Swedish Institute for Standards - TK 380 AG2

Mitt första möte med Arbetsgrupp två SIS (Swedish Institute for Standards) TK (Teknisk kommitté) 380 Ergonomi vid människa-systeminteraktion ägde rum i våras. Inledningen av rapporten efter det första mötet ägnade jag en hel del åt att förklara vad standarder och standardiseringsarbetet är, därför hoppar jag direkt till mötets innehåll denna gång. Vi började torsdagen den 17 oktober med en god lunch klockan 12.00 i SIS moderna (lite coola) kontorslandskap. Mötet, under ledning av Björn Nilsson (projekt manager på SIS) och ordförande Tomas Berns, pågick till klockan 16.30. Från och med nästa år ska Myndigheten för tillgänglig media byta representant i AG2 och Certec i Lund lämnar.

ISO/TC 159/SC 4 Human-system interaction handlar om ergonomiska principer relaterade till mental arbetsbelastning. Standarden ska revideras trots att tyskarna nyligen protesterade på ett möte i Berlin. I Tyskland finns ingen arbetsmiljölagstiftning på samma sätt som i Sverige. Där finns bara standarden att luta sig mot och därför oroar sig tyskarna om innehållet ändras. Under andra veckan i november står AG2 värd för det fortsatta arbetet. På mötet, som alltså äger rum i Sverige och där till och med jag inbjöds, ska man under tre dagar djupdyka i den psykosociala arbetsmiljön. Vi gick igenom dagordningen noga. Man ska bland annat diskutera om begreppet ”Mental work load” bör bytas ut till ”Mental load” för att standarden ska kunna handla om både emotionella och kognitiva aspekter. Myndigheten Arbetsmiljöverket är intresserad av att ingå och målsättningen är att omskrivningarna gör standarden mer förebyggande med guider och goda exempel. Fackförbundet IF Metall påpekar också att standarden nu är skriven utifrån en traditionell arbetsplats med fyra väggar, golv och tak. I dag ser det ofta inte ut så eftersom vi arbetar hemifrån eller har mobilt kontor på andra sätt. Från SIS vill man också försöka få med ”human factors” i anslutning till ergonomi.

SIS arbetar sedan en tid tillbaka med att ta fram en standard som reglerar ”Användbarhetsronder”. Det är en metod där användarna, inom ramen för det systematiska arbetsmiljöarbetet, identifierar användbarhetsbrister och förbättringsmöjligheter i interaktiva system så att åtgärder på kort och lång sikt kan formuleras. Användbarhetsronden syftar till att förbättra arbetsmiljön, öka produktiviteten och bidra till en bättre lönsamhet. En vägledning för små, medelstora och stora organisationer inom den offentliga, privata och ideella sektorn. Standarden utvidgar helt enkelt den vanliga arbetsplatsronden med att även titta på verksamhetens digitala system. Vi diskuterade dokument, det förslag till ”Användbarhetsrond” som hittills skrivits, och påpekade bland annat att Svenska Internetstiftelsens nyligen publicerade statistik kan användas. Det måste också tydligt framgå att resultatet alltid blir bättre om användare i ett tidigt skede är med mer i designprocessen. Nuvarande metod fokuserar på att verksamheten själv ansvarar för systemen, men ofta sköts digitala system av en extern aktör. Jag påpekade att otillgängliga system för personer med funktionsnedsättning i vissa fall kan åtgärdas med hjälpmedel och fick svaret att ”Användbarhetsronderna” redan hänvisar till detta.

SS-EN ISO 9241-110 Ergonomi vid människa-systeminteraktion – Del 110: Interaktionsprinciper, är ett enormt omfattande dokument som försöker kartlägga vad som skapar tillfredsställelse vid ett arbetstillfälle. Detta dokument var precis ute på remiss för ny utgåva och har blivit en viktig prioriterad standard för AG2. Förändringarna är dock mest redaktionella, en modernisering av språket i de sju interaktionsprinciperna. Jag väljer att inte redovisa alla dessa i min rapport och hoppas att det gör dig som läsare glad. Min rapport hade då blivit ännu längre och mer svårläst.

ISO/TC 159/SC4 Human-system interaction har arbetat fram en ny teknisk rapport kring RIAS – Human-system issues of robotic, intelligent and autonomous systems. Vi tittade på de slutgiltiga utkasten som, efter behandling i november, ska publiceras som en ny ISO teknisk rapport. Under behandlingen ska SIS bland annat se över vilka andra standarder som är relevanta för dokumentet. Jag väljer att inte redovisa även detta i detalj.

Den nya utgåvan av SS-EN ISO 9241-210 Ergonomi vid människa-systeminteraktion – Del 210: Användarcentrerad design för interaktiva system har publicerats och översättning till svenska har påbörjats. Enkelt sammanfattat handlar detta om att design bör utgå från användarens behov. Den nya utgåvan har kompletterats med en ny grafisk bild, en ritning som förtydligar att det finns flera ingångar i arbetsprocessen. Pilar och cirklar som till och med gör att nästan jag förstås trots att även detta är omfattande. På mötet diskuterade vi också översättningen och fastnade på ord som exempelvis ”user centred”. Ska det översättas till ”användarcentrerad” eller ”människocentrerad”? Jag röstade för det sistnämnda. Det förekommer många ord som ”accessibility”, ” User for all” och ”Inclusive design”. Vi enades om att de å ena sidan har lite olika betydelser men att vi å andra sidan kan försöka hitta en gemensam nämnare och översätta till ”Universell design”. Från Japan har man föreslagit att en speciell processtandard borde utvecklas för barn. Sverige vill dock hålla fast vid att det ska vara en generell grundprocess som kan användas av alla. Standarden har fokus på IT men vissa länder anser att den även bör kunna användas på andra sätt.

Myndigheten för Digital Förvaltning (DIGG), med kontor i Sundsvall, har uppvaktats. Målsättningen är att öka myndighetens förståelse för vikten av standarder och kanske går det till och med att få en representant med i standardiseringsarbetet. Kanske lyckas vi boka ett möte med självaste generaldirektören efter årsskiftet. Vi har åtminstone, vid flertalet tillfällen, haft mejl och telefonkontakt med myndigheten. Vi har också tagit fram ett informationsmaterial som DIGG ska få, och kanske gör det den svårflörtade myndigheten mer nyfiken på SIS.

SIS/TK (Tekniska kommittén) 380 har en verksamhetsplan och budget som ska uppdateras och beslutas om varje år. När detta nu gjorts kan jag konstatera att deltagaravgifterna ligger kvar på samma nivå nästa år. Jag kan också glädjande informera dig om att jag lyckats få med begreppet ”Universell utformning”. I verksamhetsplanen står det från och med nu att kommitténs arbete alltid ska ta ”hänsyn till ergonomi och universell utformning inom design, utveckling och utvärdering av produkter, system och tjänster vilket ska öka tillgängligheten och användbarheten i samhället”.
 
En trevlig detalj som kom upp på mötet var att Åke Walldius prisats av Sveriges HR-förening. Boken ”Digitaliseringen och arbetsmiljön”, som Åke varit med och skrivit, utsågs till 2019 års HR-bok på en gala i Blå hallen med Mark Levengood som konferencier.

Jan Gulliksen och Tomas Berns i SIS/TK 380/AG2 har tillsammans med ett par andra aktörer fått pengar från Vinnova för projektet ”Konkurrera med användbarhet och tillgänglighet – Standardisering för att nå nya marknader / ökade marknadsandelar”. Snart är man klar med sammanställningen av vilka viktiga standarder som bör ingå. Man har även tagit fram ett intervjuformulär som används på ett 30-tal stora företagsledare, företrädare för organisationer och generaldirektörer. Frågor om användbarhet och tillgänglighet ur ett perspektiv för att skapa tillväxt. Någon gång i februari-mars nästa år räknar man med att kunna presentera ett resultat.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0