsrättsperspektiv när myndigheten arbetar med sitt regeringsuppdrag om Barnkonventionen. Tyvärr blev Ulrica Lindfors, på enheten plan och bygg, sjuk så vi gör ett nytt försök att ta upp frågan på nästa samrådsmöte.

Peter Pettersson, från enheten hälsa och bygg, informerade om regeringsuppdraget ”God inomhusmiljö”. Om du räknar på en livslängd på 83 år tillbringar vi i genomsnitt 6 år utomhus, 5 år i ett fordon och 58 år i hemmet. Räknar vi all inomhusmiljö vi befinner oss i under ett liv blir det totalt 72 år vilket gör att man lätt kan konstatera att god inomhusmiljö är en viktig fråga. Samtidigt visar statistiken att var femte person besväras av dålig inomhusmiljö, 19 procent bor i hus med synlig fukt eller mögel och forskning visar att både hälsan och prestationsförmågan påverkas negativt av dålig inomhusmiljö. Boverkets kartläggning visar också att byggsektorn är en stor miljöbov. Den står för 21 procent av landets klimatpåverkan och ger ifrån sig tio miljoner ton avfall per år. Om byggsektorns alla felbyggnationer, brister och skador försvann skulle 27-33 000 fler nya lägenheter byggas varje år. Boverkets regeringsuppdrag handlar om att samla information och sprida den brett bland landets kommuner och regioner. Boverket ska också försöka förklara vilka bristerna är och ge förslag på hur de kan åtgärdas. Det är svårt att koppla en symptom till brist i inomhusmiljön, men enligt byggbranschen är det ofta brist på tid, kompetens, motivation, engagemang och erfarenhetsåterföring som skapar svaga byggherrar. Parallellt med regeringsuppdraget ”God inomhusmiljö” görs en omfattande översyn av alla byggregler. I ett pilotprojekt ska Boverket där granska bullerfrågan och arbeta fram standarder tillsammans med SIS. Sveriges kommuner och regioner har framfört att Boverket också borde ta fram en tydlig vägledning i bullerfrågor för skolor och förskolor.

Filippa Egnér, på enheten Boende och stadsutveckling, berättade om resultatet från bostadsmarknadsenkäten. Detta är en omfattande nationell undersökning med omkring hundra frågor som skickas till landets alla kommuner varje år. Många frågor handlar om tillgänglighet, inventeringar och bostadsanpassning. Bostadsbyggandet har halkat efter befolkningsutvecklingen. 240 av Sveriges 290 kommuner säger sig ha ett underskott på bostäder. Det saknas framförallt hyresrätter. Underskottet slår hårdast mot dem som har svagast position på bostadsmarknaden och där hittar man bland annat personer med funktionsnedsättning. 162 kommer säger att de saknar bostäder för personer med funktionsnedsättning. När vi gick igenom undersökningen poängterade jag att DHR och andra funktionshinderorganisationer oroar sig för att allt fler personer med funktionsnedsättning hamnar på institutioner istället för i ”vanlig” lägenhet med bostadsanpassning. Och bostadsmarknadsenkäten visar tyvärr att utvecklingen går oroväckande fort mot institutionalisering. Hälften av kommunerna anger att man har, och bygger fler, gruppbostäder. Var tredje kommen säger att man har, och bygger fler, servicebostäder. Samtidigt är det så mycket som 40 procent av kommunerna som påstår att de i dag helt saknar ”vanliga” tillgängliga bostadsalternativ som exempelvis hyresrätter med bostadsanpassning.

Anna-Alexandra Lindenstjärna, från Digitaliseringsenheten, pratade om digitalisering av samhällsplanering. Bindande regler inför år 2022 men redan nästa år börjar systemet, tillsammans med Länsstyrelserna och Lantmäteriet, tillämpas. Målsättningen är att förenkla samhällsbyggandet och ge enhetlig information i hela Sverige genom att digitalisera detaljplaner, översiktsplaner osv... Målsättningen är också att effektivisera arbetet, men det står tydligt i regeringens direktiv att effektiviseringen inte får försämra demokratin, innovation och rättssäkerheten. Boverket tar fram vägledningar, allmänna råd och handledarstöd. Många kommuner arbetar redan digitalt men det finns ingen enhetlig digital ”infrastruktur” och den plattformen ska nu skapas. Boverket tror att digitaliseringen kan ge mer medborgardialog, ge möjligheter för byggbranschen att skapa nya e-tjänster, underlätta uppföljning och granskning, spara pengar och bostadsbyggandet kan gå fortare.