Livet rullar vidare

Sedan många år tillbaka är jag DHRs representant i Boverkets samråd med funktionshinderorganisationerna. Varje år genomförs fyra möten, och efter att samrådets senaste reglemente fastslagits den 21 december 2021 görs de digitalt. Myndigheten envisas med att använda Skype trots att vi från funktionsrättsrörelsen alltid protesterar och förklarar dess otillgänglighet. Efter testmöten med HRF och SRF, samt framtagande av en egen guide, tror Boverket ändå att det ska fungera. En annan nyhet med anledning av det nya reglementet är att Certec vid Lunds universitet och Myndigheten för Delaktighet också har representanter i samrådet tillsammans med funktionshinderorganisationer, SKR och Länsstyrelsen från förr. Det första samrådet för 2022 genomfördes den 10 mars och handlade mycket om miljöfrågor, men Uppdragsavdelningens chef på Boverket Richard Bauer inledde genom att prata om den nya nationella strategin från regeringen för genomförandet av funktionshinderspolitiken och vikten av samråd.

”Energieffektiv renovering” är ett ej tidsbegränsat uppdrag från regeringen till Boverket. Projektledare är Joakim Thunborg. Under 2022 görs en förstudie och 2023 hoppas Boverket sedan kunna sjösätta ICHB, ett Informationscentrum för hållbart byggande. Målsättningen är att detta leder till effektivare energianvändning, minskad klimatpåverkan, ökad robusthet för klimatförändringar och uppfyllnad av EU-direktivet 2018/844. Det kan handla om klimatanpassningar, materialval, återanvändning och varsamhetskrav på kulturarv. Redan 2013 skapades en renoveringsstrategi som Svensk Byggtjänst administrerat, men nu är det alltså Boverket som har ansvaret och förhoppningen är att renoveringstakten ökar. Boverkets Jakob Wranne pratade också om regeringsuppdraget ”Cirkulär ekonomi” som går i samma linje. Här vill man rädda världen genom minskade utsläpp av klimatgaser och minska användningen av farligt material. Och det tänker man göra genom att återanvända både material, byggnadsdelar och byggnadsverk. I dag står byggsektorn för 35% av EUs avfall, en femtedel av all koldioxidutsläpp och hälften av allt material vi utvinner går till att skapa byggd miljö. Man måste helt enkelt oftare undvika att riva och kasta, och istället återvinna mer. Jag gjorde inspel om att den som bygger rätt (universellt utformat) från början inte behöver bygga om, vikten av materialval och ljudmiljön. Skillnader i tillgänglighetskrav sätter också käppar i hjulet för att enkelt återvinna exempelvis studentbostäder till äldreboenden. Och när det gäller ”Energieffektiv renovering” finns det förstås mängder av krav tillgänglighetsåtgärder som borde ställas som ”passa-på-krav” samtidigt som exempelvis ett flerbostadshus från 70-talet ska energieffektiviseras.

Boverket har skapat BAMU, en arbetsgrupp för mänskliga rättigheter och universell utformning. Arbetsgruppen består av Boverkare från flera av myndighetens avdelningar. Dess arbete utgår från regeringens strategi 2021-2031 för att påskynda arbetet att nå de funktionshinderpolitiska målen. Arbetsgruppen ska verka både internt och externt, både se över arbetsplatsen och Boverkets möten och rutiner samt öka kunskapen, skapa samarbeten och kommunicera vägledning utifrån Boverkets sektorsansvar om byggd miljö och samhällsplanering.

Inför samrådet hade DHR (jag) skickat in en fråga som togs upp och diskuterades. Det handlade om att DHR upplever att allt fler kommuner anlitar så kallade sakkunniga i tillgänglighetsfrågor. Men deras ”sak”-kunskaper brister och kommunerna, som också brister i kunskap, har svårt att ställa krav och veta om de kan lita på den sakkunnige eller inte. Och det blir inte bättre av att SKR inte har någon hjälp och vägledning som kommunerna kan få, och just nu finns inte ens ”Riv Hindren” på Myndigheten för Delaktighets hemsida. Lillian Müller, själv sakkunnig tillgänglighetskonsult på Lunds kommun och Certecs representant i samrådet, hänvisade till sin forskning och tidigare erfarenheter. Hon, liksom Boverket, bekräftade DHRs upplevelse och sa att det i vissa fall brister i kunskap och att det saknas stöd. Boverket, som skriver föreskrifterna som styr certifieringsorganet med behörighetskrav för sakkunniga, menade också att föreskrifterna har vissa brister. Myndigheten svarar annars så här:

”Det är viktigt att man är uppmärksam på i vilken roll som en TIL-certifierad är anlitad i ett projekt. Om BN har krävt en certifierad sakkunnig så är det PBLs regler som hen ska granska emot. Inte andra lagstiftningar. Riv Hindren är enbart riktlinjer, utöver PBLs minimikrav. MFDs riktlinjer handlar primärt om myndighetens särskilda ansvar när det gäller tillgänglighet (inte PBL-krav), och inte heller begränsat till den byggda miljöns tillgänglighet. Vägledning om sakkunnigs roll finns på PBL kunskapsbanken. Vad gör då en sakkunnig? Om byggnadsnämnden bedömer att en eller flera kontroller inte på ett betryggande sätt kan ske inom ramen för byggherrens dokumenterade egenkontroll, kan nämnden besluta att kontrollen ska utföras av en certifierad sakkunnig. Byggnadsnämnden ska godta utlåtandet från certifierade sakkunniga. Uppgiften för en certifierad sakkunnig i tillgänglighet utifrån PBL är begränsad till att genomföra de kontroller av de tekniska egenskaperna som bestämts av byggnadsnämnden i kontrollplanen. Och vad händer om en certifierad sakkunnig missköter sig? Om en certifierad sakkunnig har uppvisat uppenbar olämplighet för uppgiften eller erhållit certifiering på felaktiga grunder, får det organ som utfärdat certifieringen återkalla denna. Olämpligheten kan bestå i att man i kontrollen har utfärdat felaktiga eller falska intyg, eller att man varit oskicklig i arbetet. Det framgår inte av PBL någon skyldighet för byggherren att underrätta byggnadsnämnden om en certifierad sakkunnig inte fullgjort sina skyldigheter. Det framgår heller inte att nämnden ska underrätta det certifieringsorgan som meddelat behörigheten. Boverket anser att det inte finns något som hindrar att byggherren, byggnadsnämnden eller någon annan aktör rapporterar den som är certifierad sakkunnig till certifieringsorganet. Certifieringsorganet har då möjlighet att ta ställning till om certifikatet ska återkallas.”