Möte med Kulturrådet i maj 2019 - del 2 av 2

Under kartläggningarna har Kulturrådet kommit fram till flera saker. Gör inga speciallösningar utan skapa delaktighet och mångfald genom att integrera barn och unga med funktionsnedsättning i ordinarie verksamhet. Många med funktionsnedsättning tror att kulturskolans verksamhet inte är till för dem. Tillgång till personlig assistans, ledsagning och en fungerade kollektivtrafik eller färdtjänst är större hinder än otillgänglighet i lokaler och verksamhet. Det behövs mer kompetens kring specialpedagogik hos kulturskolans anställda.
Kulturskolechefer vill nå ut till fler målgrupper men känner att man behöver stöd i den pedagogiska verksamheten. Kulturskolan behöver bli bättre på att visa upp sina verksamhet och erbjuda aktiviteter på andra nya platser än i dag.

Mitt inspel kring Kulturskolecentrums arbete var att å ena sidan berömma dem eftersom de lyfter frågan och tar tag i den rejält. Samtidigt var jag kritiskt till att Kulturrådet hittills aldrig involverat målgruppen och helt enkelt frågat barn och unga med egen erfarenhet av funktionsnedsättning om vad de vill. Om vilka behov och intressen dom har. Myndigheten försvarade sig med att man hade önskat göra det, men på grund av ett krångligt regelverk kring upphandlingskrav och brist på rätt kompetens så hade det inte genomförts.


Sedan 2011 använder Kulturrådet en kultursamverkansmodell som innebär att myndigheten fördelar statliga kulturbidrag till landets regioner. Men för att Kulturrådet ska utbetala pengar ställs tillgänglighetskrav. Kulturrådets styrelse har nu givit Margareta Bilrutt i uppdrag att summera de nio åren som varit och se över hur myndigheten ska gå vidare. En omfattande genomlysning ska göras om hur Kulturrådet arbetar med jämställdhet, jämlikhet, nationella
minoriteter, barn och unga, HBTQ-frågor osv... Och om tillgänglighet förstås. Margareta räknar med att en slutrapport är klar i november 2019.


Samtidigt arrangerar Kulturrådet regionala dialoger med alla regioner/landsting under 2019. Dessa dagar innehåller bara tre programpunkter. För det första nationella minoriteter, för det andra trakasserier och för det tredje handlar det förstås om tillgänglighetsfrågor. Under dialogerna pratar man bland annat om att information om tillgänglighet till kulturarrangemang blivit bättre. Samtidigt ligger man fortfarande efter måluppfyllelsen om att undanröja enkelt avhjälpta hinder.


Just nu sitter Kulturrådet också och funderar på att utveckla tillgänglighetskrav i Kultursamverkansmodellen ännu mer. Myndigheten ser över möjligheten att ställa krav på att en certifierad kontrollant av tillgänglighet först måste säkerställa att en publik lokal lever upp till lagkrav innan lokalen får användas. Inom Kultursamverkansmodellen utbetalar Kulturrådet även utvecklingsbidrag på 25-30 miljoner kronor per år till regionerna. Nu funderar myndigheten på att ställa någon form av krav på tillgänglighet även där.


Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0