Livet rullar vidare

När Kulturrådet kallade funktionshinderorganisationerna till ett digitalt samråd fredagen den 28 oktober var det tyvärr bara jag från DHR och en kvinna från FUB som representerade Funktionsrätt Sverige som var med. I takt med att den nya nationella funktionshinderpolitiska strategin används har Kulturrådet beslutat att samarbeta med Riksantikvarieämbetet och Myndigheten för civilsamhället och ungdomsfrågor. För första gången testades det funktionshinderpolitiska samarbetet. Myndigheterna slog på stora trumman genom att alla tre generaldirektörer var med under hela mötet. Om ett år planeras nästa, man hoppas då köra fysiskt, se fler från funktionshinderrörelsen och funktionshinderorganisationernas ungdomsförbund kanske inbjuds. På detta möte summerades bland annat Nordiska ministerrådets Stockholmskonferens med rubriken ”Kultur för alla” och samtliga deltagare delade med sig av aktuella funktionsrättsfrågor.

Kulturrådets generaldirektör Kajsa Ravin berättade att 2,5 statliga kulturbidragspengar utbetalas varje år. 1,5 av dem går till regionerna och där ställer myndigheten tydliga tillgänglighetskrav om åtgärder av Enkelt avhjälpta hinder och information om arrangemangs tillgänglighet för personer med funktionsnedsättningar. Ett annat stöd går till det, som det heter, ”fria kulturlivet”. Och eftersom både myndigheter och politiker ska ha ”en armslängds avstånd” till kulturen är det flera experter som bestämmer vem som får dessa pengar. Nu undrar Kulturrådet om vi från funktionshindersrörelsen vill ansöka om att få bli ”expert”. Det betyder ett arvoderat uppdrag under minst två år där man läser ansökningar och är med och bestämmer vilka fria kulturaktörer som ska få pengar.

Bli ledamot i Kulturrådets arbets- och referensgrupper.

Kajsa Ravin berättar att särskilda utvecklingsbidrag gått till Kulturskolan, Bibliotek och Läsfrämjandelyftet de senaste åren. Pengar som ofta används till förbättringar ur funktionshinderperspektiv. Utvecklingsbidragen avslutas under 2023 och nu vet hon inte hur det blir med den nya regeringen. Ett regeringsdirektiv som Kulturrådet arbetar med är att skapa ett Läsråd för att samordna aktörer för läsfrämjande. Ett annat direktiv har titeln ”Breddat professionellt deltagande” och där hoppas Kulturrådet bli ett nav för kultursektorn. År 2016 genomförde Kulturrådet en stor enkätundersökning för systematisk uppföljning och nu är det dags igen. Väldigt försenade har de nu äntligen blivit klara och skickar snart ut enkätundersökningen till 1500 respondenter inom kultursektorn på lokal och regional nivå.

Myndigheten för civilsamhället och ungdomsfrågors generaldirektör Lena Nyberg berättade att de arbetar utifrån fyra hörnstenar. Ungdomspolitiken, Civilsamhällets politik, EU-konventionens internationella samarbete för lärande och utbetalningar av statliga bidrag till organisationer med fokus på barn och unga. De ställer inga speciella tillgänglighetskrav som Kulturrådet men är noga med att allt alltid ska handla om alla. När det exempelvis strax innan pandemin kom en rapport om ungas tillgång till kultur handlade de också om unga med olika funktionsnedsättningar. I rapporten om levnadsvillkor för unga HBTQ-personer handlar det även om unga med olika funktionsnedsättningar… osv… osv… Under 2022 har MUCF tagit in Sveriges nationella strategi för funktionshinderfrågor i sina egna strategiska dokument. Myndigheten har även tagit fram en treårig plan för HBTQ, Jämställdhetsfrågor och funktionshinderfrågor.

Riksantikvarieämbetets generaldirektör Susanne Thedéen berättade att de inrättat en speciell funktion i deras stab för samordning av nationell funktionshinderspolitik. De har exempelvis sektorsansvar för alla museer. Under 2022 har myndigheten tagit fram en ettårs plan, gjort en nulägesanalys och funderat på hur allt sedan ska följas upp. Målet är att fler människor helt enkelt ska ha tillgång till digitalt och fysiskt kulturarv. Riksantikvarieämbetet förmedlar även bidrag bland annat till kulturmiljövårdande insatser. Dessa bidrag används ofta för att skapa mer tillgänglighet för fler. Myndigheten administrerar även Kulturarvs-IT där verksamheter får ekonomiskt stöd för handledare om personer med olika funktionsnedsättningar anställs i kultursektorn. RAA prioriterar den digitala omställningen, är med i arbetet kring gestaltad livsmiljö och arbetar med kulturarvsforskning. I alla dessa tre delar finns funktionshinderperspektivet också med.

Nästa samrådsmöte, som tidigare bestämts till den 7 december flyttas till någon gång i november. Anledningen är att mötet mestadels ska handla om tillgängligheten i Boverkets nya kontor i Karlskrona. Målsättningen är att det byggs så fantastiskt bra att kommuner, regioner, myndigheter osv… slutar åka på studiebesök till Danmark. Boverkets ambition är att bli det allra bästa goda exemplet på tillgänglighet i Sverige. Men nu, i denna rapport, läggs allt fokus på oktobermötet. Sedan många år tillbaka är jag DHRs representant i Boverkets samråd med funktionshinderorganisationerna. Varje år genomförs fyra möten, och efter att samrådets senaste reglemente fastslagits den 21 december 2021 görs de digitalt. Myndigheten envisas med att använda Skype trots att vi från funktionsrättsrörelsen alltid protesterar och förklarar dess otillgänglighet.

En aktuell sak som myndigheten arbetar med just nu är att ta fram en guide för tillgänglighetsfrågor, ett verktyg med utgångspunkt i universell utformning. Parallellt skapas en bildbank med goda exempel på universell utformning. Boverket vill också tipsa om Boverketsdagarna 2022 som i år arrangeras digitalt 17-18 november. Flera föredrag handlar om universell utformning och tillgänglighet i utomhus- och inomhusmiljöer. Boverkets seminarieserie om universell utformning, som blivit rejält populärt under året, återkommer med nya avsnitt under våren 2023. Planen är att då fokusera på lösningar och be kommuner presentera positiva exempel. Internt flyttar snart myndigheten in i nya lokaler, som påstås bli Sveriges mest tillgängliga, och man ser över Boverkets demografi. Det sistnämnda handlar om att fler praktikanter (även personer med funktionsnedsättning) ska välkomnas samt mer mångfald i samansättningen av medarbetare.

Mia Ahlgren, från Funktionsrätt Sverige, informerade om det Svenska ordförandeskapet i EU. Sverige har tidigare varit ordförande 2001 och 2009. Mellan den 1 januari – 30 juni 2023 är det dags igen. Sverige förväntas leda över 2 000 möten i Bryssel, Luxemburg och Sverige. Våra ministrar och närmare 200 tjänstepersoner involveras i diverse arbetsgrupper. När Frankrike nyss var ordförandeland såg man bl.a. till att ordet ”Disability” är sökbart på EUs webb och en ministerkonferens arrangerades den 9 mars 2022 om Europeiska funktionsrättsstrategin. När Spanien tar ordförandeklubban andra halvan av 2023 förväntas de bl.a. arbeta för att EUs tillgänglighetscenter placeras i Spanien. Rubrikerna för Sveriges ordförandeskap är: Skapa säkerhet, Klimatomställning, Konkurrenskraftig arbetsmarknad, bekämpa organiserad brottslighet och stärka grundläggande EU kompetens. Funktionsrättsfrågorna lyser med sin frånvaro men Funktionsrätt Sverige har fått finansiering för att planera en svensk konferens. Ingen vet dock om Funktionsrätt får pengar för att arrangera. En hybridkonferens om European Disability forum är dock på gång och man kan anta att följande konferenser också delvis kan ha lite funktionsrättsfrågor:

20-22 mars 2023 EUs ungdomskonferens (Växjö).

20-21 april 2023 Konferens om institutionellt skydd och grundläggande rättigheter (Lund).

2-3 maj 2023 Hållbar AI och AI för hållbar utveckling (Göteborg).

14-15 juni 2023 Konferens om hållbar stadsutveckling (Malmö).

Anna Pihlqvist, tillgänglighetssamordnare på Höganäs kommun, föreläste under rubriken ”Vardagsutmaningar på kommunerna”. Det handlade mest om bristerna i samrådet mellan kommuner och funktionsrättsrörelsen. Medelåldern i funktionshindersråden är över 60 år, funktionshinderorganisationernas representanter har bara lokal erfarenhet utifrån egna behov och ingen förankring i central funktionsrättsorganisation. Det pratas på individnivå istället för samhällsnivå, yngre som varit med lämnar och dialogen i funktionsrättsråden utmynnar aldrig i något konkret. ”Jag kan förstås inte prata för alla kommuner, men hos oss går det inte att lägga fram en detaljplan”, berättade Anna Pihlqvist, och både jag och andra från funktionsrättsrörelsen i Boverkets samråd höll med om att det allt för ofta ser ut så i hela landet. Boverket konstaterar att något måste göras. ”Råden behöver vändas upp och ner, ges mer utbildning och utvecklas. Byggas upp i ny dialog, med nya möjligheter och se över former för diskussion.

Ulrica Lindfors från Boverket rapporterade om regeringsuppdraget att få mer barnkonvention i fysisk planering och stadsutveckling. En vägledning för tillämpning av barnkonventionen i fysisk planering och stadsutveckling har skapats i samverkan med Barnombudsmannen, Unicef Sverige och ett 15-tal myndigheter och organisationer. Ingen representation från funktionsrättsorganisationerna. Vägledningen är publicerad på PBL kunskapsbanken. Där ingår bl.a. grundprinciperna i konventionen, dess juridiska krav, den ger kunskap om barns bästa, visar krav i PBL som angår barn och lyfter vikten av barns delaktighet och inflytande. Vägledningen sprids nu bland kommuner, regioner och Länsstyrelser… självklart ett viktigt dokument, men det innehåller inget konkret ur funktionshinderperspektiv.

Sedan många år tillbaka är jag DHRs representant i Boverkets samråd med funktionshinderorganisationerna. Varje år genomförs fyra möten, och under pandemin görs de digitalt. Myndigheten envisas med att använda Skype trots att vi från funktionsrättsrörelsen alltid protesterar och förklarar dess otillgänglighet. Det sista samrådet för 2021 genomfördes den 14 december och handlade mycket om den nya nationella strategin från regeringen för genomförandet av funktionshinderspolitiken. Boverkets generaldirektör Anders Sjelvgren refererade till ett möte han varit på med Myndigheten för delaktighet om strategin och konstaterade att det finns stora brister i statistik, utvärdering och uppföljning. Han menar att Boverket måste samverka mer med andra myndigheter och kartlägga, ta fram mer data på vad som saknas, så Boverket vet vart de sedan kan göra mest nytta.

Boverkets Anna Pohjanen och Viktoria Buskqvist har fått uppdraget att verkställa strategin och de är redan igång både internt och extern. Med utgångspunkt i ”Hur förändrar vi synen på tillgänglighet som något dyrt och fult” har de bland annat universell utformning högt på agendan. Boverkets bildbank kompletteras med bilder på goda exempel och föreläsare och mötesdagar bokas för både intern och extern utbildning. Hela Boverket och andra myndigheter, samt kommuner och regioner ska utbildas. Två filmer med paralympiern Maja Reichard och arkitekten Gert Vingårdh är på gång där Gert Vingårdh förklarar fördelarna med universell utformning. Universell utformning kommer implementeras i allt från stora konferenser under 2022 som Boverketsdagarna och Gestaltad livsmiljö till myndighetens handlingsplaner och policydokument. Att samråda med funktionsrättsrörelsen är också en viktig pusselbit i den nya strategin. Därför uppdateras nu reglementet för Boverkets samråd med funktionsrättsorganisationerna. De största förändringarna är att Certec vid Lunds tekniska högskola och Myndigheten för delaktighet blir representerade i samrådet. Vi föreslog också att fler från SKR och Länsstyrelsen, samt någon från Akademin, också borde vara med.

Boverket har fått ett regeringsuppdrag att ”utvärdera lagen från 2018 om bostadsanpassning”. Regeringen ser att användningen av bostadsanpassning minskar, menar att individuella fungerande lösningar är en viktig pusselbit i nya strategin och hör att många upplever det som svårare och krångligare nu för tiden. År 2015 gjordes 73 200 bostadsanpassningar till en kostnad på över en miljard men fyra år senare gjordes bara 55 765 bostadsanpassningar för 885 miljoner kronor. Boverket kommer ta kontakt med funktionsrättsorganisationerna för att be oss besvara enkäter och vara med i en referensgrupp. Boverkets rapport ska vara klar den 28 februari 2023.

För två år sedan analyserade Boverket hur kommunerna arbetar med plan- och bygglagen. Då föreslog myndigheten bland annat att det borde finnas mer vägledning för att stötta kommunerna. Nu arbetar Boverket med regeringsuppdraget att ta fram en ”vägledning om hur barnkonventionen kan påverka fysisk planering och stadsutveckling. Man tänker att detta kan användas för att skapa mer jämlika livsmiljöer. I år har man haft en insamlingsfas och gjort förstudie. Under 2022 tar Boverket fram förslag på vägledning och allt ska vara klart den 30 september.

Boverkets samråd med funktionshinderorganisationerna

Datum: 2021-03-16

Sedan många år tillbaka är jag DHRs representant i Boverkets samråd med funktionshinderorganisationerna. Sedan 2012 har myndigheten ett sektorsansvar, ett speciellt regeringsuppdrag kring tillgänglighetsfrågor som framgår av den förra nationella strategin för genomförandet av funktionshinderpolitiken. Boverkets mål är att vara stödjande, samlande och pådrivande i funktionshinderfrågor med anknytning till myndighetens verksamhetsområden. På Boverkets ”ska-göra-lista” står det att man genom dialog och kunskapsöverföring ständigt ska diskutera strategiskt viktiga frågor i samråd med funktionshinderorganisationerna. Och på samrådet tisdagen den 16 mars handlade det verkligen om en viktig fråga. Hela mötet ägnades åt Enkelt avhjälpta hinder.

Boverket arbetar nu med två spännande regeringsuppdrag. Det ena handlar om att se över lagstiftningen kring Enkelt avhjälpta hinder (HIN). Det andra har fokus på att kanske införa tillsynsavgifter. Båda uppdragen ska rapporteras till regeringen senast den 15 juni. Begreppet Enkelt avhjälpta hinder (EAH) började användas år 2003. Målsättningen var att alla enkelt avhjälpta hinder skulle åtgärdas innan utgången av år 2010, men Boverkets senaste undersökningar från 2018 visar att det fortfarande finns mycket att göra. Undersökningen menade då att en orsak kan vara att Plan- och bygglagen inte tydligt pekar ut ansvarsfrågan. Det där med ansvarsfrågan får dock vänta, det ingår inte i Boverkets regeringsuppdrag just nu. Det handlar heller inte om att något som i dag betraktas som Enkelt avhjälpt hinder ska bort, eller att någon ny otillgänglighet bör betraktas som enkelt avhjälpt. I dag sitter Boverket och bara analyserar hur reglerna kan förändras och/eller förtydligas så det blir mer verkstad och fler enkelt avhjälpta hinder snabbare plockas bort.

I dag går det till så att någon uppmärksammar kommunens byggnadsnämnd om en otillgänglighet. Byggnadsnämnden ska handlägga frågan. Om nämnden anser att det är ekonomiskt försvarbart att plocka bort otillgängligheten och att åtgärden är till nytta för fler betraktas det som enkelt avhjälpt och ska åtgärdas direkt. Om en fastighetsägare protesterar och inte åtgärdar det byggnadsnämnden betraktat som enkelt avhjälpt kan nämnden hota med böter i form av vitesbelopp. Det nya som Boverket nu sitter och funderar på är att införa ett nytt begrepp. Arbetsnamnet är ”Enkelt-enkelt avhjälpta hinder”. Det är otillgänglighet som ska åtgärdas utan att någon först kontrollerar om det är ekonomiskt försvarbart och om åtgärden anses vara till nytta för fler. Boverket sitter också och funderar på att föreslå en byggsanktionsavgift för Enkelt avhjälpta hinder. De eventuella viten som fastighetsägare betalar i dag är pengar som försvinner till stadskassan. Om kommunen istället har rätt att ta ut en avgift blir det en intäkt som kan finansiera kommunens tillsynsarbete med enkelt avhjälpta hinder. På Boverkets senaste samråd med funktionshinderrörelsen genomfördes en givande workshop om Enkelt avhjälpta hinder där det var högt i tak. Boverket ska också ha målgruppsmöten med kommuner, fastighetsägare och funktionshinderorganisationer innan myndighetens förslag lämnas till regeringen.

Kulturrådet är en statlig myndighet under Kulturdepartementet som har regeringens speciella sektorsansvar när det gäller tillgängligheten till kultur för personer med funktionsnedsättning. En gång per år, ibland två, kallar de till samrådsmöte med funktionshinderorganisationerna. Sedan många år tillbaka är jag med i samrådet som DHRs representant. Fredagen den 5 februari 2021 genomfördes det senaste samrådet och här följer en rapport.

Efter nästan 20 års engagemang i Gävle kommuns tillgänglighetsråd känner jag Kulturrådets generaldirektör Kajsa Ravin. Hon har tidigare varit kulturchef i Gävle kommun. Hon inledde mötet och försäkra att Kulturrådet vill säkerställa att funktionshinderfrågor integreras brett i myndighetens verksamhetsplan. En plan med fem strategiska inriktningar.
Delaktighet i kulturlivet, av, med och för alla.
Konstnärlig frihet.
Utveckla former för samverkan och flernivåstyrning.
Internationellt utbyte.
Förvaltningsutveckling.
I inriktningarna ett och tre kommer funktionshinderorganisationerna speciellt in.

På dagordningen stod punkter som ”myndighetens regleringsbrev” och ”kultursamverkansmodellen”. Kulturrådets största uppgift är att verka för kulturens utveckling och tillgänglighet. Det görs huvudsakligen genom att fördela statliga bidrag. Under 2021 står följande på myndighetens ska-göra-lista:
Uppföljning av krisstödet och ordinarie bidragsgivning.
Skapa årliga rapporter om nationella minoriteter, jämställdhetsintegrering samt lika rättigheter och möjligheter oavsett sexuell läggning.
Analysera behovet av praktisk tillämpning av barnkonventionen som lag.
Där finns även regeringsuppdrag som ”Arrangörsledens förutsättningar”, ”konstnärers regionala förutsättningar”, ”utställningsersättningar” samt annat inom litteratur, bibliotek och läsfrämjande.

Jag poängterade att vissa grupper/individer lyfts speciellt men inte människor med funktionsnedsättning. Samtidigt menade jag att det självklart inte behöver omnämnas speciellt om Kulturrådet ser till att funktionshinderperspektivet alltid finns med.

Under våren kommer Kulturrådet ta fram ett dokument som beskriver samrådsformen. Myndigheten vill helt enkelt se över dialogen med funktionshinderorganisationerna och ta fram riktlinjer om mandat, förhållningsregler och krav på samrådets deltagare. Dokumentet skickas ut på remiss i vår och ett svar förväntas från DHR senast i september. Något som kallas ”Läsråd” ska också implementeras. Där ingår flera regeringsuppdrag som handlar om litteratur, bibliotek och läsfrämjande åtgärder. Kulturrådet vill gärna få input från funktionshinderorganisationerna så det blir nog ett samrådsmöte i höst med fokus på ”Läsrådet”.

Myndigheten gav också en lägesbeskrivning kring kultursamverkansmodellen. Varje år delar Kulturrådet ut massor med statliga pengar som fördelas till regionerna. I regionerna delas pengarna ut till kultur utifrån regionernas kulturplaner vilket ger ett stort regionalt inflytande. Samtidigt får regionernas kulturplaner inte se ut hur som helst. Kulturrådet ställer sju krav varav en handlar om tillgänglighet för personer med funktionsnedsättning. För att få statliga medel måste kulturutövaren informera besökarna om arrangemangets tillgänglighet, och skulle kulturutövaren till och med äga lokalen där arrangemanget genomför ska man även arbeta bort enkelt avhjälpta hinder. Enligt Kulturrådets uppföljningar har många enkelt avhjälpta hinder nu åtgärdats, men när kultur arrangeras i externa lokaler finns fortfarande problem. Kravet på att personer med funktionsnedsättning ska kunna konsumera kultur har funnits länge. Man försöker nu även sprida kunskap och krav om möjligheten för personer med funktionsnedsättning att utöva kultur.

På Kulturrådets önskelista står att regionerna nu anlitar certifierade tillgänglighetskonsulter för att inventera lokaler där det utövas kultur. Regionerna har dock varit bromsklossar eftersom det innebär kostnader. Regionerna föreslår att arbetet istället görs i samarbete med funktionshinderorganisationer i regionernas tillgänglighetsråd. Jag förklarade att tillgänglighetskonsulter är bäst. Jag berättade också om att Boverket, för några år sedan, ville att kommunerna skulle inventerade tillgängligheten i flerbostadshusbeståndet. Ingenting hände eftersom kommunala bostadsbolag ansåg sig inte ha pengar. Då portionerade Boverket ut några miljoner kronor under två år som kommuner kunde söka. Och vipps blev den mesta inventeringen gjord. Kulturrådet var dock tydlig med att de inte planerar något liknande för att skynda på regionernas kulturinventering.

Onsdagen den 7 oktober 2020 genomfördes Boverkets samråd med funktionshinderorganisationerna under ledning av Hans-Olof Karlsson Hjort. Ny ordförande för samrådet. 18 deltagare via Skype trotts att vi från funktionshinderorganisationerna flera gånger påpekat att teams eller zoom är mer tillgängliga. Personligen anser jag att dagordningen var tunn. Ingen rapport från myndighetens många regeringsuppdrag. Men den nya ordföranden var bra på att ändå hålla mötet vid liv. Från funktionsorganisationerna var bara jag (DHR), HRF och SRF närvarande. Länsstyrelsen var med men inte SKR.

Boverket presenterade utvecklingsprojektet ”Bostadsbrist och segregation”. Ett eget initiativ från myndigheten för att kunna bidra till politiken och i samhällsdebatter. Boverket tror att detta blir en het valfråga och vill därför försöka förstå mer om hur bostadsmarknaden fungerar. Det finns flera mål med utvecklingsprojektet. Minska segregationen, få fler bostäder som möter behov för fler, intern kunskapsutveckling, ta fram förslag på lösningar och skapa ekonomiskt överkomliga bostäder. Man tittar på många områden. Jag räknar inte upp allt men det är allt från flexibla detaljplaner och mer odling till digital teknik och lokalproducerat. En del är att ta fram idéer för pilotprojekt och visa goda exempel. Tillsammans med kommunikationsavdelningen tänker man sig en kampanj utifrån universell design på den internationella funktionshinderdagen den 3 december. När samrådet tillfrågades om feedback på utvecklingsprojektet sa jag att mer och tydligare kriterier/krav behövs när statliga pengar delas ut till byggprojekt i kommunerna.

Sedan januari 2019 har Sveriges kommuner en riksarkitekt. Hon heter Helena Bjarnegård och gästade Boverkets samråd med funktionshinderorganisationerna. Hennes tjänst skapades när den nya arkitekturpolitiken ”Gestaltad livsmiljö” antogs. Hon höll en lång föreläsning om Gestaltad livsmiljö. Dess bakgrund och hur läget ligger just nu. Hon pratade om delmål, omsorgsfull design, hållbarhet och Agenda 2030. Hon nämnde till och med universell design flera gånger. En lång föreläsning med många vackra ord. När jag fick ordet pratade jag om DHRs arbete lokalt i kommuner och regionalt via distrikt. Den värld vi liver i på möten om detaljplaner i tillgänglighetsråd där det ibland känns som om tjänstemän inte förstår vad tillgänglighet är. Det dyker ständigt upp nybyggda miljöer som trots krav ändå är otillgängliga och begreppet universell design vet ingen knappt vad det betyder. Helena Bjarnegård sa att hennes erfarenhet är att det står vackra ord i kommunernas övergripande planer och policydokument. Men när det blir verkstad prioriteras saker lätt bort. Hon sa att detta är en av Boverkets utmaningar att arbeta med.

Avslutningsvis pratade Tor Borg om ett Boverketprojekt för att mäta bostadsbrist. Det handlade inte om antalet bostäder som saknas eller behöver byggas. De mäter antalet hushåll vars behov inte är uppfyllt och benämner det som bostadsbrist. Han pratade länge om en metod med sex behovsbaserade kriterier som boendeyta, rimlig boendekostnad, lagom avstånd till service, skola och arbete osv… Sedan visades siffror på hur det ser ut i Sverige. Där fanns information om utlandsfödda, ensamstående med barn, studenter, pensionärer och en mängd andra grupper. Men intresset svalnade radikalt när jag, efter att ha lyssnat på detta i minst 30 minuter, fick veta att personer med funktionsnedsättning inte är med i mätningen. Boverket funderar dock på att prata med Försäkringskassan… eller nån. Man visste inte riktigt hur man skulle få mätbara siffror på personer med funktionsnedsättning.